I fokus: Resurscentrum

Resurscentrum, foto Henrik Sjöberg

Maria Hasslid är enhetschefen på nyöppnade Resurscentrum. Vid Viken alldeles bredvid Statsträdgården bedriver hon med sina kollegor en mötesplats för stöd och smarta lösningar som underlättar vardagen.

Resurscentrum är en verksamhet som har flera delar och där Maria Hasslid har det övergripande ansvaret. Hon har en gedigen arbetserfarenhet, bland annat som arbetsterapeut inom landstinget och har även jobbat som enhetschef sedan åtta år för Karlstads kommun.

Inom Resurscentrums väggar finns ett antal verksamheter. En av dessa är Anhörigstöd, som består av tre anhörigkonsulenter. För den som är anhörig och stöttar eller vårdar dina nära och kära och behöver stöd och samtal, finns Resurscentrum som ett bollplank.

– Det går också att vara med en anhöriggrupp. Vi anordnar även föredrag och föreläsningar som man kan komma lyssna på, säger Maria Hasslid.

En annan del av verksamheten bedrivs ett demensteam, som består av två sjuksköterskor, en arbetsterapeut och tre undersköterskor. De jobbar med att stötta personer med demenssjukdom och deras anhöriga. Demensteamet arbetar också med att vidareutbilda personal i frågor rörande demens.

För att uppmuntra personer med demenssjukdom anordnas ett antal dagträffar. Dagträffarna är till för att ge brukarna inspiration och stimulans. De som kommer består till det största del av personer med någon form av demenssjukdom som bor hemma. Brukarna kan bo ensamma, med en partner eller vara beroende av hemtjänsten.

Maria Hasslid, foto Henrik Sjöberg

– Tanken är att kommit hit, ha det bra och trevligt. Man ska få stimulans, träning och träffa andra människor. Att då ha det lite kul, helt enkelt, menar Maria.

En stor del av Resurscentrums verksamhet består av ett korttidsboende. För att hamna där ska det hänt någonting som gör att man inte kan bo kvar hemma. I så fall finns det möjligheter att under en kortare tid bo på deras korttidsboende. Det finns olika anledningar som gör att man kan bli inskriven på boendet. Det kan vara så att man varit inlagd en tid och blir utskriven, men är inte i skick att bo kvar hemma. Då kan korttidsboendet vara ett alternativ till dess att livssituationen blivit bättre.

Resurscentrum har även gjort i ordning visningsmiljöer där man kan del av smarta produkter och välfärdsteknologi.

– I det ena rummet finns det fiffiga produkter som kan underlätta vardagen, förklarar hon.

Vattenflaskor, foto Henrik Sjöberg

Det har också gjorts i ordning en visningslägenhet som visar olika smarta lösningar. En av dessa är en medicindoseringsapparat som påminner brukaren när det är dags att sin medicin.

Att arbeta som chef är något som inspirerar och ger mycket tillbaka. Marias entusiasm märks när hon pratar om sitt jobb.

– Jag tycker jag har ett väldigt roligt jobb och tycker om att jobba som chef.

Hon menar att anledningen till att hon gillar chefsrollen är möjligheten att påverka. Är du chef, i Marias fall enhetschef, finns möjligheten att influera verksamheten på ett direkt sätt. Maria säger att hon vill påverka så att verksamheten gagnar medborgarna i Karlstad på bästa sätt.

– Jag har större chans att påverka i en chefsposition. Sedan gör mina medarbetare ett fantastiskt jobb och är jätteviktiga. Jag tycker om att utveckla saker och göra dem bättre och det har jag stor möjlighet till som chef, förklarar Maria.

Text och foto: Henrik Sjöberg

Få hjälp att hjälpa andra

Carin Wallman

Det är en gråmulen onsdag som ASP Bladets reportrar går mot en föreläsning som ska hållas vid Resurscentrum i Karlstad. Carin Wallman har jobbat med anhörigstöd sedan 2008. En givande föreläsning om anhörigstöd, riktat till de som hjälper eller vårdar en närstående.

Det kan handla om missbruk, psykisk ohälsa eller funktionsnedsättning. Som anhörig är det påfrestande att se på när en närstående har det svårt, fysiskt som psykiskt. Förut fanns det inte så mycket hjälp att få, men sedan år 2000 så har det blivit mer och mer hjälp som blir tillgänglig för de anhöriga. Nämligen – anhörigstöd. Med rätt stöd och vägledning så är den anhöriga bättre instruerad att hjälpa den närstående.

