Stress och psykisk ohälsa allt vanligare hos män

Sveriges Radio P4 rapporterar att allt fler män upplever stress och psykiska besvär på grund av jobbet. Samtidigt är stressbesvär på jobbet nästan dubbelt så vanligt bland kvinnor. De fysiska besvären minskar medan de psykiska blir allt vanligare.

Arbetsmiljöverket har på uppdrag av Statistiska Centralbyrån (SCB) genomfört en telefonundersökning på 15 000 personer om hur de upplever arbetsrelaterade besvär. Resultatet visar att mer än var femte person (motsvarande en miljon invånare) som är sysselsatt har arbetsrelaterade psykiska eller fysiska besvär. Personer som arbetar inom vård och omsorg, sociala tjänster och utbildning står för den högsta andelen av arbetsrelaterade besvär.

Det är fortfarande vanligare att kvinnor har arbetsrelaterade problem men andelen av män har under de senaste åren stadigt ökat.

– Det har visat sig att också män som arbetar under samma villkor; såsom hög arbetsbelastning, brister på resurser, ohälsosamma arbetstider och kränkande särbehandling, drabbas i samma utsträckning som kvinnor, säger Erna Zelmin-Ekenhem, generaldirektör på Arbetsmiljöverket, i ett pressmeddelande.

Sömnproblem, ångest och depression
De vanligaste problemen bland kvinnor är sömnproblem, oro, ångest, depression och andra psykiska besvär. Bland männen är det problem med ryggen som är mest förekommande och därefter oro, ångest, depression och andra psykiska besvär.

– För att kunna angripa arbetsrelaterad psykisk påfrestning, oavsett kön, behöver arbetsgivare arbeta förebyggande, på samma sätt som man gör med den fysiska belastningen. Orsakerna finns oftast i hur arbetet är organiserat och i det sociala samspelet på jobbet, säger Erna Zelmin-Ekenhem.

Text: Ylva Alsterlind
Illustration: Martin Bäckström-Ledin

Kränkande särbehandling på jobbet

Enligt Arbetsmiljöverkets nya föreskrifter uppmanas den som är utsatt för mobbing eller kränkande särbehandling på sitt arbete att ta kontakt med sin chef. Om det är chefen som mobbar är rådet att ta kontakt med en högre chef.

När någon är utsatt för mobbing eller kränkande särbehandling på sin arbetsplats krävs det ganska mycket för att individen ska våga berätta om sin upplevelse. Det fordras ännu mer om chefen är den som mobbar. Den utsatte skuldbelägger ofta sig själv och är rädd för att förlora arbetet. Den som mobbas mår ofta dåligt både psykiskt och fysiskt. Ångest, sömnsvårigheter och magproblem är bland annat mycket vanligt.

Arbetsmiljöverket råder också till att man tar kontakt med företagshälsovården. Om chefen är den som mobbar bör arbetstagaren ha i åtanke vem det är som betalar företagshälsovården! Det gör arbetsgivaren, det vill säga chefen! Företagshälsovårdens intresse ligger i att arbetstagaren ska kunna utföra sitt arbete. De kan ge förslag till arbetsgivaren om arbetsplatsanpassningar, omplacering med mera men det är arbetsgivaren eller chefen som avgör om detta är möjligt.

De nya föreskrifterna från arbetsmiljöverket om organisatorisk- och social arbetsmiljö innebär att det ska finnas rutiner och kunskap om hur man förebygger och hanterar kränkande särbehandling på en arbetsplats. Till vem arbetstagaren ska vända sig, vad mottagaren ska göra med informationen och hur den utsatte snabbt ska kunna få hjälp och stöd. Opartiskhet är ett viktigt begrepp när man utreder kränkande särbehandling. Detta gäller särskilt på en liten arbetsplats och det kompliceras om chefen är delaktig i mobbingen. Mottagaren ska hantera informationen och situationen opartiskt men kan också uppleva rädsla för att bli av med arbetet eller själv bli utsatt om mobbaren är chefen.

Även om föreskrifterna följs och mobbingen upphör kan den drabbade må dåligt långt efteråt. I allvarligare fall av kränkande särbehandling går känslan av otrygghet aldrig över och möjligheten att fortsätta arbeta försvåras. Det är heller inte ovanligt med utmattningssymtom långt efter hos den som drabbats. Det kräver resurser, bakgrundsinformation och inte minst empati av arbetsgivaren, för att den utsatte ska kunna arbeta kvar och bygga upp förtroende och känna trygghet i sitt arbete igen.

