Vem ska uppfostra barnen, skolan eller föräldrarna?

Ett av vårt lands stora problem är mobbning, menar Kent Lokvist från Sunne – han vill se större föräldraansvar i frågan.

Varje dag finns det tiotusentals barn som går till skolan och genomlider ett helvete. De misshandlas, hånas och även hotas till livet. Mobbarna har sina föräldrars skydd att fortsätta med sina handlingar, då inga gränser sätts. Skolan är mobbarnas borg. Rektorerna är mobbarnas riddare. De redan osynliga barnen blir ännu mer osynliga. Alla berörda parter är medvetna, men smiter undan med sitt ansvar. Förnekelsen lyser igenom. Förnekar du något behöver du heller inte ta något ansvar.

För de mobbade barnen finns ju inte. Finns det inga barn som mobbas finns det heller inga problem på min skola, säger de ansvariga. Att vuxna blundar för mobbning har också att göra med osäkerhet och okunskap.

Man vet inte hur man ska hantera situationen. Att då undvika sånt som väcker obehag blir en del av en förljugen lösning. Det går inte att blunda för att det många gånger inte finns civilkurage att ta tag i problemet.

Ska vi någonsin komma åt mobbingen, måste föräldrarna ta mer ansvar för sina barn när det gäller uppfostran. Självklart har skolan sitt ansvar, men huvuddelen av fostran ska ske i hemmet. Det är inte skolans uppgift att fostra barnen att visa empati och vara en god och medkännande kamrat, utan det är ett föräldraansvar.

Utifrån en dålig uppfostran hemifrån, där barnet inte fått lära sig vad som är rätt och fel, går det många gånger ut på andra elever som då utsätts för mobbning. Förmågan att visa empati är påverkad av barnets uppväxtmiljö. Barn föds med empati, men det finns två saker som bryter den empatiska förmågan.

Den första handlar om familjer där barnen utsätts för fysiskt och psykiskt våld och/eller sexuella övergrepp. De får sina gränser utplånande. Den andra är familjer där föräldrarna uppfattar sin roll som en servicefunktion. Dessa blir så kallade ”curlingföräldrar”, som satsar allt på att förskona sina barn från allt jobbigt, på det viset gör de sin familj till ett miniparadis. Dessa barn växer upp i gemenskap där stora och viktiga känslor är förbjudna. Därmed utvecklas inte barnets förmåga att uppfatta andras känslor, vilket blir uppenbart när barnet börjar i förskolan eller skolan.

Undviker konflikter
Detsamma sker i familjer där föräldrarna gör nästan allt för att undvika konflikter, för att uppfylla barnets minsta önskan. Föräldrarna blir själva gränslösa. Dessa barn lär sig inte hur viktigt det är att uppmärksamma och respektera andra människor.

Empatin borde vara en hörnsten i samhället. Föräldrar ska heller inte ha en kompisrelation med sina barn. Istället ska de vuxna sätta tydliga gränser. Barnet har nytta av detta senare i livet. Att lära sina barn hyfs är ett föräldraansvar, men som det ser ut idag har detta ansvar flyttats mer och mer till skolan. Många gånger till lättnad för många föräldrar, som därmed frånsäger sig ansvaret för sina barns handlingar. Lärarna går på knäna, till följd av en tuff arbetsmiljö då ska de förväntas ta hand barn som inte vet vad som är rätt eller fel.

Men skola och samhället ska inte stå för uppfostran. När inte barnen får lära sig vad som är rätt och fel, får skolan ta hand om problemet, vilket tar upp samma tid som annars skulle gå till att undervisa. Skolan ska inte både undervisa barn och samtidigt vara en uppfostringsanstalt. Syftet med skolan ska vara att skaffa kunskap. Skolan av i dag är tyvärr mer som ett ”ungdomsdagis”, där lärarna får lösa konflikter istället för att undervisa. Hur ska då den övriga klassen få någon arbetsro?

Var är föräldraansvaret?
Det värsta är att föräldrar till barn som mobbar inte tar sitt ansvar, utan i stället vältrar över det på skolan. Är det inte föräldrarnas ansvar att deras barn får de rätta värderingarna? Dessa värderingar måste komma från familjen. Skolan kan göra hur mycket som helst för att motverka mobbning, men det är ändå från hemmet som de sunda värderingarna borde komma, som barnet sen tar med sig ut i livet. Det är en skyldighet föräldrar har att uppfostra sina barn.

