Etikettarkiv: arbetslöshet

”JAG BEHÖVER HJÄLP!”

art1Veckan innan riksdagsvalet pågick en grupputställning med politisk konst och satir på Galleri Konstgruvan i Karlstad. En av utställarna var Magnus Mellgren, eller ”Art Spectaculo”, som är hans artistnamn. Magnus både målar och gör performanceföreställningar, ibland i kombination. En konstnär med många uttryck i arsenalen. ASP Bladet har bevittnat hans uppträdande och även tagit reda på varför han gör det han gör.

Idag, onsdagen den 10:e september, uppträder han i konstgruvans lokaler med sin performance ”Jag behöver hjälp”. I det lilla källargalleriet har de andra konstverken tillfälligt flyttats åt sidan för att ge plats åt Art Spectaculo, publikplatser samt tilltugg och vin.

Publiktillströmningen denna dag är sparsam, men de som finns på plats kommer få uppleva en kort, intensiv och känsloladdad performance. En avskalad och naken föreställning utan krusiduller som sätter Magnus, människan, i totalt fokus. Vad är det han har varit med om?
Uppträdandet är igång…

I ett relativt samlat lugn upprepar han: ”Jag behöver hjälp. Kan jag få hjälp? Jag kan inte sjunka mycket lägre nu. Snart ska du få hjälp. Det är nu jag behöver hjälp. Det finns ingen hjälp”.

Publiken är med, invaggad i mantrat. Plötsligt kommer avgrundsvrålet:
”JAG BEHÖVER HJÄLP!”

art3Samtliga i publiken rycker till, blir nästan rädda. Det finns en hopplöshet, en desperation och ilska i Magnus fram-trädande som är omöjlig att missa.

Plötsligt är allt över. Det blir tyst i lokalen. En känsla av allvar sprider sig. Men det dröjer inte länge innan någon yppar de första orden av vad som kommer bli en lång diskussion om samhället och hur det är att drabbas av dess kalla hand.

Efter flera diskussioner och samtal, smuttande på kaffe och vin, fick undertecknad en pratstund med Magnus i trädgården utanför galleriet.

VAD ÄR SYFTET BAKOM PROJEKTET ”JAG BEHÖVER HJÄLP”?
– Syftet är att visa det mottagande jag fick den gången jag gick till socialen i Karlstad. Jag skulle gärna vilja ha en förklaring till varför jag blev behandlad som jag blev när jag verkligen behövde hjälp. När jag vände ut och in på ekonomin och verkligen bevisade att jag var i nöd, och att jag skötte praktikplatser och allt. De brydde sig inte om mig helt enkelt, vare sig med pengar, mat eller medicin. Hur tänkte de? Hur kan man behandla en människa på det sättet? Jag vill påvisa hur illa det kan vara i Sverige idag.

Magnus berättar vidare med stort enga-gemang om hur han vill ha en rimlig förklaring från de ansvariga, samt att synliggöra sin upplevelse för dem och alla som inte förstår hur det kan vara.

NÄR STARTADE DU PROJEKTET?
– Det var för ett år sedan ungefär, efter att jag hade varit med om detta. Jag startade projektet på en workshop vi hade på Värmlands konstnärsförbund. Jag mådde väldigt dåligt då, och hade inte ens de 200 kronor som behövdes för att få medverka. Men jag hade en vän som insisterade på att jag skulle vara med, och erbjöd sig att betala.
Den andra dagen jag var där så var det en konstnär som sa till mig: – ”Du ska tänka på socialkontoret och göra ett projekt av detta”. Nästa gång jag kom tillbaka gjorde jag min performance ”Jag behöver hjälp”. Alla blev väldigt berörda, och tyckte att jag skulle starta igång ett konstprojekt och göra någonting av ilskan.

art2VAD HAR DU MER GJORT INOM RAMEN FÖR DETTA?
– Jag har bl.a gjort en tavla med det här slagordet ”Jag behöver hjälp”, som jag ställde utanför dörren hos socialen. Sedan startade jag en facebook-grupp med samma namn, som fortfarande är aktiv. Där fick jag väldigt snabbt sympatier och beröm av människor från hela Sverige, helt enkelt för att jag lyfte den här frågan. Sedan har jag haft bande-
roller med detta uppe vid västra in-farten. Jag har även hängt upp figurer vid rudsberget som blev nedplockade. Alltså, bara med budskapet ”Jag behöver hjälp”. Det är det enda jag har skrivit.

