Etikettarkiv: Arvika

Projektet med valfrihet

77777”Olika Avtryck” är ett treårigt projekt för att öka utbud och valmöjligheter för vuxna personer med intellektuell funktionsnedsättning. Karin Bohlin Hogen berättar om Olika Avtryck i projektets informationsfilm med samma namn.

– Vi såg att efter gymnasiesärskolan fanns inte mycket att välja på. Man kanske får en praktikplats eller en daglig verksamhetsplats. Detta säger Karin Bohlin Hogen, som är projektledare på Olika Avtryck. De bestämde sig för att starta ett projekt som erbjuder aktiviteter för den aktuella målgruppen. Aktiviteter såsom konstnärligt kreativt skapande, vilket innebär musik, hantverk, scenkonst samt bild och form erbjuds.

På Ingesunds folkhögskola i Arvika tillhandahåller Olika Avtryck en ettårig kurs i konstnärligt skapande. 2015 var de nio deltagare. Man har även studiecirklar genom studiefrämjandet som bygger på det som deltagarna vill göra, men dessa utgår ändå från samma segment som den ettåriga kursen, berättar Karin Bohlin Hogen vidare.

I projektet ingår folkhögskolorna Ingesund och Kyrkerud, Studiefrämjandet, Rackstadsmuseet, Arvika, Eda och Årjängs kommuner samt föreningen FUB (Föreningen för utvecklingsstörda barn, ungdomar och vuxna).

– Till workshopen på Rackstadmuseet bjuder vi in människor som vanligtvis går på daglig verksamhet, och de får lära sig olika konstnärliga tekniker, exemplifierar Karin.
Projektledningen såg ganska tidigt att om de skulle nå den primära målgruppen, som är människor med intellektuell funktionsnedsättning, så krävdes det att de började jobba med dem som arbetar runt omkring. För denna ”sekundära målgrupp” såg man att det behövdes fortbildning, kompetensutveckling, inspiration och nya metoder. Olika Avtryck jobbar även opinionsbildande, och anser att det behövs mycket mer kunskap.

– Det vi hoppas och tror i det här projektet är att vi har gjort det vi heter, det vill säga olika avtryck. Och att det finns en möjlighet för människor i primär målgrupp att få en chans att välja, i stället för att någon annan väljer. Men för att välja så krävs det att det finns alternativ, minst två saker, om man skall kunna välja överhuvudtaget.

Text: Maria Lundby Bohlin
Källa: Projektets film
”Olika Avtryck” som hittas på Youtube,
samt www.olikaavtryck.se

Gamla minnen väcks till liv

12Trots det kyliga vädret och att regnet låg farligt nära, var det många som vallfärdade till grusgropen i den lilla byn Sutterhöjden. Lördagen den 5:e september ställdes veteranfordon och gamla maskiner ut.

Parkeringsvakterna hade svårt att hitta bra parkeringsplatser till alla besökarnas bilar när platserna började ta slut. Man hade inte räknat med att så många skulle komma trots det molniga vädret. De ropade titt som tätt i komradion till arrangören för att få tips och råd.

För barnen fanns det gokart som de kunde åka med på en sandbana, medan föräldrarna gick runt och tittade på veteranfordonen. Blev man hungrig fanns det mat att tillgå och man kunde köpa souvenirer om man ville det. Till barnens stora förtjusning fanns det leksaksbilar i olika bilmärken som man kunde köpa som souvenir. Man hade anordnat sittplatser inne i ett tält där man kunde sitta och diskutera gamla minnen eller bara vila benen en stund.

11222Veteranbilarna var från perioden 1930- till 60-talet. Det fanns också bilar som precis hade blivit klassade som veteraner. Många minns tillbaka till gamla tider, att man hade åkt i en av bilarna eller träffade sin första stora kärlek. Några mindes tillbaka när de blev upphämtade och åkte på dans i någon av bilarna, eller att man hade ägt något liknande fordon. Runtom stod det gamla veteranlastbilar som lockade till minnen och skratt. Någon kanske har kört någon av de gamla lastbilarna på jobbet.

Samtidigt var det olika uppvisningar med fordonen och maskinerna i grusgropen. Bredvid en av lastbilarna fanns en stenkross som krossade större stenar till gruskorn. Lite längre bort hade de uppvisningar med de olika terrängfordonen, där man fick se när de åkte upp och ner från sandbranten. De använde bland annat en bulldozer, en gammal militärlastbil och en jeep. Det fanns också gamla ångmaskiner, samt några mopeder och motorcyklar.

