Etikettarkiv: ångest

Vad är generaliserat ångestsyndrom (GAD)?

IMG_3733Generaliserat ångestsyndrom är en psykisk störning som ger den drabbade både fysiska och psykiska symtom, som påverkar livet negativt i hög grad.

Ångest och oro tillhör livet. De flesta av oss har någon gång känt oro och ångest inför, under eller efter en svår händelse eller jobbig situation. Men när ångest och oro blir ett ofta återkommande hinder i vardagen kan det vara ett tecken på generaliserat ångestsyndrom.

Diagnos
1980 infördes begreppet GAD, generaliserat ångestsyndrom. En psykisk störning som inte har en tydlig orsak eller fobi, som vid till exempel tvångssyndrom, posttraumatiskt stressyndrom, agorafobi och social fobi. Tidigare kallades det diffus ångest. För att ställa diagnosen GAD får den som söker vård svara på ett antal frågor om fysiska och psykiska symtom. Kriterierna är att patienten ska haft en överdriven ångest och oro under häften av dagarna i sex månader, samt minst tre fysiska symtom utifrån en lista i frågeformuläret. Många som fått diagnosen GAD har i första hand sökt vård för de fysiska symtomen.

Symtom
Ångest är en ofarlig men mycket stark och obehaglig känsla av att vara väldigt rädd. Vid en ångestattack följer också fysiska symtom som hjärtklappning, svettningar, illamående, tunnelseende. Vårt sympatiska nervsystem blir aktivt och vi vill fly eller kämpa. För en vanlig människa kommer den känslan bara vid tillfällen som är förenat med fara eller traumatiska händelser och går sedan över. En person med GAD känner oro och ångest dagligen. Orsaken till ångesten växlar ofta och kan vara svår att förklara. Därav den tidigare benämningen diffus ångest. Ångesten tar mycket kraft och energi. En person med generaliserat ångestsyndrom är ofta lättirriterad, trött, har svårt att koncentrera sig och kan känna sig deprimerad. Huvudvärk, muskelspänningar, orolig mage, hjärtklappning, sömnproblem är vanliga fysiska symtom. De flesta som lider av GAD har någon gång upplevt att personer tycker att de oroar sig i onödan och bör ”skärpa till sig”.

Orsak
Som vid de flesta ångestsyndrom är stress och sårbarhet en utlösande faktor. Traumatiska upplevelser kan också vara en katalysator. De flesta utvecklar GAD redan i tonåren eller i början av vuxenlivet. Man tror att 30 procent är ärftliga faktorer och 70 procent beror på påfrestningar och erfarenheter under livets gång. Kvinnor drabbas oftare än män och i Sverige lider cirka en halv miljon av generaliserat ångestsyndrom.

Behandling
Generaliserat ångestsyndrom är svårbehandlat på grund av den skiftande ångesten. Kognitiv beteendeterapi (KBT) är dock en behandlingsform som har visat positiva resultat för patienter med GAD. Patienten lär sig känna igen sina irrationella tankar och accepterar att de bara är tankar. Patienten lär sig också mottankar och andra verktyg som avslappnings- och andningsövningar för att hantera ångesten.

En annan behandlingsform som visat goda resultat, och ofta kombineras med KBT, är medicinering med selektiva serotoninåterupptagshämmare (SSRI) eller serotonin- och noradrenalinåterupptagshämmande medel (SNRI). Ibland kombineras även dessa. Bensodiazepiner (Sobril, Stesolid med flera) har god effekt mot ångest men det finns en stor risk för beroende av dessa mediciner. Bensodiazepiner skrivs ofta ut vid insättning av SSRI eller SNRI då ångesten initialt ofta förstärks. Med en optimerad medicindos och terapi kan en person som har diagnosen GAD bli symtomfri under en lång period.

Text: Ylva Alsterlind
Illustration: Martin Bäckström-Ledin
Källa: Svenska Ångestsyndromsällskapet (ÅSS), 1177 Vårdguiden

Vi kan stoppa dödande mobbning

123Varje dag är det tusentals elever som går till skolan fyllda av oro och ångest inför risken att bli retade, hotade, hånade, slagna. Min klasskompis var mobbad under många år. Det var inte bara elever som var med och mobbade, utan även lärare.

