Etikettarkiv: arbetsplats

Ifrågasätt dig själv – för jämställdheten

BlommorEn sund och respektfull arbetsplats är något alla förtjänar men många aldrig får uppleva. Att ifrågasätta sig själv och reflektera över hur andra påverkas av ens beteende, är vi åtskilliga som kan bli bättre på. ASP Bladet språkar med Manuel Almberg Missner, som gjort karriär av normförändring.

Det är tidig förmiddag när Manuel ringer på dörren. Trots sitt skruvstädsliknande handslag ger han ett sympatiskt och tillmötesgående intryck.

Manuel berättar att han driver företaget MM Gender Advice och att han sedan sju år tillbaka jobbar som genus- och jämställdhetskonsult. Han har också varit anställd som genusvetare på Karlstads universitet. Som konsult har han en bred repertoar. Härskartekniker är en del av den, och det var på dessa som samtalets fokus skulle hamna.
Jämställdhetsfrågor är en aldrig svalnande potatis och ett ständigt pågående arbete. Manuel säger sig märka en attitydförändring kring frågorna sedan han började jobba med dem för sju år sedan.

– Jag tycker att det sker en positiv utveckling. Sättet att prata om frågorna har förändrats. Det blir inte bara en fråga om vad jämställdhet är, utan det handlar mer om hur man rent konkret kan göra för att skapa jämställda verksamheter.

– Man vill hitta metoder och tillvägagångssätt för att skapa jämställdhet i praktiken, så att det inte bara blir en teoretisk fråga, fortsätter Manuel.

Härskartekniker
Fler och fler grupper, verksamheter och organisationer ser ett värde i genus- och jämställdhetsarbetet, och ny forskning pekar på att jämställdhet är kopplat till lönsamhet och nytta för både arbetsplatser och samhället i stort. Men att engagera sig i dessa frågor är inte alltid riskfritt.

– Jag har råkat ut för många härskartekniker. Jag har blivit utsatt för alla varianter, förutom möjligtvis våld. Risken blir större om man jobbar med genusfrågor och att förändra normer. Män löper lika stor risk som kvinnor att bli utsatta, säger Manuel.

Han går vidare med att utveckla begreppet ”härskartekniker”, och förklarar att de kan gå till på väldigt många olika sätt och att det ofta handlar om mer eller mindre subtila utspel.

– Ett vanligt exempel som jag tror många kan känna igen sig i, är något som kallas för komplimangsmetoden: ”Du som är så duktig, kan inte du göra det här?”. Om man får en komplimang så vill man gärna leva upp till den. De flesta säger nog inte: ”Tack, men jag tänker inte betala tillbaka för din komplimang.”

– Det pågår mycket kroppsspråk också. Det är inte bara vad vi kan höra i ord. Det handlar om hur vi sitter och hur vi tittar, eller om att bläddra i papper samtidigt som någon försöker prata, berättar Manuel.

Status, makt och hierarkier
Det finns osynliga statussystem som gör att negativa beteenden kan ”smitta” i en grupp. När den högsta ledaren, vilket inte behöver vara den officiella chefen utan en person med informell makt, beter sig på ett visst sätt så är det fritt fram för de övriga att uppföra sig på liknande manér.

Ett än värre scenario är om den högsta chefen går ut och pratar i sin mobil, tittar bort eller på annat sätt kör över en anställd som försöker få uppmärksamhet, då detta kan signalera till de andra i gruppen, som vill få status av chefen, att det är helt okej att osynliggöra den här individen.

– Mycket är kopplat till hierarkier, men det är inte alltid en överordnad person som använder härskarteknikerna mot en underordnad. Ibland kan det också vara tvärtom. Man kan använda teknikerna även ur ett underläge, nyanserar Manuel.

– Det är inte alltid säkert att den som utsätter dig för teknikerna själv är medveten. Ofta kan personen vara helt omedveten.

Manuels ord gör att jag börjar fundera kring mitt eget kroppsspråk. Har jag haft ögonkontakt med honom? Har jag bläddrat i mina anteckningar? Har jag skruvat mig i stolen? Hur har han uppfattat mig?

Män och kvinnor
Även om potentiellt varje människa kan använda sig av härskartekniker, används de ofta olika beroende på om du är man eller kvinna, och utifrån vilket position du har socialt.
– Den bullrige chefen som är positiv, glad och skämtar mycket men styr med järnhand är ett exempel på en härskarteknik som vissa män använder sig av.

Kvinnors härskartekniker missas ibland, om man förutsätter att de måste användas på samma sätt som av män. Manuel manar oss att tänka på hur det kan skilja sig åt. Att uppmärksamma hur människor kan manipulera den andre till att ifrågasätta sig själv, är något vi bör vara vaksamma på.

– Det är relativt vanligt att vissa kvinnor försöker få andra kvinnor att ifrågasätta sig själva och sin kvinnlighet genom att själva framstå som nätta och feminina. Det kan ske diskret, genom ett höjt ögonbryn, ett huvud på sned och till och med ett leende.