11122222Historierna som finns om bilen, traktorn, lastbilen eller någon av maskinerna, berättar utställarna också gärna om. På varje fordon satt det en lapp med information om dem. En berättade hur han hade byggt om en vanlig gräsklippare till att se ut som en gammal Ferguson-traktor till utseendet.

Minnesstund
När vi satt vid matbordet hemma hos mina föräldrar berättade min far Hans-Åke om hur det var när han var liten. Han berättade om när han som liten fick följa med och åka i en av lastbilarna som ställdes ut. Det fanns en gammal cementfabrik som många i byn jobbade på, och han fick följa med dit på turerna när de hämtade sand och grus.

123333Evenemanget sker vartannat år. De alternerar mellan Arvika och Sutterhöjden. Äger man något gammalt fordon som man vill damma av och visa upp, så ska man kontakta Krister Fredriksson som är en av grundarna och ägaren till grusgropen.

Text: Jimmy Thuresson
Foto: Theresia Axelgård

Hot Spot – En mötesplats på campus

hotspotUnder en intensiv dag på Karlstads universitet träffades arbetsgivare, studenter och övriga intresserade. Även ASP Bladet var där och talade med utställare och besökare.

I år arrangerades Hot Spot för 20:e gången, dagen till ära hade de två hallar till sitt förfogande. En nyhet för i år var att de som hade en monter, fick välja var de ville stå. Detta på grund av att det tidigare varit många som klagat på dålig exponering för de tjänster de har att erbjuda.

Undertecknad talade med en person/företag som erbjöd studenter hjälp med att starta eget, inom i stort sett vilken bransch som helst. Detta stöd riktade sig till personer som är, eller ska bli civilingenjörer.

Många av Värmlands kommuner var även de därvarande. Karlstad, Arvika, Bengtsfors och några andra. De erbjöd arbete, praktikplatser samt möjligheter att göra examensarbete hos dem, och andra tjänster.

Trappor till frihetsgudinnans fackla
Ett företag på plats var Eurostair, som er reporter först trodde var ett flygbolag. Men det visade sig vara ett företag som är specialister på trappor. De hade foton på trappor upp till facklan på Frihetsgudinnan, samt även norska Trollväggen, ända upp till toppen.

Undertecknad träffade även några studenter och de berättade att det är en knepig arbetsmarknad, även för dem. Tidigare har studenter haft det lite lättare att skaffa praktikplats, sommarjobb eller möjligheten att göra examensarbete, men det verkar det vara betydligt svårare med nu.

Sammantaget var det mycket folk på ganska begränsade utrymmen. Men som vanligt fanns hos de flesta god vilja, så det gick ganska smidigt, trots allt.

Text: Liselotte Frejdig
Foto: Lotta Tammi

På jobbet: Lena Jerkeby – Företagssköterska Previa AB

Lena Jerkeby är företagssköterska som ingår i det team som nyligen har börjat jobba mot de tusentals anställda som finns inom Karlstads kommun. ASP Bladet kontaktade Lena för att lära oss mer om henne och det arbete hon utför.

Berätta om din bakgrund, hur kom det sig att du började arbeta inom Previa? – Jag har jobbat inom landstinget i 25 år med Barn och ungdomspsykiatrin, och har gjort lite olika saker där. Bland annat jobbade jag som sektionschef under de sista åren av min anställning.

Efter en tid kände jag att jag ville pröva på något annat och visste inte så mycket om företagshälsovård: så jag tog reda på vad Previa var för någonting. För sju år sedan kom vi så överens om en anställning.

Vilka är det du kommer att träffa i din kontakt med kommunen? – Det är ett nytt arbete så det vet jag inte riktigt än. Men jag tror mig få träffa chefer och anställda; alla olika yrkeskategorier.

Eftersom Karlstad är en välskött kommun där de anställda är ovanligt friska så är målet att bibehålla hälsan – vilket gör att vi kommer att arbeta förebyggande och hälsofrämjande.

Människor ska trivas, känna sig trygga och må bra i organisationen. Alla dessa saker kan vara hälsofrämjande.

På vilket sätt märker du av vikten av god företagshälsa? – I den mån man kan, försöker man mäta nyttan av det vi arbetar med. Eftersom man betalar för våra tjänster så vill man självklart se om de fungerar. Det går exempelvis att använda sig av hälsotal och index över hur nöjda de som arbetar är.

När Previa började jobba med Arvika kommun var det ganska höga sjuktal där, men efter ett par år lyckades vi halvera dem.

Det var förstås flera andra saker som då skedde samtidigt i samhället som underlättade detta – bland annat den nya rehabiliteringskedjan. Men jag tror att samverkan och systematiskt arbete har betydelse.