Tillsammans var de delaktiga till att Josefin tog sitt liv.
Jag minns det som igår, när Josefin blev mobbad utav allt och alla. Värst var nog tjejerna i klassen. Men till och med lärarna mobbade Josefin. Hennes situation på skolan utgör nog några av de värsta mobbningsminnena jag har.

Vid ett tillfälle skulle killarna ha en gemensam gymnastiklektion ihop med tjejerna, vi gick i högstadiet. Då tar läraren fram Josefin, som alla vet har noll bollkänsla. Hon gick upp inför hela klassen som satt vid ribbstolarna och stirrade. Hon missade första serven, hon missade den andra serven, när hon skulle pröva en tredje gång, då skriker läraren:

– Hur jävla svårt ska det vara och träffa en boll, för fan! Under tiden han vräker ur sig detta skrattar hela klassen åt Josefins misstag. Det här är en brutal situation tagen ur verkligheten. Jag skäms när jag tänker tillbaks på den där gången.

Jag önskar att någon hade varit tuff nog och sagt till läraren: Vad håller du på med? Gubbe.

Några år efter 9:ans slut så tog Josefin sitt liv.

Vuxna har särskilt ansvar
Christer Olsson är psykolog och författare, bland annat till boken ”Verktyg mot mobbning och kränkning”. Han påstår att det finns åtskilliga skolor som har framgång i arbetet mot mobbning och kränkning, i den bemärkelsen att de omedelbart agerar på ett bra sätt, när skolpersonalen får signaler om att något hänt.

Då hinner kränkningar aldrig etableras och utvecklas till mobbning. Det här arbetet har blivit bättre med åren, påstår Christer Olsson.

Men trots en lag som började gälla den 1 juli 2011, som innehåller både anmälnings- och handlingsplikt, så är arbetet mot mobbning och kränkning av elever på många skolor en katastrof.

Jag hoppas verkligen att skolor har blivit bättre gällande mobbning än hur det var när jag växte upp.

Josefin blev retad, hånad, slagen utav en hel klass under flera års tid. Jag kan förstå att barn inte fattar konsekvensen av att mobba någon, men jag kan inte förstå hur alla lärare blundade år efter år. De var med och mobbade Josefin.

Sånt här ska inte få hända, trots det sker det. Men alla människor har rättigheter. Det handlar framförallt om hur vi umgås med och behandlar våra medmänniskor. De mänskliga rättigheterna utgör en av grunderna för vårt samhälle, och det handlar också om relationer. Hur vi beter oss mot varandra. Det borde vara kärnan i alla religioner och politiska system. Vad jag förstår så ställer sig de flesta länder, religioner, politiker och människor bakom dessa mänskliga rättigheter. I alla fall på papper.

Många känner dock inte till vilka dessa rättigheter och skyldigheter är. Att mobbning och diskriminering är ett brott mot en grundläggande medmänsklighet, även i Sverige.

Vi har alltså många brott som dagligen sker i Sverige.

Om man kollar på FN:s allmänna förklaring så står det så här:

”Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter.”

Tyvärr så ser inte verkligheten ut så för alla. Speciellt inte för Josefin, som tog sitt liv efter många års mobbning.

Text: Bo Persson
Foto: Per Rhönnstad

OBS! Vissa händelser är ändrade för att skydda personen och familjens integritet. Josefin heter egentligen något annat.

En krydda som ger dig njursvikt

6Drogen spice har ökad popularitet bland ungdomar i Värmland. Spice är en cannabisliknade drog som är ett semisyntetiskt växtbaserat preparat. Olika syntetiska cannabinoider har tillsatts i en blandning av psykoaktiva kryddor.

Vanligast är att spice röks som cigaretter eller i pipa antingen utblandat i tobak eller rent, men intas även peroralt och intravenöst då med cannabionoiderna i rå form.

Varför har då spice ökat så drastiskt? Jo, dels så på grund av att drogen är lättillgänglig. Den går att beställa via nätet och hämta ut på posten. Den är i förhållande till andra droger billig. Eftersom tillverkarna gör små ändringar i den kemiska processen hela tiden komplicerar det lagstiftningen och gör att det visar sig inte lika lätt på urinprov, myndigheterna måste hänga med i utvecklingen.

