Etikettarkiv: Ann-Sofie Nordenberg

Studiecirkel runt de Nationella Riktlinjerna

studiecirkel-webAnn-Sofie Nordenberg och personal från Landstingets Beroendeenhet (öppenvårdspsykiatrin), IFA och ASP/ANA har en studiecirkel om missbruk/beroende och samtidig psykiatrisk och/eller somatisk sjukdom.

I inbjudan till studiecirkeln skrevs bland annat ”Ny och gammal kunskap, forskning och praktik”.
De stora förändringar som skett inom alkohol- och drogområdet under senare tid ställer helt nya krav på den personal som ska möta personer med missbruks- och beroendeproblem.  (sid 66, Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård)

Vad innebär detta? Vad är nytt? Gäller inte ”gammal” kunskap längre? Vad säger forskningen och hur överstämmer det med den erfarenhet Du har?” Vi började att med prata om våra erfarenheter om målgruppen. Det finns mycket erfarenhet och ett stort engagemang bland de personer som träffats i studiecirkeln.

Vad har vi gjort i studiecirkeln? Vi har pratat om olika begrepp och vad de betyder, att det kan bli missförstånd när vi inte pratar samma språk, både mellan kommun och landsting men också inom kommunen och inom landstinget. Vi använder olika förkortningar och olika ord för samma saker. Ibland menar vi olika saker med samma ord.. Det är inte konstigt att det blir fel och förvirrande när vi ändå jobbar med samma människor.

Kan ni berätta några exempel som gör att det blir förvirrande? Vårdplan är ett exempel på något som betyder två olika saker mellan kommun och landsting men även inom kommunen. Vi som jobbar med samma människor fast på olika sätt måste reda ut begreppen som vi använder. Vi har pratat om en del begrepp och vad de står för, t ex vad är psykosocialt stöd, psykosocial behandling, vad är samtal, vad är missbruk, vad är beroende. Vi har ibland också olika uppfattning om vad som är bra. Detta kan bli problem så det är bra om vi kan förstå varandras verksamhet och synsätt.
Vi har också tittat på och pratat om den överenskommelse som finns mellan psykiatri och allmänmedicin, vem som tar ansvar för vad när det gäller alkohol och när det gäller narkotika.

Vi ska jobba ihop och inte bestämma åt varandra utan vi ska förstå våra verksamheter, så att vi kan säga vad gör vi och vad gör dom andra. Det är bra med samverkan och det är inte frågan om vi ska samverka utan frågan är hur. Vi omorganiserar oss både hos kommun och hos landsting, så vi får leta och hitta nya vägar men vi ska göra det.

Detta är en del av det vi har diskuterat. Denna sista gång ska vi bestämma hur vi ska presentera det vi har gjort. Vi ska sammanfatta de viktigaste sakerna som vi kommit fram till och hoppas få träffa våra chefer inom landstinget och våra olika avdelningar inom kommunen för att lämna över, både vad vi gjort och vad vi tycker att man skulle behöva fortsätta att arbeta med.

Text:  Stefan Gustafsson  Foto: Robert Olsson

Cannabis och kognitiv funktionsnedsättning

cannabis

Ann-Sofie Nordenberg, SIM (Samverkan i Missbruks Frågor), hade ordnat en bra föreläsning som handlade om skadorna som uppstår efter ett cannabismissbruk. Vi på Asp bladet fick möjligheten att ställa några frågor.

Varför anordnar man en sådan här föreläsning?
Två skäl, säger Ann-Sofi, det ena handlar om sim-projektet, samverkan i missbruksfrågor, där ett av syftena är att försöka få ihop forskning och praktisk erfarenhet med vad klienterna själva upplever. Thomas Lundqvist är en som lyckats få ihop dom båda bitarna väldigt bra. Det andra skälet är att jag har jobbat så länge med missbruksvård så jag känner att dom som är cannabismissbrukare är svårast att hantera samtidigt som dom får minst resurser. Ofta så är det svårt att veta hur man skall hjälpa dom på bästa sätt.

Det kändes som om det var ett tillfälle att knyta ihop de två perspektiven och lyfta frågan så att det blir fler som får den här kunskapen, inte bara personer inom missbruksvården. Cannabismissbrukarna får ofta stå tillbaka i sin vård jämfört med missbrukare av andra droger.

Sen fick vi ställa några frågor till Thomas Lundqvist.

cannabis2Under alla dina år inom yrket har det skett stora förändringar inom kunskapen om cannabis? Ja, det har det gjort, svarar Thomas, bland dom som arbetar med missbruksfrågor är det i dag fullständigt accepterat att cannabis påverkar koncentration och uppmärksamhet och andra tankefunktioner på ett allvarligt sätt, och man fokuserar även på det. Så det har blivit en stor förändring.

Är det lättare att få hjälp med övriga droger än med sitt cannabisberoende?
Så är det, och det är så fortfarande, säger Thomas. Men i en undersökning med nätverket, med Ann-Sofie i spetsen, har det visat sig att det finns specifika resurser för cannabis behandling på ganska många ställen i vårt land. Så det har utvecklats, och framför allt under dom senaste åtta åren.

Vilka droger räknas till psykoaktiva droger?
Cannabis, hallucinogena droger som LSD, svampar och Extacy m. fl. De ger en psykisk påverkan som man inte kan försvara sig mot, så de tillhör de farligaste drogerna.

Vilken behandlingsform ger bäst resultat på cannabismissbrukare?
Det är kognitivt orienterad behandling, säger Thomas direkt, med sessioner som i början är många. Minst tre tillfällen i veckan under en sexveckors period med uppföljning. Då tar man upp de specifika ämnen som finns i varje fas. Det har visat sig vara den generellt sett bästa behandlingsformen för cannabisanvändare.

Är det svårare att behandla cannabisanvändare än användare av andra droger?
Ja, det är lite svårare, för om du som behandlare inte vet hur cannabis påverkar människan så är det fullständigt omöjligt att behandla. Då blir det mer som att tala till en stolpe. Med kunskap så kan man tala till en cannabisanvändare som en individ.

Stannar cannabisanvändarna upp i sin utveckling?
Ja, i sin mognadsprocess, dock inte fullt ut, men de påverkas ändå kraftigt i sin personliga utveckling. De lever inte som normala personer fast man kan tro det, utan i sin egen värld och försöker konstruera sitt liv efter bästa förmåga. De har levt sitt liv i cannabisens spår och har svårt att associera till några minnen som skulle kunna hjälpa dom i utvecklingen.

Det finns många olika grupper av användare. En del är hårt arbetande människor, som kommer hem efter jobbet och röker sitt cannabis för att kunna leva. De har oftast brukat så länge att deras normala system är avstängda, håller de upp en tid så känns deras liv meningslöst och börjar de igen så fylls livet med något meningsfullt. Det är svårt att komma åt dessa människor. Men det finns en guide på internet för den som seriöst vill sluta med cannabis och det kommer in många tackmail till guiden av människor som klarat av att sluta tack vare den guiden. Så visst finns det hopp för alla cannabis- och haschanvändare som vill sluta.