Etikettarkiv: ASP Bladet

E-hälsa, närsjukvård och IT-support på Seniorernas hus

Even Matiesen
Even Matiesen

ASP bladet har besökt ett fullsatt seniorernas hus för att lyssna på föreläsningar om närsjukvård, e-hälsa och SeniorNet. Arrangör var Kommunens pensionärsråd i Karlstad.

Seniorernas hus i Sundsta herrgård är ett allaktivitetshus dit alla yngre och äldre seniorer i Karlstad är välkomna. Där finns ett stort utbud av aktiviteter och föreläsningar som tas fram i samråd med husråd och besökare. I lokalerna drivs ett café som även erbjuder sopplunch varje fredag.

Livskvalitet i världsklass
Förmiddagens första föreläsare Annika Kjellman och Ingela Andersson pratade om Landstinget i Värmlands vision om ”Livskvalitet i Världsklass”.

Annika och Ingela startade med att berättade om landstingets satsning på  hälso- och förebyggande insatser som pågår fram till och med år 2030. Bakgrunden till denna satsning är att 80% av resurserna går till vård och behandling av kroniska sjukdomar. Förutom lidande kan förebyggande insatser förbättra kroniska sjukdomar med 90%.

– Eftersom varannan vuxen har en eller flera kroniska sjukdomar och var femte person är under 20 år är behovet av förebyggande insatser väldigt stort, berättade Annika.

Förebyggande insatser innebär bland annat att patienter ska få stöd och hjälp med att skapa sunda levnadsvanor, ha större inflytande i sin vård och få möjlighet till digitala verktyg, som att träffa vårdpersonal via dator. Visionen är att landstinget ska bidra till trygghet, välfärd och livskvalitet.

– Ett steg för att säkra patienttryggheten är så kallade närvårdsplatser inom respektive områden. Dessa plaster är till för patienter som behöver vara inlagda för att till exempel ställa in mediciner. Vårt mål är högsta vårdkvalitet, inga köer, respektfulla möten och inga vårdskador, avslutar Livs representanter.

SeniorNet
IT-entusiasten och styrelseledamoten Even Matiesen tog över mikrofonen och berättade om den ideella föreningen SeniorNet där äldre lär äldre att hantera det mesta inom IT. På Resurscentrum i Karlstad anordnar de kurser inom IT och har även öppet hus på Seniorernas hus dit man kan komma och få hjälp med sin dator, surfplatta eller mobiltelefon. Idén till den landsomfattande föreningen kom från en kvinna som arbetade på regeringens IT-kommission och startade redan 1997.

– Alla är varmt välkomna. Om man är medlem i SeniorNet kostar det 20kr annars 40kr och öppettiderna finns på Seniorernas hus som man hittar via kommunens hemsida. Det går också bra att gå in på seniornet.se meddelar Even.

Annika Kjellman och Ingela Andersson
Annika Kjellman och Ingela Andersson

Teknik som öppnar dörrar
Avslutande föreläsare under förmiddagen var Cecilia Karlsson, e-hälsostrateg på Landstinget i Värmland. Cecilia har besökt Seniorernas Hus vid tidigare tillfällen för att berätta om och beskriva landstingets satsning på ”teknik som öppnar dörrar”. Dagens fokus var Livs journaltjänster på nätet.

För att läsa sin journal loggar man in på  http://www.1177.se/vårdguiden/minavardkontakter. Man kan också enkelt lägga till ett ombud, det vill säga att ge en annan person tillgång till sina journaler. Det enda som krävs är personnumret på den person man vill ge tillgång. Det går att dela ut hela sin journal eller enbart vissa delar till exempel enbart provsvar eller journalanteckningar under specifika tidsperioder.

Cecilia förklarade att på grund av att provsvar skickas elektroniskt medför att man som patient ibland kan läsa sina provsvar innan man fått återkoppling från vårdgivaren.

– Det är viktigt att veta att man läser sin journal och tar del av provsvar på eget initiativ. Känner man sig osäker på hur man ska reagera eller vet med sig att man blir orolig så kanske man ska låta bli, förtydligade Cecilia.

Som avslutning presenterade Cecilia Karlsson en ny app som ger möjlighet till ett digitalt vårdmöte. KRY finns att ladda ner till läsplattor samt smartphones och erbjuder till en kostnad samtal med en läkare online. Via appen kan man också få recept utskrivna samt få remisser till andra vårdinstanser.