Källa: Arbetsmiljöverkets författningssamling
Text: Ylva Alsterlind
Foto: Stefan Ek

Chefen får tydligare ansvar för arbetsmiljön

I mars börjar nya föreskrifter för organisatorisk- och social arbetsmiljö att gälla. Föreskrifterna är tänkta att minska risken för ohälsa på grund av exempelvis för hög arbetsbelastning eller kränkande särbehandling, skriver Arbetsmiljöverket på sin hemsida.

Sedan 2010 har de som blir sjukskrivna på grund av psykosociala faktorer ökat med 70 procent. Psykosociala faktorer handlar exempelvis om hur relationerna ser ut i arbetsgruppen, hur de anställda uppfattar chefernas ledarskap och hur stor arbetsbelastningen är. Arbetsmiljöverket menar att de ökande sjukskrivningarna främst beror på hur arbetsplatsen organiseras och vilka strukturer som råder, snarare än på individuella faktorer.

– Arbetsgivarna behöver prioritera arbetsmiljöarbetet ännu mer för att vända utvecklingen, säger Arbetsmiljöverkets generaldirektör Erna Zelmin Ekenhem, till tidningen Du och jobbet.

Föreskrifterna är ett förtydligande av Arbetsmiljölagen och manar arbetsgivarna att jobba för att arbetsbelastningen inte ska blir för stor för arbetstagarna, bland annat genom att se över schemaläggningen och se till att det finns tid för återhämtning. Enligt Arbetsmiljölagen ska de som jobbar på arbetsplatsen också ta upp akuta brister i arbetsmiljön, istället för att själva kompensera för dem.

– Arbetsgivaren har många krav att hantera, det är viktigt att de får en tydlig och konkret föreskrift för att kunna jobba aktivt för en god arbetsmiljö, säger enhetschefen på Arbetsmiljöverket, Christina Jonsson till tidningen Kollega.

När det gäller kränkande särbehandling ska arbetsgivaren se till att de som drabbas får hjälp snabbt. Det är chefernas skyldighet att se till att ha kunskaper om hur detta ska ske, skriver Du och jobbet. Arbetsmiljöverket ska under våren ta fram vägledningsmaterial för att underlätta för arbetsgivarna att följa de nya föreskrifterna.

– Naturligtvis hade det varit bra om föreskrifterna blivit mer effektiva, genom exempelvis sanktionsavgifter. Jag tror däremot att det faktum att vi nu får nya bestämmelser kommer att göra skillnad, kommenterar TCO:s Eva Nordmark i tidningen Kollega.

Christina Jonsson menar dock att psykosocial arbetsmiljö inte går att väga och mäta, som vissa andra arbetsmiljöfaktorer.

– Det går inte att mäta bristande relationer på arbetsplatsen. Men ser vi när vi följer upp en inspektion att något ännu inte är åtgärdat eller otillräckligt åtgärdat, kan vi lägga ett föreläggande och därefter gå vidare till ett rättsligt förfarande, säger Christina Jonsson till Kollega.

Enligt Arbetsmiljöverket omfattas inte personer som går en utbildning av de nya föreskrifterna.

Text: Therese Nilsson

Sjukt stressigt

Sjukskrivningarna där diagnosen psykisk ohälsa och utmattningssyndrom ingår skjuter i höjden. Mellan 2009 och 2013 ökade den med hela 140 procent, och över 40 miljoner av Europas invånare är idag drabbade av arbetsrelaterad stress enligt EU:s Yrkesinspektörskommitté.

Det är långvarig stress, hög arbetsbelastning och högt arbetstempo samt känslan av att inte kunna vara med och påverka och förändra, som leder till den psykiska ohälsan.

Enligt Arbetsmiljöverket och Försäkringskassan är det unga, och kvinnor i alla åldrar som står för den största ökningen. Kvinnor som arbetar på ålderdomshem och inom hemtjänsten för äldre löper störst risk att bli sjuka. Hela 40 procent av landets sjukskrivningar baseras idag på psykiska diagnoser. Detta skriver tidningen Metro.

Text: Roger Trondsen