Manuel Almberg Missner
Manuel Almberg Missner

Våga ifrågasätta dig själv
Anledningarna till att härskartekniker används kan vara många, berättar Manuel. Ofta handlar det om makt och status – vilja att bevara den och rädsla att förlora den. Teknikerna kan ibland också användas när man känner sig utmanad i sin egen identitet. Man upplever sig vara en viss person och när någon får en att ifrågasätta den egna bilden så kan man ta till fula knep för att försvara sig.

– Det är bekvämt att behålla sin syn på sig själv, men ibland kan det finnas en mening i att ifrågasätta sig själv, konstaterar Manuel.

Kontentan blir att en jämställd och respektfull arbetsplats tjänar på en öppen, ärlig och rak kommunikation. I en sådan miljö är risken mindre att härskartekniker frodas. Ouppmärksammade kan dessa tekniker i värsta fall utvecklas till vuxenmobbning eller rena våldshandlingar.

Kanske kan en viss jargong kränka någon utan att det var ens avsikt. Finner man modet att synliggöra teknikerna för sig själv och reflektera över sitt eget beteende, så har man kommit en bra bit på väg.

Text: Peter Sundström
Bild: Lotta Tammi & Robert Halvarsson

Mobbing – Från ord till handling

Det borde inte vara så svårt. Det borde vara en självklarhet att få leva i frid och fred. Alla fina ord som samhället formulerar om alla likas värde faller platt ibland. Alla vill nå målet. Eller?  Vi tror att det räcker med fina formuleringar men det behövs lite mer än så. Det är som med FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna. Fina och viktiga ord förvisso, men de tycks för vissa vara helt obetydliga.  Det behövs praktiska åtgärder, metoder och sätt för att komma till rätta med det.

 

Att helt få bort mobbing är en önskedröm, men det måste gå att minska det. Vi måste bli mer uppmärksamma på mobbing i skolor, på arbetsplatser och hemma. Det verkar saknas en hälsosam lyhördhet som lyfter upp mobbing och dess effekter på individen och samhället.

Mobbing är ett ord vi slänger oss med, kanske lite för mycket ibland?

Många gånger hör man folk säga ”sluta mobba mig”, när de egentligen inte handlar om mobbing. Det har blivit ett jargongord som vi använder på ett slarvigt sätt. Ordet devalveras och man tar det inte på allvar. Det är ingen bra utveckling.

Mobbing är nyckfull Men vad betyder mobbing?  Ordet kommer ifrån engelskans mobb som betyder folkmassa. På latin har ordet mobb betydelsen rörlig (mobil), nyckfull och att sätta i rörelse.

På forskning.se förklarar man mobbing på följande sätt:

”En person eller en grupp utsätter en person eller en grupp för återkommande fysiska skador eller andra former av kränkande behandling, t.ex. utfrysning, hot, ryktesspridning, förolämpningar och skvaller.”

Definitioner i all ära men det viktiga är ändock människan. Med definitioners hjälp kan man ringa in problemet men man måste se till individen också, låta den höras och synas, för i många fall finns det ingen ork att höja sin röst eller visa att man finns.

Alla har en relation till mobbing, mobbare, de som inget gör och offren. Vi kan inte frånsäga oss ansvar. Alla är en del av ekvationen och alla delar behövs för att hitta bra lösningar.

BRIS säger i sin årliga rapport att barnen måste få komma till tals. Enligt barnkonventionen artikel 12 har barn rätt att föra sin egen talan. BRIS skriver vidare att detta är en förutsättning för barns utveckling och psykiska hälsa. Det inte enbart inom barnens värld som mobbing förekommer. På arbetsplatser finns det många som lider av att inte bli tagna på allvar.

Det finns en oförutsägbarhet inbyggd i mobbing. Den mobbade vet inte när nästa slag eller nedsättande ord kommer. Makten ligger hos mobbaren, bara hon eller han bestämmer om det ska fortsätta eller inte. Men omgivningen kan påverka, säga till eller vara ett gott exempel, våga visa mänsklighet.

Mänsklig potential Mobbing är ett samhällsproblem som berövar människor sin självkänsla, självförtroende och framtidstro. Tänk på all möjlig potential som vi går miste om när människors människovärde reduceras till ett minimum. Har vi råd att förlora den kraft som går förlorad. Har vi det?

Det finns idag en tendens i samhället att diskvalificera olikheter. Vi söker efter strömlinjeformade lösningar.

Om vi ska få bukt med mobbing måste vi acceptera att vi är olika. Men det finns en paradox här, samtidigt som vi är olika, är vi ändå lika i den meningen att vi är människor . Det gäller att finna balansen mellan dessa två ytterligheter. Om vi gör det är vi på god väg att lösa många problem.

Text: Henrik Sjöberg