Förmiddagen på seniorernas hus led mot sitt slut och när dörrarna mot caféet öppnades spred sig en härlig doft från sopplunchen som serverades med nybakat bröd för åhörarna. Mycket intressant information och härligt välsmakande lunch känns som en bra summering.

Seniorernas hus i Sundsta
Seniorernas hus i Sundsta

Text: Ylva Alsterlind & Marianne Jonsson
Foto: Ylva Alsterlind

Näthandeln – den nya köprevolutionen

Anita Radon, verksamhetschef på SIIR (Swedish Institute for Innovative Retailing)
Anita Radon, verksamhetschef på SIIR (Swedish Institute for Innovative Retailing)

Visste du att våra köpvanor testas i ett laboratorium? ASP Bladet har varit på seminarium i ämnet köprevolution med fokus på den digitala marknadsplatsens frammarsch.

Anita Radon är verksamhetschef på SIIR (Swedish Institute for Innovative Retailing) vilket är en centrumbildning med inriktning på digital handel vid Högskolan i Borås. I institutets lokaler finns ett unikt labb där verksamheten huvudsakligen är inriktad på forskning och uppdragsforskning. SIIR arbetar även med kunskapsspridning om handel och är ute på mässor deltar  på konferenser samt föreläser.

Handelslabbet i Borås är verksamhetens hjärta. Det är där en stor del av forskningen sker. Labbet ser ut som en helt ”vanlig” butik. Den är fylld med varor och man laborerar med olika tekniker samt tillvägagångssätt, för att undersöka om det finns ett mervärde för konsumenten. Självklart handlar det även om att öka handelns intäkter.

– I labbet har vi en helt kontrollerad handelsmiljö där vi kan göra tester och experiment. Vi gör även tester i offentlig miljö men i labbet har vi full koll på alla parametrar. Det kan vi inte ha i en vanlig butik, menar Anita

Ny teknik
Att handla på nätet är ingen nyhet, men det är däremot den nya VR (Virtual reality) tekniken. Det finns fysiska butiker som erbjuder sina kunder VR-teknik. Man sätter på sig VR-glasögon och kan på så sätt få uppleva varan i en helt annan miljö eller ”prova den på låtsas”. Kunden kanske ska köpa en skateboard och kan med VR-teknik uppleva varan i dess rätta miljö. I labbet testas denna teknik och experiment görs för att se hur den skulle fungera i näthandeln.

– Istället för att bara kunna se varorna på foton eller små korta videos kan VR-tekniken göra att du faktiskt upplever näthandel som om du gick in i en fysisk butik, berättar Anita

Anita Radon fortsätter med att beskriva hur sättet att handla via nätet har utvecklats. Under den första vågen av internets frammarsch skapade privatpersoner mängder av så kallade disskutionscomunitys. I dessa forum utbyts åsikter och kunskaper om specifika ämnen eller märken till exempel ett bilmärke. Det i sin tur ledde till att man började köpa och sälja varor som relaterade till forumet.

Shoppa online eller inte
Idag kan man handla i princip allt via nätet. De flesta stora kedjorna erbjuder fri frakt om köparen hämtar sina varor i en fysisk butik. Det går att handla matvaror som levereras till dörren och det går även utmärkt att handla på utländska kedjor. Frakt- och  tullavgifter kan då tillkomma.

Vissa kedjor har så kallade självservicestationer i sina fysiska butiker där kunden kan välja varor och/eller betala. SIIR har genomfört experiment hos en butikskedja där kunder fick välja mellan personlig service eller välja och betala sina varor via en touchskärm. Resultaten visar tydligt att kunder förväntar sig en högre och mycket god servicenivå när de besöker en fysisk butik, men att förväntningarna motsvarades hos de kunder som valde touchskärmen.

– En kombination är kanske det bästa. Vi såg i experimentet att de personer som valde personlig service hade ett större behov av rådgivning kring varorna. De som valde touchskärm hade många gånger redan gått igenom sortimentet och valt ut det de skulle köpa, redogör Anita.

