Etikettarkiv: Anonyma Alkoholister

Tolv steg till ditt nya liv

SONY DSCAtt bestämma sig för att bryta vanor kan för somliga vara det största steget de tagit i livet, att sedan stå fast vid det och inte gå tillbaka till det invanda mönstret är en ännu större prestation.

På Kompassen jobbar Kristina Ojala, Lars Zetterström och Mattias Samuelsson. Alla tre jobbar som alkohol och drogterapeuter. På Kompassen bedrivs alkohol och drogbehandling enligt AA:s (Anonyma Alkoholisters) tolvstegsprogram.

Drogfrihet är en självklarhet för att få delta. Behandlingen innehåller både gruppterapi, föreläsningar och problemlösningar. Kristina, Lars och Mattias har full förståelse för sina medmänniskor, då de har egen bakgrund med missbruk eller medberoende. Alla har de blivit hjälpta av tolvstegsprogrammet.

Historia
AA startade redan 1935 i Akron, Ohio, USA av Bill som jobbade som börsmäklare och Bob, som var läkare med egen privatklinik. Dessa två ansågs vara obotliga alkoholister. Efter att prövat olika metoder var för sig, lyckades Bill till slut bli nykter. När Bob och Bill kom i samspråk på Bobs praktik förstod Bob att det går att bli nykter även som grav alkoholist.

Med hjälp av Bills övertygelse blev Bob nykter till slut. De slog sig ihop och utvecklade en metod som verkade fungera. De första fyra åren lyckades de få 100 människor nyktra. Året 1939 gav de ut sin grundtext i boken, Alcoholics Anonymous (Anonyma Alkoholister). I den förklarar man AA:s tolvstegsfilosofi, där metoden är kärnpunkten och tillfrisknade personer skrivit sin levnadsberättelse.

Från den tidpunkten utvecklas AA snabbt. På 40-talet började AA spridas över hela världen, men det skulle dröja ända till 50-talet innan anonyma alkoholister kom till Sverige. Dessa uppgifter hämtade från http://www.aa.se.

Vad är tolvstegsprogrammet
– Tolvstegsprogrammet bygger på filosofin som är framtagen av nyktra alkoholister för alkoholister, att ge stöd och hjälp till varandra.
Syftet med programmet är att få kunskap om alkoholismen, att göra förändringar, bryta med sitt gamla mönster och sina tidigare misstag. Det är svårare än man tror, även om man bara gör små förändringar. Det är viktigt att lägga sig till med rutiner som blir nya vanor med tiden, säger Lars Zetterström.

Tolvstegsprogrammet är som namnet säger tolv steg, det är själva huvudbehandlingen. Under tiden man går på programmet får man hjälp, stöd och kunskap om sjukdomen alkoholism.

Med egen insats gäller det att lära in nya vanor och rutiner. I de tolv stegen får man hjälp av en sponsor som är en person som har gått före i tillfrisknandet, att våga titta tillbaka på sitt eget liv, lära sig sluta älta, att kunna erkänna och acceptera att man har en beroendesjukdom.

Mattias Samuelsson berättar:
– Behandlingen vi bedriver är i tolv steg. När man gör sitt första steg, jobbar man med att fundera över hur ens liv blivit på grund av alkoholen, hur förhållandet är till droger, erkänna inför sig själv att man inte kan hantera alkohol eller droger och att man inte har kontrollen. Andra steget är att se och börja förstå vad konsekvenserna blivit av allt drickande.

Ta del av och lyssna till andra
Att ges möjlighet att berätta vad man har i bagaget, vad som har hänt, vad man kommit fram till, vad är det som gäller i dag? Den typen av reflektioner hjälper den enskilde att gå vidare i programmet.

När man gått vidare tar man hjälp av en sponsor, en person som har gjort samma resa, som vägleder och stöttar i de nästkommande stegen. Personer som är med i AA behöver bygga upp tron på sin inre kraft, även att kunna tro på något som är större än en själv.

Många tror att AA är en religiös organisation, men så är inte fallet, utan var och en har sin egen tro, vare sig den är religiös eller inte. Organisationen finns i 185 länder på grund av sin obundenhet till någon specifik tro.

– Gemensamt för alla som går på AA är att man inte kan hantera alkohol, personen i fråga kan inte bestämma hur mycket han eller hon bör dricka eller droga och kan heller inte känna gränser när det är dags att sluta med drickandet, berättar Mattias.

– Man börjar behandlingen med att gå en motivationsgrupp som är två dagar i veckan. Sedan går man över i primärbehandlingen som är tolv veckor. Kursen pågår varje dag, måndag till fredag i tolv veckor. Under den tiden har man hört andra redovisa, man har börjat fundera på sig själv och lära känna sig själv och förstå hur alkoholen har påverkat min och andra i relationer, säger Kristina Ojala.

