Etikettarkiv: Annika Dahlberg

Aspergers syndrom: En faktamässig bakgrund

AmandaÄven om Aspergers syndrom inte går att bota, finns det mycket stora möjligheter till utveckling. I denna artikel går ASP Bladet igenom den faktamässiga grunden till diagnosen, vilket kompletterar den personliga berättelse om Aspergers som figurerade i förra numret.

En god personlig utveckling kan handla om att personen lär sig hur denne själv fungerar, utvecklar problemhanteringstekniker, bygger upp en bra social omgivning, effektiviserar sitt arbete och finner egna alternativa vägar mot sina mål, berättar hjärnfonden.se.

Attention riks, en förening för människor med neuropsykiatriska funktionshinder, berättar via sin hemsida att tillståndet inte är automatiskt handikappande. Symptombild och behov av hjälp varierar från individ till individ.

AS tillhör det autistiska spektrumet och man kan förenklat förklara som att det är som autism utan försenad utveckling. Enligt Attention är det ungefär fyra promille av befolkningen som har AS, ofta i kombination med andra neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Orsakerna är oftast biologiska och till stor del genetiska, berättar man på Attentions hemsida, forskning pågår.

Omgivningen har betydelse
Personer med AS kan vara ovanligt stresskänsliga, psykiskt sårbara och har en tendens att utveckla psykiatriska problem. Detta kan vara bieffekter av det faktum att man varken förstår eller blir förstådd i samhället. På Attentions hemsida beskriver man att en förstående och accepterande omgivning är avgörande för att personer med AS ska må bra. Det finns tre områden som det är bra för omgivningen att tänka på:

Kunskap: alla som berörs behöver kunskap om de vanligaste symtomen och vad som kan göra för att underlätta i skolan, på arbetet och i vardagslivet. Kunskap hjälper omgivningen att förstå hur Aspergerpersoner tänker och hur varje individs möjligheter, svårigheter och behov av stöd ser ut.

Anpassning: anpassa kravnivån för att undvika stress. Se till att personen får möjlighet att lyckas genom att ge mycket beröm och undvika kritik och tjat. Respekt: Visa individen respekt. Ingen är ett handikapp utan först och främst en individ med en egen unik personlighet.

Från barndom till vuxen ålder
Attention förklarar på sin hemsida att en aspergerutredning görs på en psykiatrisk mottagning och den består i huvudsak av två delar. Genom samtal med både patient och dennes anhöriga, tar läkaren reda på hur personen fungerat från barndomen och framåt, för att se om den har de svårigheter som är typiska för AS. Sen görs en neuropsykiatrisk undersökning med tester, för att bland annat kartlägga intellektuell förmåga, omvärldsuppfattning och problemlösningsförmåga. 

På hemsidan www.autism.se, skriver man att det är framför allt inom två områden som funktionsnedsättningen innebär svårigheter: social interaktion och kommunikation samt föreställningsförmågan. Det är också de två områden som diagnoskriterierna för AS fokuserar på. Diagnoskriterierna är samlade i så kallade diagnosmanualer och där beskrivs vilka beteenden eller svårigheter en person skall ha för att få diagnosen AS.

Svårigheter med kommunikationen
Aspergers syndrom brukar i regel inte uppmärksammas förrän i förskoleåldern. Det är då skillnaderna i det sociala beteendemönstret i förhållande till andra barn visar sig. Nyfikenhet på andra människor kan saknas helt eller vara mer eller mindre begränsad.

Personer med AS har ofta ett stort ordförråd men kan ändå ha mycket svårt att kommunicera på ett funktionellt och avslappnat sätt. Ofta har de svårt att förstå att ett ord kan ha flera betydelser beroende på sammanhang. Vad som sägs eller skrivs tolkas ofta bokstavligt. Det innebär att ironi, ordvitsar och metaforer kan bli obegripliga.

Vanliga människor blir ofta frustrerade över att någon med Aspergers förstått något de sagt som fakta fast det inte var meningen, eller missat innebörden eftersom de tolkat det sagda bokstavligen. Man kan också ha svårt att förstå innebörden och det underliggande budskap som finns i andras, gester, blickar, miner, tonfall och satsmelodi. Detta är information som är minst lika viktig för förståelsen av det någon säger som orden är i sig.

Många personer med AS har ofta speciella, begränsade intressen. Personen lär sig allt inom ett visst område. Det handlar ofta om intressen där det finns exakta faktakunskaper. Intresset för sammanhang eller närliggande kunskapsområden är lågt. Ofta minskar intensiteten i intresseutövandet om intresset växer för sociala kontakter.

Föreställningsförmåga
Mentalisering, eller Theory of mind, innebär förmågan att förstå att det finns en skillnad mellan ens eget och andra personers sätt att tänka, känna och handla. Personer med Aspergers syndrom har stora svårigheter att förstå avsikten bakom andra människors beteenden och de uppfattar ofta situationer på ett annorlunda sätt. Många framstår som oerhört envisa, med liten förmåga att anpassa sig till rutinförändringar. De har svårt att följa andra människors initiativ och kan visa ett uttalat motstånd mot förändringar.

Personer med AS brukar ofta ha stora behov av återkommande rutiner och struktur. Saker måste göras i en viss ordning och på ett visst sätt. Om en rutin bryts kan det orsaka en stor oro och frustration. Behovet av rutiner är ofta så starkt att personer med AS rutar in sitt liv så hårt att de får en mycket begränsad tillvaro. Det är också vanligt med tvångstankar eller tvångsmässiga upprepningar.

Det semantiska minnet
Relativt ny forskning visar att människor med AS använder det semantiska minnet, det minne som används för fakta och språk, även för sådant som andra sparar i mer automatiserande minnen. Exempel kan vara hur man gör när man duschar, i vilken ordning man tvättar olika kroppsdelar. Det semantiska minnet är inte automatiserande utan kräver medvetenhet när det ska användas. Detta innebär att det krävs stora mängder energi för att utföra enkla sysslor som andra gör på rutin.
Detta påverkar förmågan att klara av vardagens krav. För en person med AS kan dessa innebära en nära nog övermänsklig handling att utföra. Omgivningen som inte har kunskap hur en person med AS fungerar, uppfattar ofta en människa med AS som lat eller odisciplinerad. Om allt detta och mycket mer kan man läsa på hemsidan http://www.autism.se.

Text: Annika Dahlberg  Bild: Amanda Hellström

Källor:
www.hjarnfonden.se
www.autism.se
www.attention-riks.se