Shop till you drop
Seminariet avslutades med att Anita berättade att vår konsumtion fortsätter att öka och slår nya rekord varje år. Mycket tack vare att möjligheterna och tillvägagångssätten att kunna jämföra varor, priser, leverantörer har utvecklats enormt. Den nya köprevolutionen på internet gör att affärerna alltid är öppna, dygnet runt, året om, även om det fortfarande finns lika stort behov av fysiska butiker. Betalmöjligheterna är många både på nätet och i fysiska butiker, betalkort, kredit, faktura, Paypal är bara några exempel. Shop till you drop är verkligen nutidens verklighet. Utbudet och tillvägagångssätten har växt enormt. Kunden har alltid rätt är ett väl använt uttryck och ju fler möjligheter samt alternativ desto fler nöjda kunder!

Text: Ylva Alsterlind
Foto: Lotta Tammi

Kvinnofrukost i Pingstkyrkan

Pingstkrykan i Karlstad

Lördagen den 12 november var det dags för höstens kvinnofrukost i Pingstkyrkan. Det hela började vid halvnio-tiden med en stor frukostbuffé. ASP Bladet fanns på plats.

Sedan var det dags för musikunderhållning med Linus Liljeblad med band. Hans stämma trängde in i själen och det hela var en positiv överraskning. Sedan var det ett seminarie med Therese Liljeblad, ”När spegelbilden förändras”, och det var med spänd förväntan man undrade vad detta kunde tänkas handla om.

Med ett bildspel började hon berätta om sin barndom och uppväxttid i en liten småstad. Bland annat så var hon väldigt intresserad av att sy, så hon gick en gymnasieutbildning inom modebranschen. Det hela berättades väldigt harmoniskt och man började fundera på vad hela seminariet handlade om.

Sedan beslutade hon sig för att arbeta med människor, så hon började läsa teologi. Vidare hade hon sytt sin egen balklänning och brudklänning. Hon hade även arbetat som ungdomspräst och hemkunskapslärare. Hon är också gift med Linus som uppträdde under själva seminariet.

Hon har även en dotter på cirka 14 månader, och för åhörarna framstår hennes liv som problemfritt.

Då kom själva historien fram. För cirka fyra år sedan hade hon borstat sitt hår framför spegeln, vilket hon gjorde varje kväll, och upptäckte att hon börjat tappa hår. Det hela blev värre och värre och efter en vecka hade hon kala fläckar över hela hjässan.

På scenen stod en stor spegel som hon använde i sin berättelse. Eftersom hon var starkt troende började hon fundera över Gud och sin tro på honom. Då blev det en paus i berättelsen och Linus framförde ”Du måste finnas”, vilket gjorde ett så starkt intryck på alla kvinnor att det inte fanns en enda som inte var tårögd i publiken.

Sedan var det dags för Therese att fortsätta sin historia. Hon berättade att hon alltid varit intresserad av sitt utseende och att håret var väldigt viktigt för henne. När hon slutligen hade tappat allt hår och även håret på benen fick hon sin diagnos. Hon hade fått en sjukdom som innebär att man tappar allt hår på kroppen, även ögonbryn och ögonfransar. Therese hade svårt att acceptera detta och allt blev bara värre när hon såg sin egen spegelbild.

Seminariet gick således ut på att kunna acceptera sig själv som man är och inte stirra blint in i spegeln.

Det hela avslutades med sång av Linus och sedan var det dags att gå. Det var en helt otrolig känsla när man gick därifrån. Man kände verkligen att Thereses berättelse gått rakt in i hjärtat, samt att sången och musiken var helt underbar!

Text: Andrea Karlsson
Foto: Lotta Tammi

Alla kan! Inget är omöjligt

Marie Tisell
Marie Tisell

Det är vad Marie Tisell vill förmedla. Alla kan bestämma sig för något och sedan genomföra det. Man behöver inte vara någon övermänniska för att lyckas.

Hon vill lyfta fram vad man kan uppnå bara man bestämmer sig helt och sedan går in helhjärtat för det man gör.

– Det handlar inte bara om att hålla motivationen uppe, utan om man bestämmer sig helt, till 100 procent, då kommer man att lyckas, oavsett vad det gäller, säger Marie.

Livet innan träningen
Livet innan träningen

Livet innan träningen
Innan Marie började med träning åt hon som de flesta. Hon beskriver sig som någon som alltid varit rund. Hon åt även ostbågar, drack Coca-Cola och unnade sig godsaker som belöning eller för att fira. För att gå ner i vikt testade hon många olika sätt, bland annat Viktväktarna, Cambridgekuren och att byta ut olika måltider mot soppor, men inget fungerade. Intresset för träning kom först när en före detta pojkvän som tränade tog med henne till gymmet. Efter det fortsatte hon att träna.