HUR HAR MOTTAGANDET VARIT?
– Väldigt positivt. Många känner igen sig och uppskattar att någon vill lyfta den här känsliga frågan.

BERÄTTA OM DAGENS PERFORMANCE
– Jo, jag tyckte det gick bra. Jag kände att publiken blev väldigt berörd efteråt. Det ledde också till en bra diskussion om hur läget ser ut idag, om hur det är att hamna utanför så att säga.

art6VAD HOPPAS DU FOLK TAR MED SIG EFTER DETTA?
– Att man ska förstå hur det är att hamna utanför. Jag trodde ju att det verkligen fanns en hjälp, ett skyddsnät, när man fallit ner och nått botten. Men det fanns inte det, inte för mig i alla fall.

Han berättar om hur illa det är när man når botten. När man in i det sista försökt hålla näsan över vattenytan och klara sig själv, men till sist inte klarar mer. När en så basal sak som att äta inte längre är självklart. ”Ska jag äta idag, eller lägga pengarna på räkningar?” Hur alla delar i livet tar skada, och förtvivlan över ett samhälle man trodde skulle
finnas där som en sista utväg till hjälp.

HUR SER DIN SITUATION UT IDAG?
– Idag ser den helt annorlunda ut. Jag har halvtidsjobb och mår mycket bättre. Men jag glömmer inte det som hände. Det känns så viktigt att berätta om vad jag råkade ut för.

FICK DU ÄNDÅ HJÄLP TILL SLUT?
– Nej, det var min pappa som fick rycka in och ta av sina pensionspengar för att hjälpa mig. Det är ju inte särskilt roligt att vara 43 år och behöva be sin pappa om hjälp på det viset. Så nej, det är inte samhället som har hjälpt mig.

art4VAD BLIR NÄSTA STEG I PROJEKTET?
– Ja, det här är ju inget jag glömmer, så jag kommer fortsätta jobba för att den här frågan ska uppmärksammas. Alltså, just det här mottagandet som jag fick. Hur kan man behandla en människa på det här viset, som verkligen behöver hjälp? Jag tycker det här är så viktigt, för så här ska det inte vara. När människor som är utsatta för sjukdom, arbetslöshet, osv, kommer och ber om hjälp och får ett sådant bemötande.

Nästkommande lördag (13/9) gör Magnus (Art Spectaculo) en repris på sin performance där kommunalråd Linda Larsson (S) är inbjuden för att ta del av Magnus berättelse, och även berätta vad Socialdemokraterna i Värmland vill göra.

Undertecknad fick i efterhand höra att Magnus kände sig nöjd med lördagens uppträdande och efterkommande samtal med både Linda och besökare.

Det återstår att se om människor i Magnus situation och det som hände kommer upp på agendan, och in i medvetandet hos allmänheten.

Text: Martin Bäckström-Ledin
Foto: Lotta Tammi

Jobbcoaching under förändring

345463Arbetsförmedlingen har beslutat att avsluta sin nationella verksamhet som de kallar ”Jobbcoachning i ett valfrihetssystem”, coachinginsatsen avslutas under januari nästa år. AF låter meddela att inga nya beslut får fattas om den standardtid på tre månader som nyarbetslösa kan skrivas in på.

– Vår tolkning av budgetpropositionen är att regeringen inte prioriterar att fortsätta den satsning som tidigare gjorts på coachning för nyarbetslösa. Resurserna ska koncentreras på att stötta de personer som är i störst behov av insatser. Vi avslutar därför jobbcoachningstjänsten för nyarbetslösa, säger Clas Olsson, tillförordnad generaldirektör i ett pressmeddelande.

Som bakgrund ligger att regeringen i sin budgetproposition för nästa år har minskat anslagen för Arbetsförmedlingen att använda när det gäller jobbcoaching. Detta för de som nyligen gått ut i öppen arbetslöshet. AF berättar att detta ligger bakom deras beslut att upphöra med jobbcoachning, i just denna form, med externa aktörer.

Övriga förändringar uteblir
Man understryker att denna avslutning inte kommer att innebära några övriga förändringar när det gäller hur man arbetar kring upphandlade tjänster inom bland annat etableringslots, delar inom det som kallas för jobb- och utvecklingsgarantin, samt rehabiliteringstjänster för unga arbetslösa.
Under framtiden menar Arbetsförmedlingen att prioritet kommer att ligga på att arbeta för att minska och bryta långtidsarbetslösheten. Bland långtidsarbetslösa räknas bland annat de som ingår i Arbetsförmedlingens tredje fas, (FAS 3), inom Jobb och utvecklingsgarantin.