Symtom på att någon rökt spice kan vara att personen blir väldigt törstig, så personen dricker mer. Hungerkänslor, lass med godsaker bärs in på rummet, det kan även märkas genom ökad ångest och panikkänslor, illamående, trötthet, vidgade pupiller och förhöjd puls. Till skillnad från Cannabis som har en särskild doft, och därmed är enklare att känna igen, så luktar spice nästan ingenting.

Den doft den trots allt utsöndrar, liknar ett sött te med vaniljdoft.

Biverkningar en person som rökt spice kan drabbas av, är högt blodtryck, hjärtrusning, kräkning, hallucinationer, psykoser, motoriska krampfall och panikattacker. Flera akuta förgiftningar har drabbat brukare, till följd av allvarliga intensivvårdskrävande behandlingar till följd. Även ett par dödsfall har skett kopplade till drogen spice.

8

Eftersom spice är en ny drog som har funnits på marknaden i cirka åtta år, så vet vi väldigt lite om hur den påverkar brukaren långsiktigt. Personer som rökt spice en längre period jämför beroendet med heroin, som också är en starkt beroendeframkallande drog. Ruset håller inte i sig så länge, så den som röker behöver göra det flera gånger för att ruset ska hålla i sig.

Ungdomar köper även koncentrat, blandar själva och torkar med hjälp av aceton. Affärerna har uppmärksammat detta, då ungdomar börjat köpa stora mängder aceton, men också att aceton blivit stöldbegärligt. Vissa butiker har numera börjat ha aceton i glasmontrar för att undvika stöld.

Acetonrester kan finnas kvar och påverka njurarna mycket negativt, och i långa loppet leda till njursvikt.

När undertecknad talat med ungdomar i Värmland så vet de allra flesta vad spice är. De verkar finnas ett generellt förhållningssätt som råder hos flera: ”att röka spice är inte värre än att dricka alkohol”, i samtal med föräldrar så visar det sig att flertalet inte vet vad spice är eller att det är vanligt bland ungdomar.

Detta kunskapsglapp mellan ungdomar och vuxna är något undertecknad hoppas minska, genom att informera om spice i denna artikel.

Text: Johanna Englund
Foto: Per Rhönnstad

När är man beroende?

SONY DSCNär man trots uppenbara negativa följder inte kan sluta dricka, finns det risk att man har alkoholism. Försöker man sluta dricka får man abstinenssymptom som svettningar, frossa, ångest, darrningar, illamående och kräkningar.

Den drabbade kan känna sig sjuk och svag med krampanfall och hallucinationer. Den som dricker tror det krävs mer alkohol för att dämpa depressionen, och fortsätter att dricka.

Hantera farorna
Det är svårt att säga vem som kan dricka eller inte. Vissa individer kan dricka stora mängder utan att trilla dit, trots att de lever i en riskmiljö. Det finns inga enkla svar på vem som är benägen att bli alkoholist eller inte! Det är individuella faktorer som styr om man blir beroende eller inte. Detta enligt uppgifter från sund.nu.

Kristina Ojala berättar:

– En del har mycket traumatiska upplevelser, samsjuklighet och övergrepp med sig från uppväxten. Därför kan det vara mycket svårare att hitta motivationen till ett nyktert liv. Det beror mycket på vad människan har med sig i bagaget.

– När det har gått ett tag, är det alltid några som gör misstaget att de börjar dricka igen, de tror det ska fungera med ett glas på helgen. Men de brukar falla dit igen, ska man sluta får man avstå helt, säger Lars.

Söka hjälp
– Det är frivilligt att gå här, men känner du dig orolig för din eller en nära väns hälsa, kan du ringa till Vuxenavdelningen. Man får svara på frågor och kommer hit frivilligt, det går inte att tvinga någon som inte vill eller är bered att sluta.

– Man får komma till Mottaget på Vuxenavdelningen efter två, tre samtal. Man utgår ifrån samtalen, vilken typ av hjälp man ska få. Vill man komma till oss på Kompassen får man komma ganska omgående efter att vi har haft ett samtal med personen, säger Kristina.

Text och Bild: Lotta Tammi