– Om man ska göra en sådan förändring i sin livsstil kräver det att man bestämmer sig, inte säger att man ska försöka att göra en förändring, för det gör inte att man lyckas, menar Marie.

Hon satte upp ett mål att jobba mot, på en begränsad tid. Hon hade som mål att ställa upp i Tammerpokalen. För att nå dit behövde hon gå på diet i sju och en halv månad och samtidigt träna både kondition och styrka. En vän hjälpte henne med att lägga upp ett schema för kost och träning under den perioden.

Tiden under dieten
Hon beskriver dieten som inte bara en fysisk resa utan även en mental, samt en milstolpe i livet. Under tiden som dieten pågick fortsatte också livet runtom med dotter, jobb och hund. Att förändra sitt yttre var aldrig något som låg bakom dieten och träningen.

Det viktigaste för Marie var att känna sig stark, fysiskt såväl som psykiskt. Även att visa att man faktiskt kan nå det mål man satt upp bara man satsar på det fullt ut och inte gör det till hälften. Att hon bestämde sig för att göra något, att genomföra det och sedan vara stolt över att ha klarat det.

– Det var lite det jag ville visa min dotter också, ingenting är omöjligt. Att det går, även om det är jobbigt, att man har den tron på sig själv, att jag fixar det här, säger Marie.

Ny inför träning och kost
Som ny på gymmet kan det vara lätt att oroa sig för vad andra tänker och tycker. Marie som själv varit i den sitsen menar dock att man inte behöver vara orolig. Hon har aldrig blivit dömd, snarare tvärtom. De flesta tycker att det är starkt jobbat och bra gjort att våga ta tag i träning och vilja förändra sitt liv. Hon tillägger också att många som är där oftast har fullt upp med sin egen träning och inte tänker på andra runtomkring.

För de som inte har så mycket erfarenhet av träning rekommenderar Marie en så kallad PT, en personlig tränare. Då får man hjälp med hur man gör olika övningar, så man både lär sig och samtidigt undviker att skada sig. Om man vill börja äta bättre finns även där hjälp att få, exempelvis i form av ett personligt kostschema.

De som har en annan kosthållning behöver inte oroa sig för att den ska påverka resultatet av träning negativt.

– Det finns många bra alternativ för de som är vegetarianer eller veganer, menar Marie.

Text: Matilda Eriksson
Foto: Lotta Tammi
& Alex Danielsson

Ändrade regler för underhållsstöd

underhåll

Från och med den första april 2016 gäller nya regler kring underhållsstöd till barn med ensamstående föräldrar. ASP Bladet har tagit del av lagändringarna och synpunkter från bland andra Arbetsmarknads- och socialförvaltningen i Karlstads kommun.

När ett barn efter en separation bor endast hos en av föräldrarna (boförälder), ska den andra föräldern betala underhållsbidrag tills dess att barnet fyllt 18 år, eller längst till och med 21 år på grund av skolgång. Hur mycket den ena föräldern ska betala till boföräldern är något de själva kan räkna ut och komma överens om. Minimibeloppet är 1573 kr/månad, en summa som är fastställt i socialförsäkringslagen.

Föräldrarna kan sköta detta helt utan inblandning om reglerna följs och båda parter är nöjda. Om den underhållsskyldige föräldern inte har ekonomiska förutsättningar att betala hela eller delar av underhållsbidraget, så ersätter Försäkringskassan, efter godkänd ansökan, med underhållsstöd eller utfyllnadsstöd upp till minimibeloppet till boföräldern.

Ökat ansvar till föräldrar
I höstas överlämnade regeringen en proposition till riksdagen gällande förändringar kring underhållsbidrag och underhållsstöd. Propositionens huvudsakliga innehåll var att ändra reglerna kring underhållsstöd, och att ge Försäkringskassan och kommuner ett utökat uppdrag med att hjälpa föräldrar att komma överens genom samtal och webbaserade verktyg.

Syftet med de ändrade reglerna är att spara pengar för administration kring underhållsstöd/utfyllnadsstöd samt inte minst förtydliga att det är föräldrarna som är försörjningsansvariga för sina barn och inte staten.