Kan de inte det, borde de gå i skola för att lära sig det. Det går inte att vara konflikträdd. Föräldrar säger att tiden inte räcker till, men tid finns för Facebook. Barnen i sin tur mobbar och hotar varandra genom exempelvis Facebook, Instagram utan förälders insyn. Man törs inte ställa de krav som är berättigade.

Det finns föräldrar som tar ansvar för sina barn, men tyvärr gör alla inte det. Borde det inte inrättas obligatoriska föräldrakurser redan på BB? Även under uppväxttiden och i synnerhet under den svåra tonårsperioden, där föräldrar många gånger står helt handfallna eller uppgivna för att de saknar kunskap hur de ska hantera svåra situationer?

Många förespråkar höjda lärarlöner, och att detta skulle vara den ultimata lösningen på problemet, men det tror jag inte på. Jag tror att problemet tyvärr ligger mycket djupare än så. Skolans ansvar är att på ett professionellt sätt förmedla kunskap. Även när det gäller betyg förs många gånger en konstig debatt. Om man går 30-40 år bakåt i tiden, när det gäller betyg, frågade föräldrarna sitt barn varför hon eller han fick så dåliga betyg? I vår tid frågar föräldrarna istället läraren varför deras barn fått dåliga betyg.

Det är tyvärr så vi idag betraktar skolan. Misslyckas en elev i skolan så är det enligt många föräldrar alltid skolans fel. Föräldraansvaret borde återupprättas. Om sunt förnuft får råda, är det inte så att föräldrarna då äger huvudansvaret?

Text: Kent Lokvist, Sunne
Foto: Per Rhönnstad

Solareturens nya kostym

Solareturen har slagit upp portarna till sina nya fina lokaler som ligger på Spårgatan 3 vid Wåxnäs, i Coloramas tidigare lokaler, bredvid Mio-möbler. ASP Bladet fanns självklart på plats.

Vädret var grått och småruggigt men verkade inte ha någon större inverkan på kön av förväntansfulla människor som ringlade sig lång, under tiden man väntade på att portarna skulle slå upp klockan elva. Prick på klockslaget kom Johanna Larsson (M), ordförande i Arbetsmarknads- och socialnämnden i Karlstads kommun för att klippa band och hålla tal, något längre tal var dock svårt att hålla, då folk hade bråttom in, så det var bara för Johanna att snällt kliva åt sidan.

– Det känns fantastiskt kul att se den nya fina lokalen och alla glada karlstads­bor som snabbt ville komma in butiken. Att ta vara på och återvinna, det bidrar också till miljötänket i kommunen. Det är superkul, säger Johanna Larsson till ASP Bladet.

LUFTIGA LOKALER
Stora fönster och luftiga lokaler är det som möter kunderna när de kliver innanför dörrarna. När ASP Bladet var där på invigningen, såg både personal och kunder glada och förväntansfulla ut. Kunderna inne i butiken fyndade och hade händerna fulla när de gick från butiken.

Vi hittar Christer som står och bläddrar bland LP-skivorna och han ser mycket nöjd ut, han har hittat både Samantha Fox och Rod Stewart som hade stora hits på 80-talet.
– Skivorna är billiga här, säger Christer och letar vidare.

DELTAGAREN SKA HA DET BRA
– Vi har jobbat mycket med lokalerna för att vi skulle hinna att få dem i ord­ning i tid till öppningsdagen. När vi har iordningställt den nya butiken har vi tänkt på att få bra belysning på de olika arbetsstationerna, att hela arbetsmiljön ska bli bättre. För oss är det viktigt att det ska kännas bra för alla som jobbar här. Jag hoppas det blir bra och roligt att vara här och att vi kan serva alla kunder på bästa sätt, säger arbetskonsulent Gisjbert van Krieken.

Text: Lotta Tammi
Foto: Stefan Ek

Arbetsmiljö, kropp och själ

Tidningen Vision gav för en tid sedan ut ett nummer med fokus på Arbetsmiljön och förklarar i stora drag lagar och regler kring arbetsgivarens och arbetstagares skyldigheter och rättigheter. Vidare tar Vision även upp hur man kan förbättra sin arbetsmiljö.

Förr i tiden var den fysiska arbetsmiljön ett stort problem. Det var bullrigt, smutsigt och många tunga lyft till vardags, var det inte det, så var det illa belyst och ibland rent ut sagt farligt. Problemen var dock lätta att se och inte allt för svåra att åtgärda, påpekar Kent Källqvist, ansvarig utgivare för Tidningen Vision.