Text: Robert Halvarsson
Foto: Per Rhönnstad

Fler hyresrätter skapar en bättre arbetsmarknad

Ju fler som äger sin bostad desto högre blir arbetslösheten. Detta är den enkla summeringen av forskning gjord av David G. Blanchflower och Andrew J. Oswald, rapporterat av Hem och Hyra samt The Independent.

Det visar sig nämligen finnas ett samband mellan ifall man hyr eller äger bostad samt hur hög arbetslösheten kommer att bli. Forskningen har tidigare fokuserat sådan saker som fackföreningar, arbetsskydd i form av lagar och a-kassa i ett försök att förklara hur svår arbetslösheten blir. Forskningen som Blanchflower och Oswald presenterar ger dock en helt annat förklaring till arbetslösheten och det är en oväntad förklaring, som går stick i stäv med rådande politik och forskning.

Forskningen är gjord på USA och 28 av EU:s medlemsländer, den är inte specifik för Sverige så det kan tänkas att det förkommer lokala variationer.

Hyra eller äga? Det avgör arbetslösheten
Forskarna har kikat på en väldigt lång tidsperiod från 1900 till 2010, vilket ger dem en stor provyta.

Bor man i villa eller på annat sätt äger sin bostad så blir man mindre benägen att röra på sig. Detta orsakar att arbetsmarknaden förlorar rörlig arbetskraft. Bostadsägare är även villiga att pendla längre till arbetet än personer i hyresrätter. Detta leder till att bilismen ökar och där med även utsläppen.
Konstigt nog så tenderar bostadsägare att minska eller hindra möjligheten att starta nya företag. Man vill oftast inte att det öppnar nya företag i närheten av bostäderna.

Spanien, tillsammans med Grekland, är ett av de länderna i Europa som har högst andel som äger sina bostäder, närmare 80%. Där är arbetslösheten runt 20% nu. Jämföra man detta med Tyskland eller ännu mer med Schweiz där andel som bor i hyresrätter eller andra lånade bostäder är mycket högre så är arbetslösheten betydligt lägre.

Effekterna tar tid
Det tar dock tid för effekten att synas, I delstater i USA som hade en hög andel av befolkningen som skaffade bostäder de ägde själva tog det runt 5 år innan effekterna bli påtagliga. Detta i form av en arbetslöshet som steg kraftigt jämfört med stater med liten ökning av bostads ägande.

De politiska beslut som främja att människor köper sin bostad, i form av villor bostadsrätter och ägarlägenheter kan där med vissa sig har högst påtagliga och mycket negativa effekter på hur svår arbetslösheten blir. Men det tar dock omkring 5 år innan man ser dessa effekter.
Det är kanske dags att tänka om och satsa på hyresrätter för att sänka arbetslösheten?

Text: Johan Holst
Foto: Henrik Sjöberg

Källor:
Hem och Hyra, 16 maj 2013
http://tinyurl.com/otyser5

The Independent, 12 maj 2013
http://tinyurl.com/cx58ttc

Självmord i Värmland

Sveriges television (SVT) har gjort en kartläggning av antalet självmord mellan åren 2000 till 2011 i Sverige.

Självmord är ett stort folkhälsoproblem som påverkas utav det omgivande samhället. Det är 1400 personer som begår självmord varje år i Sverige, i Värmland tog 2011 hela 48 stycken personer sitt liv. Värmland har den högsta självmordsstatistiken i form av 16,5 självmord per hundra tusen invånare, följt av Jämtland och Gotland.

– Det här är glesbygdslän med arbetslöshet och utflyttning och med liten folkrörelsetradition, säger Lars Jacobsson, professor i psykiatri till SVT.

Minst antal självmord har Västerbotten, i form av 9,8 självmord per hundra tusen invånare.  Lars Jacobsson menar att det kan bero på ett arv från folkrörelserna som gjort att man haft ett starka sociala nätverk där. Att det finns en känsla av gemenskap i samhället betyder mycket för att motverka självmord.

Anita Gustafsson som är psykiatrisjuksköterska Karlstads kommun säger följande om självmorden i Värmland till ASP Bladet:

– Det är svårt att veta vad som gör att Värmland ligger högst bland självmord i Sverige. Men en av orsakerna kan vara att det är svårt med arbete, främst då i småorter. Företag läggs ner, småorter ”tappar” livsgnistan vilket också påverkar invånarna i dessa orter.  Att inte känna sig meningsfulla, att inte vara i ett sammanhang under lång tid påverkar oss människor negativt. Att vara i ett sammanhang kan ju vara av olika karaktär, familj, vänner, arbete, sysselsättning, skola, fritidsaktivitet.