En månad
Innan lagändringen den första april i år kunde boföräldern, utan att först ha försökt komma överens med den underhållsskyldiga föräldern, direkt ansöka om underhållsstöd hos Försäkringskassan. De nya reglerna innebär att boföräldern inte kan ansöka om underhållsstöd förrän det gått en månad efter separationen. Staten avser med denna förändring att ge föräldrarna ökade förutsättningar för att tillsammans lösa sitt eller sina barns försörjning. Om den underhållsskyldige och boföräldern efter en månad inte kommit överens, kan boföräldern ansöka om underhållsstöd hos Försäkringskassan, som sedan kräver in pengar från den underhållsskyldige föräldern.

Hela ansvaret efter sex månader
De nya reglerna innebär även att om den underhållsskyldige, under sex månader skött återbetalningarna på underhållsstöd till Försäkringskassan, så upphör rätten till stödet och föräldrarna får hela ansvaret att sköta pengatransaktionerna utan Försäkringskassan som mellanhand.

Undantaget är boföräldrar och barn som har skyddad identitet eller lever med en tydlig hotbild. Med denna förändring sparas många miljoner kronor för administrativt arbete inom statlig verksamhet. Om betalningarna inte sköts efter sex månader kan boföräldern göra en ny ansökan, men får då betala en expeditionsavgift för den nya ansökan, förutsatt att den beviljas.

Trampa inte på ensamma mammor
Linn Hjort, Jurist och klimataktivist,  skriver ledaren i tidningen Dagens ETC varannan tisdag, och i hennes artikel ”Trampa inte ensamma mammor på tårna” ger hon sin syn på de förändrade reglerna;

– Allting framstår som så väldigt enkelt och siffrigt när man läser regeringens förslag och uttalanden. Som om det bara handlade om betalningsförmåga.

En skilsmässa är sällan enkel och inblandade parter kan ofta ha skilda åsikter både gällande pengar och praktiska detaljer.

Linn Hjort menar att många ensamstående föräldrar med låg inkomst nu lever i rädsla för att deras ekonomi kommer att krascha efter dessa sex månader.

– Underhållsstödet kan utgöra skillnaden mellan att kunna betala hyran och inte, kunna handla käk eller inte. Skapa ett system som uppmuntrar frivilliga överenskommelser men som aldrig riskerar att sätta ensamstående låginkomsttagare och deras ungar i skiten.

Remissvar från Karlstad Kommun
Arbetsmarknads- och socialförvaltningen i Karlstad kommun har lämnat ett remissvar på förslagen som trädde i kraft den första april i år.

Förvaltningen var i huvudsak positiv till lagförändringarna, de tycker att det är bra med ett tydliggörande att det är föräldrarna som är primärt ansvariga för sitt eller sina barns försörjning. De ansåg också att de nya reglerna skulle bidra till att barn i större utsträckning får det underhåll de är berättigade till.

Drabbar barnen
Förvaltningen ansåg att sex månader är för kort tid innan underhållsstödet dras in. Socialtjänstens erfarenhet är att konflikter brukar bestå längre tid än sex månader, och att det ur ett barnperspektiv är viktigt att inte skapa nya konfliktområden mellan föräldrarna.

Förvaltningen ansåg inte heller att det finns någon rimlig anledning till en expeditionsavgift vid en nyansökan om underhållsstöd. De menade att i gruppen med ensamstående föräldrar finns en stor andel låginkomsttagare som saknar ekonomiska marginaler. Linn Hjort uttrycker i sin ledare att underhållsstödet kan utgöra skillnaden mellan att kunna betala hyran eller inte.

Arbetsmarknads- och socialförvaltningen i Karlstad kommun ser också detta som en risk och att det i förlängningen drabbar barnen. Hur det blir kan ingen veta förrän tidigast i höst då det har gått sex månader efter lagändringarna.

Text: Ylva Alsterlind
Foto: Stefan Ek

Vad händer med de i FAS 3

0925451929216_max

Penilla Gunther är näringslivspolitisk talesperson för Kristdemokraterna. I Riksdagen har hon ställt en fråga till Arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson, från regeringen. Gunther frågar sig vad som händer med de sociala företagen när fas 3 avvecklas. ASP Bladet har fått tillstånd att publicera hennes fråga som helhet.