Hur skiljer det sig att arbeta inom det privata respektive det offentliga? – Vissa skillnader är väldigt påtagliga: bland annat är vår verksamhet inte skattefinansierad utan affärsdrivande – så där skiljer det sig. Vi kommer överens om priser och avtal på det vi gör, så där är det också en stor skillnad. Vi kallar oss inte för företagsvård utan för företagshälsa och vårt mål är inte att som en vårdcentral ge vård utan att bistå i hälso- och arbetsmiljöfrågor. Sedan finns det förstås stora likheter också.

Upplever du att det idag finns en större insikt om vikten av hälsofrämjande miljö? – Jag, jag tror det gör det. Det skiljer sig mellan olika företag och kunder, men jag tror att ledningsgrupper och chefer som har förstått vikten av detta ser en ökad produktivitet och har sina medarbetare på plats. Det är ganska enkelt i teorin men inte alltid så enkelt att få till, men medvetenheten om betydelsen gör stor skillnad.

Vad har du för förhoppningar inför framtiden i ditt arbete med Previa? – Jag känner att jag har bra möjligheter för att utvecklas i min yrkesroll och jag får vara med och påverka våra arbetsmetoder. Jag hoppas på bra fortsatt utveckling, där vi får goda möten och en god samverkan med våra kunder. Samt att vi också ska kunna samarbeta kring frågor som skapar nytta i större sammanhang.

 

VILKA ÄR PREVIA?

Previa erbjuder ett utbud av tjänster inom hälsa, ledarskap, arbetsmiljö och rehabilitering. Verksamheten är rikstäckande med enheter på 70 orter landet över. De samlar företagsläkare, företagssköterskor, psykologer, beteendevetare, företagsgymnaster, arbetsmiljöingenjörer, hälsoutvecklare och organisationskonsulter. I Karlstad finns de belägna på Pumpgatan 5 där de jobbar med bland annat hälso- och arbetsmiljöfrågor.
– Previa som helhet har cirka 1 000 medarbetare.
– Ca 6 000 företag och organisationer med 900 000 medarbetare använder Previas tjänster.

Text: Robert Halvarsson Foto: Per Rhönnstad

Min hobby: Astronomi

kd-night-webOlle heter jag och jag arbetar på ASP-bladet. Här nedan berättar jag om mitt astronomiintresse och om en träff SSAF (Svensk Amatör Astronomisk Förening) anordnade i Lysvik sista helgen i februari. Träffen går under namnet Värmlands Star Party och det är en stjärntittarkväll då astronomiintresserade samlas för att titta på stjärnor och planeter.

Träffen hölls vid vandrarhemmet i Lysvik och det som är bra med den platsen är att det är en väldigt mörk himmel där. Observationerna, föredragen och boendet är på samma ställe vilket ger en bra sammanhållning i gruppen. Det var ungefär 90 st. deltagare anmälda till årets träff och det var 19:e året som den arrangerades. I år är det dessutom internationella astronomiåret och man vill därför uppmärksamma astronomi bland människor.

Jag kom dit vid 12-tiden på lördagen och då inleddes det med middag. Efter det kunde de som ville titta i olika teleskop, både spegelteleskop refraktorer, som stod uppställda utomhus. Det fanns även ett solteleskop där man kunde se protuberanser på solytan dvs. gas som kastas ut från ytan. Jag fick möjlighet att titta på planeten Venus i ett teleskop och jag såg att den hade en liten skära.

_dsc6550Mats Yderstig, en av åtta arrangörer, berättar att de aktiviteter som finns att tillgå är föredrag, teleskop-försäljning, SAAF: s årsmöte samt möjligheten att observera stjärn-himlen. Mats håller på att bygga landets största amatörteleskop som beräknas bli klart nästa år och det har en spegeldiameter på 76 cm. Ingela Henriksson från Arvika har ett stort intresse för astronomi. I år är hon med på träffen för tredje året och hon deltar nu som arrangör.

Hennes astronomiintresse började i mitten på 90-talet då hon blev medlem i Arvika astronomiförening som träffas ett par gånger i månaden, senaste träffen var en kombinerad musik- och stjärntittarkväll på kommunala musikskolan. Hon tittar själv mycket på stjärnor och vill gärna lära sig mera om stjärnhimlen. Här i Lysvik har hon tittat på Venus och kometen Lulin som passerat förbi.

_dsc65562Kl. 15.00 var det ett föredrag universums byggstenar, alltså galaxer, och det var intressant. Jag pratade lite med föredragshållaren Robert Cumming som arbetar på Stockholms observatorium. Efter det så serverades det kaffe och efter att ha träffat en del kamrater så åkte jag hem till Karlstad igen. Det var en trevlig dag i Lysvik.

Text: Olle Stagnér