 Psykisk ohälsa bakom ökade risker

Gustafsson pekar även på hur psykisk ohälsa kan vara kopplad till självmordsförsök.

– Det handlar också om den enskilda människans mående där man vet att psykisk sjukdom ökar risken för självmord.

– Att förebygga självmord är ett mycket viktigt arbete och där finns det många som kan delta, sjukvården, räddningstjänsten, kyrkan, skolorna men också vi som enskilda personer. Att vi vågar prata med någon av våra vänner som vi ser är nedstämda att våga ställa frågan om de inte vill leva längre. Det kan vara den frågan som gör att de inte väljer att avsluta livet.

Gunilla Wahlén som är förbundsordförande i föreningen SPES, Suicidprevention och Efterlevandes Stöd, säger följande om orsakerna till Värmlands höga placering i SVT:s undersökning.

– Det är svårt att med säkerhet säga varför det är höga suicidtal i just Värmland. Statistiskt kan man se flera samverkande förklaringsfaktorer. Det är fler män än kvinnor som tar sitt liv, är mannen dessutom äldre och ensamboende ökar risken. Medelådern är högre i Värmland – de äldre stannar, de unga flyttar. Vi vet att det är viktigt att tala om självmord och att söka hjälp när man mår dåligt – jag tror att äldre ensamstående män har svårare att berätta om sina tankar än de med ett fungerande socialt nätverk, som har familj och arbetskamrater.

Tommy Lindh är pressinformatör på polismyndigheten i Värmland, han menar att till självmorden i Värmland kan vara kopplade till sociala problem, varav han framförallt lyfter fram drogmissbruk:

– Det är oroande. De flesta självmord och självmordsförsök som hanteras av polisen är relaterade till ett mer eller mindre långvarigt missbruk. Ofta i form av ett blandmissbruk. Fler och fler unga människor tenderar att skada sig själv, vilket i de flesta fall inte kan härledas till ett långvarigt missbruk.

– De flesta självmordsfall som jag har haft kontakt med i tjänsten är missbrukare. Skälen till att de hamnat i ett missbruk är många och varierande. Ett missbruk som leder till ensamhet och isolering samt en känsla av att vara utstött från samhället är en vanlig s.k. ”trigger” till ett självskadebeteende. De som inte tillhör den kategorin har i de flesta fall redan en diagnos på psykisk sjukdom.

 Vad kan man göra för att förebygga självmorden i länet?

– Förhindra att unga människor hamnar i ett missbruk och erbjuda hjälp åt dem som befinner sig i ett missbruk.

Ingegärd Lindqvist är verksamhetschef på psykiatriska öppenvården i Karlstad, hon säger att man bara kan spekulera om orsakerna till självmord. Värmland är ett skogslän med glesbygd och med arbetslöshet.  Hon menar att självmord är ett viktigt område och man måste hjälpas åt för att få bukt med orsakerna till det. Det är viktigt att psykiatrin, skolhälsovården, kyrkan och polisen samarbetar runt dessa frågor. Man har ett projekt i norra Värmland om dessa frågor.  Man måste få till ett bra socialt nätverk omkring sig, säger hon.

Text: Olle Stagnér
Foto: Per Rhönnstad

Normal
0

21

false
false
false

SV
X-NONE
X-NONE

/* Style Definitions */
table.MsoNormalTable
{mso-style-name:”Normal tabell”;
mso-tstyle-rowband-size:0;
mso-tstyle-colband-size:0;
mso-style-noshow:yes;
mso-style-priority:99;
mso-style-qformat:yes;
mso-style-parent:””;
mso-padding-alt:0cm 5.4pt 0cm 5.4pt;
mso-para-margin-top:0cm;
mso-para-margin-right:0cm;
mso-para-margin-bottom:10.0pt;
mso-para-margin-left:0cm;
line-height:115%;
mso-pagination:widow-orphan;
font-size:11.0pt;
font-family:”Calibri”,”sans-serif”;
mso-ascii-font-family:Calibri;
mso-ascii-theme-font:minor-latin;
mso-fareast-font-family:”Times New Roman”;
mso-fareast-theme-font:minor-fareast;
mso-hansi-font-family:Calibri;
mso-hansi-theme-font:minor-latin;}

Tankar om arbete och arbetslöshet

Under ett års tid varit har jag varit utan arbete. Jag har varit arbetslös tidigare men inte under så lång tid. Ett år en lång tid när dagarna och veckorna flyter i varandra. Under den här tiden har jag funderat mycket över arbete och arbetslöshet. Det är ju oftast det som upptagit mina tankar eftersom man har för mycket tid över. Jag tänkte här ta upp problematiken kring dessa problem.