Hur många blir friska?
– Behandlingen är olika för olika individer, några hoppar av för att komma tillbaka i ett senare läge. Andra kör direkt, en del dricker en period, det ser olika ut, enligt Lars.

Det gäller att bestämma sig, vara beredd att sluta dricka eller droga. Att bryta invanda vanor och mönster, för att sedan bli så stark att man kan stå fast vid det beslut man har tagit. Det är en träning att lära sig vara nykter, det tar sin tid och det är mycket känslor med i bilden.

Redan på 1960 -talet fastställde FN och Världshälsoorganisationen att alkoholberoendet är en kronisk sjukdom. Det är svårt med måttlighet, i regel behöver den beroende helt avhålla sig från spritdrycker.

Det är svårt att svara på hur många som blir friska från sin alkoholism. Men Socialstyrelsen gör rekommendationer om vilka metoder som kommuner och andra organisationer bör använda för personer med alkoholproblem, och där rekommenderas tolvstegsprogrammet.

Text och Bild: Lotta Tammi

Anonyma på avdelningskonferens

I början av december var det avdelningskonferens för ASP-ANA på stadsbiblioteket. Bland annat fanns personer från Anonyma Alkoholister där för att informera om sin verksamhet. ASP Bladet var förstås på plats för att bevaka vad som sades där.

Inledningsvis gavs lite allmän information angående de nationella riktlinjerna för arbetet inom förvaltningen, vilka faktiskt inte skiljer sig nämnvärt från dem som gäller för arbete inom hälso- och sjukvården. Vidare återkom avdelningschef Inger Granhagen till ekonomin som ser fortsatt osäker ut. Ett underskott på nära 7 miljoner är ett faktum, men kommer inte som en överraskning utan har funnits med i beräkningarna sedan tidigare.

Inger Granhagen berättade även lite kring den nya politiska majoritetens ”Tak över huvudet”-garanti, som enligt målet ska leda till en insats under vintern riktad gentemot Karlstads hemlösa. Med det är inte det enda som sker i bostadsfrågorna. Mer långsiktigt kommer Teknik- och fastighetsförvaltningen att vara behjälpliga för Arbetsmarknads- och socialförvaltningen i fråga om sociala bostadsfrågor.
– De har fått i uppdrag i samband med nya exploateringsavtal med kommande fastighetsägare att lägga in ett antal bostadssociala kontrakt som förutsättning för exploatering. Det är riktigt roligt tycker jag, berättade Inger Granhagen.

Moderna myter
Maria Hammarström jobbar som enhetschef på Djurskydd & vilt som ligger under Länsstyrelsen. Hon hade med sig sin kollega Karin Gullbring som är djurskyddshandläggare. De passade på att informera om sin verksamhet och vad som gäller kring djurskydd för sällskapsdjur. Detta då brukare av sociala insatser från kommunala verksamheter precis som alla andra människor kan ha husdjur.

I sammanhanget finns en del myter, bland annat att människor med psykisk ohälsa eller missbruk inte skulle få ha sällskapsdjur. Men det får de, likväl som alla andra: om djuret sköts och inte lider skada. Ibland kan det dessutom vara så att även om personen har svårigheter att sköta om sig själv på bästa sätt så behöver det inte innebära att djuret inte tas om hand.
– Det händer faktiskt att det är så att djuret är det de sköter om. Vi har haft ärenden där de inte har kunnat ta hand om sig själva, men man ser till att katten har det absolut bästa. Då konstaterar vi enligt djurskyddslagen att katten har det bra, förklarade Karin Gullbring.

Fokus på alkoholism
Avslutningsvis fanns två medlemmar i Anonyma Alkoholister på plats för att informera om sin verksamhet och även kring alkoholismen som sådan. Ulf och Mia berättade engagerande om sina liv, AA och hur alkoholism kan drabba både den enskilda människan och de personer som rör sig i dennes liv.
– Det här är världens mest demokratiska sjukdom. Vem som helst oavsett ålder, bakgrund eller social tillhörighet riskerar att drabbas. Tio procent av befolkningen utvecklar alkoholism. Om vi gör det enkelt för oss och säger att det bor tio miljoner i Sverige så utvecklar alltså en miljon alkoholism, konstaterade Ulf med eftertryck.

