Etikettarkiv: Arbetsmiljölagen

Chefen får tydligare ansvar för arbetsmiljön

123123123I mars börjar nya föreskrifter för organisatorisk- och social arbetsmiljö att gälla. Föreskrifterna är tänkta att minska risken för ohälsa på grund av exempelvis för hög arbetsbelastning eller kränkande särbehandling, skriver Arbetsmiljöverket på sin hemsida.

Sedan 2010 har de som blir sjukskrivna på grund av psykosociala faktorer ökat med 70 procent. Psykosociala faktorer handlar exempelvis om hur relationerna ser ut i arbetsgruppen, hur de anställda uppfattar chefernas ledarskap och hur stor arbetsbelastningen är. Arbetsmiljöverket menar att de ökande sjukskrivningarna främst beror på hur arbetsplatsen organiseras och vilka strukturer som råder, snarare än på individuella faktorer.

– Arbetsgivarna behöver prioritera arbetsmiljöarbetet ännu mer för att vända utvecklingen, säger Arbetsmiljöverkets generaldirektör Erna Zelmin Ekenhem, till tidningen Du och jobbet.

Föreskrifterna är ett förtydligande av Arbetsmiljölagen och manar arbetsgivarna att jobba för att arbetsbelastningen inte ska blir för stor för arbetstagarna, bland annat genom att se över schemaläggningen och se till att det finns tid för återhämtning. Enligt Arbetsmiljölagen ska de som jobbar på arbetsplatsen också ta upp akuta brister i arbetsmiljön, istället för att själva kompensera för dem.

– Arbetsgivaren har många krav att hantera, det är viktigt att de får en tydlig och konkret föreskrift för att kunna jobba aktivt för en god arbetsmiljö, säger enhetschefen på Arbetsmiljöverket, Christina Jonsson till tidningen Kollega.

När det gäller kränkande särbehandling ska arbetsgivaren se till att de som drabbas får hjälp snabbt. Det är chefernas skyldighet att se till att ha kunskaper om hur detta ska ske, skriver Du och jobbet. Arbetsmiljöverket ska under våren ta fram vägledningsmaterial för att underlätta för arbetsgivarna att följa de nya föreskrifterna.

– Naturligtvis hade det varit bra om föreskrifterna blivit mer effektiva, genom exempelvis sanktionsavgifter. Jag tror däremot att det faktum att vi nu får nya bestämmelser kommer att göra skillnad, kommenterar TCO:s Eva Nordmark i tidningen Kollega.

Christina Jonsson menar dock att psykosocial arbetsmiljö inte går att väga och mäta, som vissa andra arbetsmiljöfaktorer.

– Det går inte att mäta bristande relationer på arbetsplatsen. Men ser vi när vi följer upp en inspektion att något ännu inte är åtgärdat eller otillräckligt åtgärdat, kan vi lägga ett föreläggande och därefter gå vidare till ett rättsligt förfarande, säger Christina Jonsson till Kollega.

Enligt Arbetsmiljöverket omfattas inte personer som går en utbildning av de nya föreskrifterna.

Text: Therese Nilsson

Arbetsmiljö, kropp och själ

nätTidningen Vision gav för en tid sedan ut ett nummer med fokus på Arbetsmiljön och förklarar i stora drag lagar och regler kring arbetsgivarens och arbetstagares skyldigheter och rättigheter. Vidare tar Vision även upp hur man kan förbättra sin arbetsmiljö.

Förr i tiden var den fysiska arbetsmiljön ett stort problem. Det var bullrigt, smutsigt och många tunga lyft till vardags, var det inte det, så var det illa belyst och ibland rent ut sagt farligt. Problemen var dock lätta att se och inte allt för svåra att åtgärda, påpekar Kent Källqvist, ansvarig utgivare för Tidningen Vision.

Fysisk problematik
I en fysiskt betungande miljö anser nog vem som helst att det skall finnas gott om skyddsutrustning, så som hjälmar, munskydd och skyddsdräkter. Det finns särskilda lagar som påvisar att dessa är nödvändiga för vissa yrken och arbetsgivaren kan tvingas betala dyrt ifall dessa förbises. Bland annat arbetsmiljölagen.

Men i dagsläget ser den normala arbetsmiljön annorlunda ut. De flesta arbetsplatserna är fräscha och ergonomiskt anpassade. Men i gengäld kan arbetsplatsen vara psykiskt påfrestande. Vissa har problemet med att deras uppgifter är alldeles för monotona, att arbetsplatsen är för instängd eller att vissa färger är alldeles för deprimerande eller för intensiva.

