Ett arbetsliv som kan sträcka sig till 75 års ålder, där man ska vara beredd att byta karriär mitt i arbetslivet.
Det är en linje som statsminister Fredrik Reinfeldt vill se som verklighet. Politiskt sett är dock detta inte en uppfattning som saknar kritiker.
Arbetslinjen. Det anses vara moderaternas grundidé. Det kan också märkas när statsministern diskuterar utvidgad pensionsålder. Han kan tänka sig en utbildningsreform för yrkesmässig omställning för äldre människor, I en intervju för Dagens nyheter berättade Reinfeldt hur han resonerar:
– Att anställa någon som är 55 år som säger ”ja, jag tänker jobba tills jag är 75 år”, det är 20 år, det är en väldigt intressant och långvarig arbetsrelation jämfört med om den här personen ska försöka börja trappa ned om sex-sju år, hävdade Fredrik Reinfeldt.
För TT uppger fackförbundet Kommunals ordförande Annelie Nordström att hon anser att detta inte är en realistisk idé. Många av deras medlemmar har i dagsläget svårt att orka med att jobba tills de blir 60. Arbetslivet kan vara hårt och krävande, framförallt för vissa yrkesgrupper. Tomas Eneroth som är socialdemokratisk talesperson i pensionsfrågor delar Nordströms uppfattning.
Stressiga yrken
– I det här fallet är det tydligt att klass och kön spelar in. Grupper med fysiskt tunga arbeten och ett stressat arbetsliv har svårare att klara ett långt arbetsliv. Därför måste man göra förändringar på arbetsmarknaden så man inte sliter ut folk i förtid, berättar Tomas Eneroth för Aftonbladet.
Dock är socialdemokraterna enligt Eneroth positiva till själva grundidén om förlängt arbetsliv. Men det i sig utan rätt satsningar anser man vore väldigt fel.
– Det är provocerande om man ensidigt tror att en höjd pensionsålder ska trygga pensionerna, berättar han även för tidningen.
Inget nytt under solen
Om Moderaternas testballong skulle resultera i ett skarpt politiskt förslag återstår att se. Men om så är fallet kommer det inte att vara första gången en reformation av pensionssystemet hamnar på tapeten. Förra stora pensionsreformen genomfördes 1994 i en blocköverskridande koalition med samtliga då befintliga riksdagspartier, med undantag för Vänsterpartiet och bortgångna Ny demokrati.
Det innebar ett steg bort ifrån den allmänna tjänstepension (ATP) som under intensiva politiska stridigheter genomfördes med socialdemokratin som fanbärare under slutet av 1950-talet.
När pensionerna återigen diskuteras nämns bland annat en allt friskare befolkning som en orsak. Men att vi alla blir äldre och friskare är en sanning med modifikation, för hälsa är beroende av bland annat klass och utbildningsnivå.
Det skiljer cirka fem år i medellivslängd mellan de som bara har förgymnasial utbildningsnivå och de som har genomgått en eftergymnasial utbildning visar uppgifter från Statistiska centralbyrån. Myndigheten visar dessutom också på tendenser till en dyster utveckling:
”Skillnaderna i medellivslängd mellan olika utbildningsgrupper har ökat något under 2000-talet. Detta gäller för såväl kvinnor som män.”
Text: Robert Halvarsson
Foto: Per Rhönnstad
ASP BLADET 