Vad är arbete?
Man kan fråga sig vad arbete är. Enligt Wikipedia definieras arbete som en aktivitet som skapar ekonomiskt värde i form av varor och tjänster. För att ett samhälle ska fungera är arbete en förutsättning. Under kristider när arbetslösheten stiger blir samhället satt under press. En press som leder till utanförskap och i sin tur kan leda till psykisk ohälsa.

Arbete är något som de flesta tar för givet, något som bara finns där under trettio, fyrtio kanske femtio år av livet. Du vaknar på morgonen, går upp, äter, klär dig och tar dig till ditt jobb. Efter åtta timmar är du tillbaka hemma igen för att en stunds vila och sedan börjar proceduren om igen nästa dag. Under ett arbetsliv upprepas denna process tusentals gånger. Det kan synas vara ett evigt kretslopp, ett ekorrhjul som aldrig slutar. Men trots det synbart tröstlösa, inger tillvaron en trygghet. Varje dag vet du vad som väntar. Det finns inga osäkerhetsfaktorer som stör tillvaron.

Arbetskulturen
Kulturen spelar en stor roll för hur vi förhåller oss till arbete. Under lång tid har det svenska samhället präglats av den protestantiska arbetsetiken som menar att arbete är en moralisk plikt. Det är viktigt göra ett gott arbete för att tjäna sitt uppehälle.

In i gråzonen
Att vara arbetslös sätter livet i ett annat perspektiv jämfört med ett liv som är inordnat utifrån ett arbete.  I ett s.k. normalt liv där arbetet är den självklara medelpunkten finns tydliga skillnader mellan arbete och fritid.  Arbete och fritid är två skilda delar där båda är beroende av varandra.
Av egen erfarenhet vet jag att hur svårt det är att finna motivationen i vardagen när tillvaron blir en gråzon. Med gråzon menar jag att det inte går att inordna tillvaron på ett bra sätt, allt flyter samman till en grå massa. När du har ett arbete att gå till finns inte gråzonen. Helger och övrig ledig tid känns då mycket mer värdefull.

Utanförskap
Arbetet definierar vem man är. När jag träffar en person för första gången kommer alltid frågan vad man jobbar med. Om man är arbetslös kan den frågan vara jobbig att svara på. För egen del är har jag fått den frågan många gånger. Jag brukar svara som det är även om det ibland tar emot. Den frågan belyser utanförskapet på ett tydligt sätt. Om jag hade ett jobb skulle samtalet handla om mina arbetsuppgifter men istället beklagar sig den man pratar med över min situation. I sig kan det vara skönt att någon bryr sig men helst vill jag tala om att jag trivs på mitt jobb och jag gör något som är meningsfult för mig.

Om man identifierar sig med sitt jobb, vad identifierar man sig med om är arbetslös? För de som har många kompisar och är engagerande i exempelvis föreningsliv kan det fungera som ett substitut för vad ett arbete kan ge. Men om man inte har så många eller inga sociala kontakter kan utanförskapet fördjupas. I värsta fall kan det leda till social fobi, isolering och ångest.

Vägen tillbaka
En väg tillbaka, hur kan den se ut?  På den frågan finns inget enhetligt svar. Vi är ju alla olika med olika vägar att ta. Den mänskliga kontakten tror jag är mycket viktig för att kunna komma vidare. Det är lätt och bli isolerad och apatisk om man inte får mänsklig kontakt.

Text: Henrik Sjöberg

På Jobbet: Erik Ramsell

pa-jobbet-webERIK RAMSELL

Ekonomichef

Vad innebär ditt jobb som ekonomichef? Främst är det att ha ett övergripande ansvar över förvaltningens ekonomi, att den sköts och att den går ihop. Driva ekonomistyrningen så att vi gör rätt saker med pengarna. Det innebär lite mer konkret att jag gör ett budgetförslag till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. Jag redogör för behov o.s.v. Att skriva ett bra underlag till dem så att de kan ta ett bra beslut. Sedan är det även den interna budgetprocessen, att fördela de pengar vi får från kommunfullmäktige internt. Det innebär även att ekonomin skall följas upp och att bokföringen skall stämma enligt de lagar som finns. Jag ansvarar även för att de IT-system (ekonomi- och verksamhetssystem) vi har fungerar utifrån våra behov. Jag har även kontakt med nämden och nämdordförande och jobbar tätt ihop med politikerna och vår förvaltningsdirektör. Det är med andra ord mycket övergripande saker men även detaljarbete ibland.