Det rapporteras att avvecklingen av den kritiserade arbetslöshetsinsatsen fas 3 går fortare än vad som förväntats. Det kan ju låta bra om det då finns några planerade aktiviteter och stöd i stället för fas 3, exempelvis de utlovade 20 000 extratjänsterna. Dessa har dock inte kommit upp i fler än cirka 800 i nuläget.

I början av året utsågs också en person att ge förslag på åtgärder för att utveckla och stärka de arbetsintegrerande sociala företagen. En bra tanke och ett gott initiativ från både arbetsmarknadsministern och näringsministern, eftersom det rör personer som har stått långt ifrån ordinarie arbetsmarknad och får en ny chans till arbete genom socialt företagande. Men ej heller där har något presenterats, vilket gör att många i fas 3 som även funnits i arbetsintegrerande sociala företag inte får vara kvar men får inget i stället.

Kristdemokraterna vill se ett samhälle där människor får jobba 100 procent av sin förmåga. Att därför få komma ut i arbete på ett arbetsintegrerande socialt företag eller på arbetsträning där eller i andra företag och verksamheter, med sin befintliga ersättning i botten – oavsett om det är försörjningsstöd, aktivitetsersättning etc – betyder oerhört mycket.

Någonstans måste karriären i arbetslivet börja eller kunna fortsätta om man haft arbetshinder under längre tid av olika skäl. Nu riskerar tusentals personer både sina ersättningar och sina möjligheter att komma vidare i sin strävan efter ett arbete. Om det är på två, fyra, sex eller åtta timmar om dagen spelar ingen roll. Det ska handla om den förmåga varje person har.

Penilla Gunthers fråga till arbetsmarknadsministern är:
Var är det tänkt att de drygt 100 000 långtidsarbetslösa ska få sin arbetsträning, praktik eller anställning om varken löftet om insatser för arbetsintegrerande sociala företag eller extratjänsterna infrias?

Text: Penilla Gunther
Foto: Kristian Pohl, Regeringskansliet

Interpellation:
Är en fråga i riksdagen eller annan folkvald församling från en enskild ledamot till en ansvarig politiker. Ibland leder en interpellation till en debatt mellan den som ställer interpellationen och den ansvariga, som är representant för exempelvis den styrande koalitionen i en kommun, ett landsting eller Sveriges regering.

 

Följ debatten vidare:
Ylva Johanssons svar kommer efter riksdagsmöte att publiceras i september månad på riksdagens hemsida, liksom eventuell debatt, som äger rum på riksdagssammanträdet.

Se den här:
http://www.tinyurl.com/zfe3erg

Folkhälsominister besökte RSMH Kalstasola

Folkhälsominister Gabriel Wikström besökte den 31 augusti RSMH. Han var där för att få en bild av verksamheten.

De som hade samlats förutom RSMH:are var landstingspolitiker, en riksdagsledamot samt folkhälsominister Gabriel Wikström. Tanken med politikerbesöket var att informera om verksamheten och vad den betyder för de som använder sig av RSMH:s olika aktiviteter.

I den stora och ljusa matsalen bjöds det på kycklinggryta och ris för en billig slant. Den här dagen var det extra festligt, och det hade därför samlats ett femtiotal personer för att träffa de besökande politikerna.

Under de senaste åren har RSMH växt, vilket har medfört att lokalerna på Klaraborg blev för trångbodda. Under sommaren har föreningen flyttat till Kupan, ett stenkast från Carlstad Conference Center. I de nya lokalerna finns det gott om plats för de aktiviteter som RSMH erbjuder. ASP Bladet fick en visning av lokalerna som ännu inte är färdigställda. Det finns plats för alltifrån pysselrum till mötes- och vilorum.

ASP Bladet fick även en pratstund med Gabriel Wikström. Han menar att mötesplatser som RSMH är viktiga. Wikström säger också att det behövs mer av verksamheter som denna.

– Om vi kunde få till de här samlingsplatserna och kontaktytorna med människor som har olika former av psykiska problem, skulle vi tidigare kunna hjälpa människor och få en bättre verksamhet. Föreningar som RSMH är en viktig mötespunkt för att kunna jobba förebyggande och att arbeta med andra hälsoinsatser, säger Gabriel Wikström.

Text: Henrik Sjöberg
Foto: Stefan Ek