Få hjälp att hjälpa andra

Carin Wallman

Det är en gråmulen onsdag som ASP Bladets reportrar går mot en föreläsning som ska hållas vid Resurscentrum i Karlstad. Carin Wallman har jobbat med anhörigstöd sedan 2008. En givande föreläsning om anhörigstöd, riktat till de som hjälper eller vårdar en närstående.

Det kan handla om missbruk, psykisk ohälsa eller funktionsnedsättning. Som anhörig är det påfrestande att se på när en närstående har det svårt, fysiskt som psykiskt. Förut fanns det inte så mycket hjälp att få, men sedan år 2000 så har det blivit mer och mer hjälp som blir tillgänglig för de anhöriga. Nämligen – anhörigstöd. Med rätt stöd och vägledning så är den anhöriga bättre instruerad att hjälpa den närstående.

– Tänk på den varningen som ges ut av flygpersonalen innan man flyger, om det blir tryckförändring i kabinen så kommer syrgasmaskerna ner. Vad får man då för information? Jo att säkra sin egen syrgasmask först innan du hjälper ditt barn eller stolsgranne. Samma sak går att tillämpa när det gäller vård av närstående. Tänk på dig själv först, säger Carin Wallman på föreläsningen.

Det är väldigt vanligt med stressrelaterade åkommor som högt blodtryck hos anhöriga. Att ta hand om en närstående kan vara en väldigt påfrestande process, det är därför anhörigstödet finns. Det som erbjuds inom anhörigstödet är samtalskontakt utan journalförande, det vill säga att det som sägs där stannar där. Det hamnar inte i några akter eller journaler. Ett tryggt rum att kunna ventilera i.

Internet ett viktigt kugghjul
När det pratas om anhörigstöd så har internet en viktig funktion, anhoriga.se är en sida med väldigt mycket information. Där finns det utbildningar och annat matnyttigt att använda sig av. I Karlstad så finns det en facebooksida som är styrd av kommunen, där det läggs ut något relevant i ämnet minst två gånger per vecka.

Det är en djungel av definitioner att lära sig, ja, ett helt nytt vokabulär att bekanta sig med. Kanske är det inte just utbildningar man är ute efter, utan möjlighet att prata med andra och få en inblick i hur andra hanterar situationen. Det finns också gruppsamtal där man kan ta del av andras berättelser för att inse att det inte är ensamt i djungeln, även fast det kan verka så.

– Jag brukar prata om att ”hyvla ner tröskeln” för att lättare ta sig över den. Ungefär som en lägenhet handikappanpassas efter individen, så anpassas även det här anhörigstödet. Det läggs på den nivån som den anhöriga behöver det, berättar Carin Wallman.

Text & foto: Per Fäldt

Höj allmänkompetensen kring psykisk hälsa/ohälsa!

Vi har ofta stött på formuleringar såsom ”psyksjuk” och ”sinnesförvirrad” i nyhetsflödet kring en del händelser. Nu har i och för sig vi som är brukare, anhörig eller personal ganska god koll på det psykiatriska. Men, man kan fråga sig hur allmänheten tolkar nyheter med ovanstående sätt att formulera sig.
Fenomenet som uppstår när nyhetsmedierna förmedlar artiklar och inslag på ett entydigt sätt, med ord som exempelvis ”psyksjuk” och ”psykvård”, kallas stigmatisering. I ASPbladet nummer 2, 2007 på sidan 5 kan vi läsa: ”Stigmatisering anses som social stämpling. Det äger rum när omgivningens attityd till den som anses avvikande, själv påverkas i sin identitet av denna attityd. Man blir som folk tycker, skulle man kunna säga.”

Det ligger alltså ett ansvar hos medierna, hur man formulerar sig, för att kunna förebygga denna sociala stämpling. Blir nyhetsförmedlarna mer nyanserade, blir också mottagarna det, anser jag. Även om det som är

exceptionellt och ovanligt, är det som är värt att rapportera, går det att nyansera sig.

De säljande rubrikerna kan varieras, och ändå vara säljande! Men jag tror att det behövs kunskap till detta.

Därför, låt oss höja allmänkunskapen hos mediekåren om den psykiska ohälsan. Det kan ske genom att inbjuda journalister och nyhetsskribenter till föreläsningar och seminarier kring temat ”nyheter om psykisk sjukdom”.

Genom att höja kompetensen hos media när det gäller psykisk sjukdom och ohälsa, ger man också denna

kår ett kraftfullt verktyg. Jag menar nämligen att utbudet i att formulera sig ökar och träffsäkerheten i rapporteringen blir större. Därmed kan man minska en slentrianmässighet i ordflödet och förebygga att mottagarna tröttnar.
Alltså blir vinsten dubbel med en höjd kunskap. Stigmatiseringen kan förebyggas och media blir säkrare i sitt sätt att förmedla nyheter.

Karl-Peter Johansson