Hur påverkar den globala krisen förvaltningen? Vi har egentligen inte haft en aning om hur den kommer påverka oss förrän fram till förra veckan men vi har ju sett att arbetslösheten ökat med rekordmånga varsel. Det besked vi fick här nyligen är att just vår förvaltning kommer inte drabbas så mycket för man har tagit till sig de argument vi haft: Vi kommer inte få mindre att göra utan snarare tvärtom och i och med det även högre kostnader. Det enda som man har gjort hos oss är att man lagt besparingskrav på 1½ miljon av vår nettobudget och det är ganska lite med tanke på att den minskade skatteintäkt som man har under den här treårsperioden är ungefär 600 miljoner. Så vi klarar oss väldigt bra och vi har lyckats i våra samtal med politikerna om att vi måste stå tämligen orörda. Däremot får vi inga uppräkningar som man får varje år i budgeten så där kommer vi ha ett litet rationaliseringskrav och det innebär ungefär mellan 8 och 9 miljoner för oss på årsbasis men då ska vi ha i åtanke att vi, bara den här förvaltningen, omsätter nästan en halv miljard så det blev inte alls lika hårt som vi trodde det skulle bli.

Eftersom den här krisen kommer leda till högre arbetslöshet så kan man ju undra varför politikerna inte vill höja er budget? Ja, det är en bra fråga… Det politikerna gjort är att de dels inte tagit från oss några pengar och det är det absolut viktigaste. Det överskott vi har med oss som ligger på c.a. 10 miljoner kronor trodde vi inte att vi skulle få använda men det kommer vi att få göra för just arbetsmarknadsinsatser. Det innebär att man kommer att arbeta mycket ihop med gymnasiet med yrkesutbildningar och liknande för de som har blivit arbetslösa så att de när det sedan vänder snabbt skall kunna få ett jobb. Det kommer satsas mycket på det.

Vad har du för mål med ditt jobb? Målet är att vi har en välskött förvaltning rent administrativt, det är ju min uppgift. Att vi klarar budgeten och även att vi får den budget vi behöver. Att vi lyckas förmedla våra behov till beslutsfattarna ser jag nästan som det allra viktigaste.

Vad är det för svårigheter med ditt jobb? En av de största svårigheterna är att vi är så enormt beroende av omvärlden och faktorer som inte vi kan påverka egentligen och som vi inte kan förutse. Vi vet ju aldrig hur många som behöver försörjningsstöd till skillnad från i skolan där man varje år vet hur många elever som kommer att komma. Vi vet aldrig hur många som far illa och behöver vår hjälp. Vi kan inte veta, vi kan bara gissa.

Vad har du för yrkesbakgrund? Jag är ekonom, främst företagsekonom. Jag har även studerat statsvetenskap och nationalekonomi. De senaste åtta åren har jag jobbat här inom Karlstads kommun, tidigare jobbade jag på arbetsmarknadsförvaltningen (innan den slogs ihop med social-förvaltningen) och innan det så jobbade jag som administrativ chef på ett naturbruksgymnasium uppe i Piteå. Dessförinnan studerade jag vid Linköpings universitet men innan det så jobbade jag c.a. tio år inom industrin på ett företag som heter Sandvik Steel.

Vad har du för framtidsvisioner gällande ditt arbete? Önskan om att det skulle finnas fler resurser finns ju alltid. Det jag annars skulle önska är kanske att vi hade mer flexibilitet gällande resursfördelningen, en annan modell helt enkelt som vore lite mer som en ”gummisnoddsbudget”. En sak som jag också har som vision är att mer få ut vad vi gör till samhället för de flesta känner inte till vad det faktiskt är sysslar med. Gjorde inte de här människorna som finns inom förvaltningen det de gör så skulle vi ha ett mycket sämre samhälle, så är det. Det är enligt mig väldigt stort att jobba inom en sådan här förvaltning för jag ser vilka bra saker som faktiskt görs. Det är en viss tillfredsställelse när man ser saker som går bra – Det gör verkligen nytta det här arbetet.

Text: Kajsa Jansson  Foto: Robert Olsson