– Tänk på den varningen som ges ut av flygpersonalen innan man flyger, om det blir tryckförändring i kabinen så kommer syrgasmaskerna ner. Vad får man då för information? Jo att säkra sin egen syrgasmask först innan du hjälper ditt barn eller stolsgranne. Samma sak går att tillämpa när det gäller vård av närstående. Tänk på dig själv först, säger Carin Wallman på föreläsningen.

Det är väldigt vanligt med stressrelaterade åkommor som högt blodtryck hos anhöriga. Att ta hand om en närstående kan vara en väldigt påfrestande process, det är därför anhörigstödet finns. Det som erbjuds inom anhörigstödet är samtalskontakt utan journalförande, det vill säga att det som sägs där stannar där. Det hamnar inte i några akter eller journaler. Ett tryggt rum att kunna ventilera i.

Internet ett viktigt kugghjul
När det pratas om anhörigstöd så har internet en viktig funktion, anhoriga.se är en sida med väldigt mycket information. Där finns det utbildningar och annat matnyttigt att använda sig av. I Karlstad så finns det en facebooksida som är styrd av kommunen, där det läggs ut något relevant i ämnet minst två gånger per vecka.

Det är en djungel av definitioner att lära sig, ja, ett helt nytt vokabulär att bekanta sig med. Kanske är det inte just utbildningar man är ute efter, utan möjlighet att prata med andra och få en inblick i hur andra hanterar situationen. Det finns också gruppsamtal där man kan ta del av andras berättelser för att inse att det inte är ensamt i djungeln, även fast det kan verka så.

– Jag brukar prata om att ”hyvla ner tröskeln” för att lättare ta sig över den. Ungefär som en lägenhet handikappanpassas efter individen, så anpassas även det här anhörigstödet. Det läggs på den nivån som den anhöriga behöver det, berättar Carin Wallman.

Text & foto: Per Fäldt

Olika anhörigstöd finns att välja på

Som anhörig till någon som är sjuk eller har en diagnos av något slag, kan det vara skönt att ha stöd från andra som är i samma situation. Människor som redan har gått igenom samma saker och som kanske kan svara på frågor som till exempel hur sjukdomen utvecklas med tiden, vad som kommer att hända härnäst.

Det finns olika anhörigstöd beroende på vilka behov man har. Carin Wallman jobbar som anhörigkonsulent inom Karlstads kommun och hennes specialområde är inom vård och omsorgsförvaltningen. Hon säger:

– Anhörigstödet är ganska ny verksamhet den har funnits i cirka femton år. År 2009 skärptes lagtexten och i dag lyder den: ”Personer som vårdar och stödjer närstående, ska erbjudas stöd av socialnämnden, för att underlätta för de personer som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk, äldre eller stödjer en närstående som har funktionshinder”. Så låter den nya lagstiftningen från Socialstyrelsen. Det är lagen som anhörigstödet vilar på, säger Carin.
Kommunerna är självbestämmande, så tillvägagångssättet kan skilja på sig, vilket sätt man väljer att lösa det på är upp till varje enskild kommun.

Anhörig är vi alla någon gång
– 1,3 miljoner, ungefär var femte vuxen, stöder eller hjälper och vårdar en närstående. Den största gruppen som ger stöd är mellan 45- 64 år och störst är gruppen med kvinnor som vårdar en anhörig eller närstående. Den största gruppen är yrkesverksamma (cirka 900 000) som ger stöd och hjälp på sin fritid, till exempel att man hjälper till att handla, städa eller följer med till sjukvård. Anhörigstödet samverkar mellan organisationerna i kommunen. Det finns en hemsida på karlstad.se/anhörigstöd, där man kan söka uppgifter, berättar Carin.