Fysisk problematik
I en fysiskt betungande miljö anser nog vem som helst att det skall finnas gott om skyddsutrustning, så som hjälmar, munskydd och skyddsdräkter. Det finns särskilda lagar som påvisar att dessa är nödvändiga för vissa yrken och arbetsgivaren kan tvingas betala dyrt ifall dessa förbises. Bland annat arbetsmiljölagen.

Men i dagsläget ser den normala arbetsmiljön annorlunda ut. De flesta arbetsplatserna är fräscha och ergonomiskt anpassade. Men i gengäld kan arbetsplatsen vara psykiskt påfrestande. Vissa har problemet med att deras uppgifter är alldeles för monotona, att arbetsplatsen är för instängd eller att vissa färger är alldeles för deprimerande eller för intensiva.

Ett annat väldigt stort problem är det ständiga dator-krånglet. Nästan alla arbetsplatser i dagsläget har en eller fler datorer. Men det är inte alla anställda som är datorexperter, och ifall datorn börjar krångla kan det vara mycket psykiskt påfrestande.

Enligt Arbetsmiljölagen har arbetstagaren skyldighet att anmäla förseelser och missförhållanden, i första hand till chefen eller arbetsplatsens skyddsombud. Om denne inte ger respons inom skälig tid är man skyldig att även anmäla detta till Arbetsmiljöverket.

När en anmälan har kommit till Arbetsmiljöverket startar man en utredning. Ifall ett skyddsombud inte finns på arbetsplatsen tilldelar Arbetsmiljöverket dess uppgifter antingen till en utomstående eller till någon på arbetsplatsen. Det förs en öppen konversation mellan utredare och arbetsgivare där man kommer fram till vad som kan förbättras.

Enligt Håkan Edén avfärdas sällan en anmälning om dålig arbetsmiljö. Men det är också sällan som viten döms ut.

– Arbetsgivare ser ofta till att åtgärda det vi kräver för att slippa betala vite, förklarar han för Tidningen Vision.

Mentala problem
En annan problematik som har uppstått mer och mer på senare tid är mobbning. Enligt Arbetsdelegationens slutbetänkande – Individen och Arbetslivet, behövs det mer förebyggande arbete, samordning och kompletterande åtgärder för att stoppa mobbningen.

Detta är naturligtvis också ett problem ur effektivitetssynpunkt eftersom en arbetsplats där mobbning förekommer koncentrerar en del av sina resurser på den interna konflikten och det uppstår ett ”energiläckage” som drabbar verksamheten.

Enligt en skattning avseende hela landet, gjord av försäkringskassan i Blekinge, kan årligen mellan 10 000 och 30 000 långtidssjukskrivningar förknippas med mobbning, och mellan 100 och 300 självmord.

För dem som blir mobbade finns det ingen möjlighet till upprättelse eller skadestånd såvida de inte får skydd av Diskrimineringslagen. Men denna lag täcker bara kön, religion, sexuell läggning, etnicitet, funktionshinder och ålder.

Diskrimineringslagen, som den ser ut nu har varit i kraft sedan 2009 och är en sammansättning av flera olika lagar från 1994 och 1999. Men under de år denna varit aktuell har endast två fall lett till fällande dom. Anmälningarna om mobbningsfall ökar däremot.

Lösningar
Nyare forskning visar att orsaken till mobbning skall sökas i organisationen, snarare än i personen, och att goda arbetsmiljöer inte uppvisar några mobbningsfall.

Det finns många sätt att förbättra arbetsmiljön, och alla på arbetsplatsen kan hjälpa till. För det mesta behövs inte så mycket för att man skall trivas.

• Säg hej och hejdå till arbetskamrater när de kommer och går.
• Häng med till fikarummet och prata med dem du inte brukar prata med
• Säg till om du sovit dålig och inte känner dig helt på topp.
• Ge komplimanger, uppmärksamma det andra gjort bra.
• Säg tack när någon hjälper dig, oavsett om det är deras jobb eller ej.

När den yttre arbetsmiljön blir bättre kan man även gå in för att ändra de personliga detaljerna och sin egen arbetsplats för att höja välbefinnandet. Fråga chefen om det går bra att ta med och ha ett litet kort på din älskade, barnen, en vän eller husdjur.

I vissa fall kan man få ta med en egen kopp hemifrån, så länge den inte har en kränkande text eller slogan eller på annat sätt stör arbetsmiljön eller kränker arbetskamrater. Fråga även om det går bra att ha särskilda inneskor eller sandaler, tofflor.

Det finns många andra saker som kan förbättra din personliga yta på arbetsplatsen och få dig att må bättre. Kom ihåg att fråga om vad som är okej och inte. Och om du fortfarande vantrivs efter att ha försökt allt, så kanske det är jobbet och inte platsen det är fel på?