Inställningen är att det är en obotlig sjukdom som finns i ”det första glaset”. Man förespråkar alltså total avhållsamhet från alkohol, men kriteriet för medlemskap är endast en önskan att sluta dricka. Avsikten är att man i gemenskap med andra alkoholister kan få stöd och ett nytt sammanhang där man hittar vägen tillbaka till ett liv utan missbruk. Alkoholism har karaktären av en förnekelsesjukdom menar Ulf.
– Kanske man åker fast och polisen tar körkortet för att man har kört rattfull. Kanske börjar man titta på lämpligheten om den här mamman ska få vara mamma. Men man fortsätter ändå. Det här är nämligen vad man kan kalla för förnekelsens sjukdom. Vi ser inte problemet, berättade Ulf för deltagarna.

Alkoholism är en familjesjukdom som skapar medberoende och som tvingar den missbrukande till dubbelliv. Detta kan leda till ångest och självmordstankar. Missbruket blir till en ond cirkel av psykisk besatthet som Ulf sammanfattade i orden ”bårhus, dårhus eller tillfrisknande”. Risken att missbrukaren manipulerar sin omgivning är i sammanhanget också stor.

Det finns dock hopp om nykterhet och ett värdigt liv. Anonyma Alkoholister kan genom sin fokus på kamratstöd vara en sådan väg.

Text: Helene Westling Brautigam & Robert Halvarsson

FAKTA:
Anonyma Alkoholister grundades i USA 1935, där en alkoholiserad läkare tillsammans med en ”bänkalkoholist” fann en väg för tillfrisknande. ”En alkoholist hjälper en annan” ger hjälp genom identifikation. Man har anonymitetsskydd och stöttar varandra i syftet att skapa ödmjukhet, tolerans och ärlighet.

”Här får vi en chans”

Sällskapet länkarna är ett samfund som uppkom för 60 år sedan och vänder sig främst till alkoholberoende men även till människor med drogproblematik. De har möten varje vecka och har även olika aktiviteter. ASP Bladet var på plats för att intervjua vice ordförande Lars Boman och ställde några allmänna frågor kring deras organisation.

Hur är er organisation uppbyggd?
– Den är uppbyggd på sju punkter som vi jobbar efter – själva länkidén, säger Lars Boman.

– Erkänn att DU ej behärskar spriten
– Du måste tro på en kraft som är starkare än Din egen
– Ställ inga krav på Dina medmänniskor
– Vi eftersträvar absolut ärlighet, renhet, kärlek till medmänniskor och osjälviskhet
– Erkänn Dina fel och brister för någon annan människa
– Gör upp med alla personer till vilka Du står i något missförhållande
– Såsom Du själv blivit hjälpt skall Du hjälpa andra

Är ni ett religiöst samfund?
– Nej absolut inte.

Hur länge har länkarna funnits?
– Ja, sällskapet länkarna tror jag har funnits sen 1945, här i Karlstad har sällskapet funnits i 60 år – vi fyller 60 år i år.

Hur kommer man i kontakt med er?
– Vi finns ute på nätet där vi har en hemsida, men oftast sprids kunskapen om oss mellan vänner och bekanta. De som bor i Karlstad vet ofta att länkarna finns, men de kanske inte vet så mycket vad det är för någonting. Det enklaste är att gå via nätet.

Vilka vänder ni er till?
– Vi tar helt enkelt emot alla här som har en önskan att bli nyktra och drogfria.

Har ni några aktiviteter?
– Det försöker vi också ha. På torsdagar har vi grillning här på kvällen och på vintertorsdagar är vi och bowlar borta vid badhuset. Vi spelar mycket biljard här i huset – vi har ju ett stort hus det är på 400 kvadrat. Så det finns att göra om man vill.

Hur många medlemmar har ni nu?
– Som det ser ut idag är har vi 35 medlemmar och utöver det 5 stödmedlemmar.

Vad sker om någon får ett återfall, är han eller hon välkomna tillbaka då?
– Absolut, det är väldigt viktigt att få komma tillbaka. Det är väldigt sällan någon går raka vägen i Länkarna. Men det är väldigt viktigt att vi är nyktra på lokalen här.

Vilka metoder använder ni er av för att hjälpa?
– Vi har måndagsmöten samt uppladdningsmöten, där de här mötena  i stort sett är samma som AA-möten. Det vill säga, de är så kallade självhjälpsmöten. Sen pratar vi allmänt. Vi är en kamratförening så vi försöker hjälpa och stötta varandra!

Hur orkar man med att bryta med alkohol eller droger när man har blivit hemlös?
– Vi kan ta ett exempel på en kille som heter Christer som flyttade in här. Han grep tag i mig på stan. Då sa jag till honom: kom hit på fredag, för då har vi möten då vi röstar in nya medlemmar. Det gjorde Christer. Vi har fyra boendeplatser och oftast är det sådana som varit hemlösa som vi har fått tagit hand om här. Här får vi en chans. Men det är inget vandrarhem här där man kommer in och ut.

Text: Jane Alsing Foto: Per Rhönnstad