Vad är anhörigstöd?
Anhörigstöd är en service vilket innebär att den är kostnadsfri, man för ingen dokumentation och den är individanpassad. Den första kontakten sker med samtal, för att bestämma vilket stöd som efterfrågas och vilka möjligheter det finns att tillgå. Man kan vara delaktig i en anhöriggrupp för att känna trygghet och att känna att man inte är ensam i vardagen.
Olika föreläsningar från olika myndigheter, som Försäkringskassan, Överförmyndarnämnden och utbildningar finns att tillgå också. Kunskap ger trygghet. Det finns tillgång till ett nätbaserade verktyg som kallas Gapet, som är en kunskapsbank. Man hittar till anhörigcentrum på Västra Torggatan 16 i Karlstad.

Text: Lotta Tammi
Foto: Per Rhönnstad

Anhörigstöd enligt Socialtjänstlagen, 5 kap 10§:
”Socialnämnden ska erbjuda stöd för att underlätta för de personer som vårdar en närstående, som är långvarigt sjuk, äldre eller som stödjer en närstående som har funktionshinder. Bestämmelsen berör dig som vårdar eller stödjer en närstående. Kommunens skyldighet att erbjuda stöd är inte kopplat till att man vårdar eller stödjer en närstående med en viss sjukdoms diagnos eller till personer som har fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar eller vuxna barn till äldre som behöver hjälp.”
Hämtat från Socialstyrelsen

Schizofreniförbundet

Under detta år, 2010, kommer vi i ASP bladet att ha en artikelserie som vi kallar ”Förening i fokus”. Här tittar vi närmare på olika föreningar, organisationer och nätverk, både stora som små, med den gemensamma nämnaren att man på olika sätt verkar för personer med erfarenhet av psykisk ohälsa. Denna gång är Schizofreniförbundet i fokus.

Förbundets fullständiga namn är ”Intresseförbundet för personer med schizofreni och liknande psykoser, Schizofreniförbundet”. Det bildades 1987 och har idag ca 5 000 medlemmar. Förbundet är rikstäckande och finns på ett 70-tal olika platser i landet.

Medlemmarna består av personer som själva drabbats av schizofreni eller liknande psykossjukdomar, samt anhöriga. Även andra personer som vill stödja förbundets verksamhet är välkomna som medlemmar.

Schizofreniförbundet i vår region
I Värmland finns en länsförening och tre lokala föreningar i Arvika, Karlstad och Kristinehamn. Karlstadsföreningen, vars namn är ”FPS – Föreningen för Psykiatriskt Samarbete”, bildades 31 januari 1995 och har 70 medlemmar, varav 7 stycken är icke-anhöriga. Föreningen FPS Karlstad kom till efter att en grupp anhöriga under en längre tid hade träffats för att ge varandra stöttning.

Anhörigarbete en viktig del
Att stödja anhöriga till personer med schizofreni eller liknande psykossjukdomar är en av Schizofreniförbundets uppgifter. Till de lokala föreningarna kommer anhöriga för att få hjälp och stöd med att gå vidare. Föreningarna fungerar också som en viktig mötesplats där människor kan träffas för att utbyta erfarenheter med varandra.

I Karlstad vill man försöka få igång samtalsgrupper där personer kan bli stöttade av de andra i gruppen.

Arbetar för ökad kunskap
Det är inte bara anhörigarbete som ingår i förbundets verksamhet, utan man strävar också efter ökad kunskap om schizofreni och liknande psykossjukdomar. I Sverige finns ca 35 000 personer som drabbats av schizofren psykossjukdom.

Man vill också öka kunnandet kring de problem som följer med dessa sjukdomar i form av funktionsnedsättningar och handikapp.

Ett mål som Schizofreniförbundet har, är att vården ska ha hög kvalité och att rehabiliteringen ska utgå ifrån varje persons egna behov och förutsättningar.

Påverkan och samarbete
Bland de uppgifter som de lokala föreningarna har är uppgiften att utöva påtryckning på, och att samarbeta med, kommunen samt landstinget. FPS Karlstad bedriver ett sådant utövande i olika forum och föreningen finns därför representerade i Handikappförbundens SamarbetsOrgan, Personligt Ombud och Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa. Föreningen har medverkat i Länsstyrelsens nätverksmöten och har regelbunden kontakt med ASP-ANA i Karlstad samt Landstinget i Värmland.

Vill du veta mer?
För ytterligare information kring Schizofreniförbundet, kan man gå till: www.schizofreniforbundet.se
Man kan också kontakta FPS Karlstad per telefon: 054-18 86 95 eller e-post: fps.hso@telia.com

Text: Karl-Peter Johansson