Text: William Stensson
Foto: Per Rhönnstad

Källor:

http://www.regeringen.se/sb/d/108/a/2386
http://www.friends.se/om-mobbning/statistik-om-mobbning
http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19771160.htm
http://www.svt.se/nyheter/sverige/etnisk-diskriminering-stort-problem

Ta till vara på de äldre

Vuxna elever i gymnasieklasserna ger en bättre arbetsmiljö, då det blir mindre stök, de vuxna har en lugnande effekt och diskussionerna blir mer seriösa. ASP Bladet har bland annat pratat med Milla och Henrik, som genom äldre har lärt sig att vara mer tålmodiga.

De menar att det är viktigt att inte lösa problem för snabbt. Ofta hjälper det att sova på saken. Löser man problem för snabbt lär man upptäcka bättre lösningar några dagar senare. Detta lugna förhållningssätt har de lärt sig genom äldre.

Vad har du lärt dig av tidigare generationer? Jag ställer frågan på olika diskussionsforum på Internet. En kvinna på nätet under alias Geta menar att hon har blivit klokare och har fått mer humor: ”nu är jag gammal men det jag har lärt mig av äldre är att skämta.”

En tjej skriver att hon lärt sig orientera, spika, dra i skruv med skruvdragare – hon lärde mig bli händig helt enkelt. Hon tycker att hon har lärt sig mycket av äldre genom åren. Även orientering har hon blivit duktig på, där kan man precis som många andra områden dra nytta av de äldres kunskaper.

En person som heter Julia berättar att hon har lärt sig göra jättegoda kakor tillsammans med sin mormor. Julia säger med en skämtsam ton att hennes föräldrar lärt henne att prata för många år sedan, men att de kanske ångrar att de gjort det eftersom hon aldrig slutat prata.

Jens säger att hans morfar lärde honom tälja barkbåtar och visselpipor. På en lärarutbildning han sökt var han en av mindre än 10 % som kom in. Han berättar att han hade nytta av att ha lärt sig skriva väl genom familjeföretaget, som är ett tryckeri.

Intressanta intressen

Jens fick också sitt fotografiintresse av sin far och de hade ett eget mörkrum i barndomshemmet. Intresset av tavlor och böcker hemma finns där som följd av att bland annat pappan uppmuntrade honom att förkovra sig. Som barn var de mycket ute gick i skogen med matsäck, lärde sig uppskatta naturen och lärde sig namn och läten på olika fåglar.

Victoria har lärt sig att det är viktigt att försöka leva här och nu; att njuta av det man har och acceptera det som är. Hon säger att det är viktigt att använda sina erfarenheter till att bli starkare: livet är för kort för att hata och bråka.

En anonym röst säger att han/hon att man ska ha små utgifter, det är viktigare än att ha höga inkomster. Eftersom äldre naturligtvis vet mer om världen än vad unga gör, bör man intressera sig om vad de har att berätta om förr i tiden. För hundra år sedan såg samhället radikalt annorlunda ut än nu.

”Han med Parkinson”

En tjej som heter Hanna jobbar inom äldrevården, och berättar för ASP Bladet om en gammal dam som länge varit med i norska Frelsningsarmén. Damen sa att ”ett bönnebarn går aldrig fortapt”, man ska alltså aldrig ska ge upp hoppet, genom att be gör man mycket för en medmänniska. Vid ett annat tillfälle sa damen att ”man ska inte odla sjukdom” och ha för mycket fokus på sig själv och sitt. Se människan och inte bara tänka att det är ”han med Parkinson.”

Hanna berättar vidare att det finns flera saker som hon inte riktigt trodde på innan hon upplevde det själv, till exempel det där som ”alla gamla” sa när man var liten; tiden går så fort, barn blir så stora, och att det är så trist när det blir mörkare på hösten. Inte förstod man sig på det förens nu, när man själv är vuxen.

I olika länder och kulturer har man väldigt skilda syner på äldre och hur de ska behandlas. Om man i stället för att visualisera ett vårdpaket, är det nyttigt att se äldre som människor och ta tillvara den kunskap som de besitter. Men viktigaste av allt är ändå: man kan vara vänner över generationsgränser!

Text och Illustration: Maria Lundby Bohlin

 

Bästa tipset från äldre:

– Gör någonting roligt när du är nere

– Håll på dina rutiner

– Man skall förlåta varandra

– Livet går vidare

– Somna aldrig från din partner utan att ha försonats först.

– Var generös mot dem som behöver hjälp.