Ett annat väldigt stort problem är det ständiga dator-krånglet. Nästan alla arbetsplatser i dagsläget har en eller fler datorer. Men det är inte alla anställda som är datorexperter, och ifall datorn börjar krångla kan det vara mycket psykiskt påfrestande.

Enligt Arbetsmiljölagen har arbetstagaren skyldighet att anmäla förseelser och missförhållanden, i första hand till chefen eller arbetsplatsens skyddsombud. Om denne inte ger respons inom skälig tid är man skyldig att även anmäla detta till Arbetsmiljöverket.

När en anmälan har kommit till Arbetsmiljöverket startar man en utredning. Ifall ett skyddsombud inte finns på arbetsplatsen tilldelar Arbetsmiljöverket dess uppgifter antingen till en utomstående eller till någon på arbetsplatsen. Det förs en öppen konversation mellan utredare och arbetsgivare där man kommer fram till vad som kan förbättras.

Enligt Håkan Edén avfärdas sällan en anmälning om dålig arbetsmiljö. Men det är också sällan som viten döms ut.

– Arbetsgivare ser ofta till att åtgärda det vi kräver för att slippa betala vite, förklarar han för Tidningen Vision.

Mentala problem
En annan problematik som har uppstått mer och mer på senare tid är mobbning. Enligt Arbetsdelegationens slutbetänkande – Individen och Arbetslivet, behövs det mer förebyggande arbete, samordning och kompletterande åtgärder för att stoppa mobbningen.

Detta är naturligtvis också ett problem ur effektivitetssynpunkt eftersom en arbetsplats där mobbning förekommer koncentrerar en del av sina resurser på den interna konflikten och det uppstår ett ”energiläckage” som drabbar verksamheten.

Enligt en skattning avseende hela landet, gjord av försäkringskassan i Blekinge, kan årligen mellan 10 000 och 30 000 långtidssjukskrivningar förknippas med mobbning, och mellan 100 och 300 självmord.

För dem som blir mobbade finns det ingen möjlighet till upprättelse eller skadestånd såvida de inte får skydd av Diskrimineringslagen. Men denna lag täcker bara kön, religion, sexuell läggning, etnicitet, funktionshinder och ålder.

Diskrimineringslagen, som den ser ut nu har varit i kraft sedan 2009 och är en sammansättning av flera olika lagar från 1994 och 1999. Men under de år denna varit aktuell har endast två fall lett till fällande dom. Anmälningarna om mobbningsfall ökar däremot.

Lösningar
Nyare forskning visar att orsaken till mobbning skall sökas i organisationen, snarare än i personen, och att goda arbetsmiljöer inte uppvisar några mobbningsfall.

Det finns många sätt att förbättra arbetsmiljön, och alla på arbetsplatsen kan hjälpa till. För det mesta behövs inte så mycket för att man skall trivas.

  • Säg hej och hejdå till arbetskamrater när de kommer och går.
  • Häng med till fikarummet och prata med dem du inte brukar prata med
  • Säg till om du sovit dålig och inte känner dig helt på topp.
  • Ge komplimanger, uppmärksamma det andra gjort bra.
  • Säg tack när någon hjälper dig, oavsett om det är deras jobb eller ej.

När den yttre arbetsmiljön blir bättre kan man även gå in för att ändra de personliga detaljerna och sin egen arbetsplats för att höja välbefinnandet. Fråga chefen om det går bra att ta med och ha ett litet kort på din älskade, barnen, en vän eller husdjur.

I vissa fall kan man få ta med en egen kopp hemifrån, så länge den inte har en kränkande text eller slogan eller på annat sätt stör arbetsmiljön eller kränker arbetskamrater. Fråga även om det går bra att ha särskilda inneskor eller sandaler, tofflor.

Det finns många andra saker som kan förbättra din personliga yta på arbetsplatsen och få dig att må bättre. Kom ihåg att fråga om vad som är okej och inte. Och om du fortfarande vantrivs efter att ha försökt allt, så kanske det är jobbet och inte platsen det är fel på?

Text: William Stensson
Foto: Per Rhönnstad

Källor:

http://www.regeringen.se/sb/d/108/a/2386
http://www.friends.se/om-mobbning/statistik-om-mobbning
http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19771160.htm
http://www.svt.se/nyheter/sverige/etnisk-diskriminering-stort-problem