Etikettarkiv: ASP Bladet

Ändrade regler för underhållsstöd

underhåll

Från och med den första april 2016 gäller nya regler kring underhållsstöd till barn med ensamstående föräldrar. ASP Bladet har tagit del av lagändringarna och synpunkter från bland andra Arbetsmarknads- och socialförvaltningen i Karlstads kommun.

När ett barn efter en separation bor endast hos en av föräldrarna (boförälder), ska den andra föräldern betala underhållsbidrag tills dess att barnet fyllt 18 år, eller längst till och med 21 år på grund av skolgång. Hur mycket den ena föräldern ska betala till boföräldern är något de själva kan räkna ut och komma överens om. Minimibeloppet är 1573 kr/månad, en summa som är fastställt i socialförsäkringslagen.

Föräldrarna kan sköta detta helt utan inblandning om reglerna följs och båda parter är nöjda. Om den underhållsskyldige föräldern inte har ekonomiska förutsättningar att betala hela eller delar av underhållsbidraget, så ersätter Försäkringskassan, efter godkänd ansökan, med underhållsstöd eller utfyllnadsstöd upp till minimibeloppet till boföräldern.

Ökat ansvar till föräldrar
I höstas överlämnade regeringen en proposition till riksdagen gällande förändringar kring underhållsbidrag och underhållsstöd. Propositionens huvudsakliga innehåll var att ändra reglerna kring underhållsstöd, och att ge Försäkringskassan och kommuner ett utökat uppdrag med att hjälpa föräldrar att komma överens genom samtal och webbaserade verktyg.

Syftet med de ändrade reglerna är att spara pengar för administration kring underhållsstöd/utfyllnadsstöd samt inte minst förtydliga att det är föräldrarna som är försörjningsansvariga för sina barn och inte staten.

En månad
Innan lagändringen den första april i år kunde boföräldern, utan att först ha försökt komma överens med den underhållsskyldiga föräldern, direkt ansöka om underhållsstöd hos Försäkringskassan. De nya reglerna innebär att boföräldern inte kan ansöka om underhållsstöd förrän det gått en månad efter separationen. Staten avser med denna förändring att ge föräldrarna ökade förutsättningar för att tillsammans lösa sitt eller sina barns försörjning. Om den underhållsskyldige och boföräldern efter en månad inte kommit överens, kan boföräldern ansöka om underhållsstöd hos Försäkringskassan, som sedan kräver in pengar från den underhållsskyldige föräldern.

Hela ansvaret efter sex månader
De nya reglerna innebär även att om den underhållsskyldige, under sex månader skött återbetalningarna på underhållsstöd till Försäkringskassan, så upphör rätten till stödet och föräldrarna får hela ansvaret att sköta pengatransaktionerna utan Försäkringskassan som mellanhand.

Undantaget är boföräldrar och barn som har skyddad identitet eller lever med en tydlig hotbild. Med denna förändring sparas många miljoner kronor för administrativt arbete inom statlig verksamhet. Om betalningarna inte sköts efter sex månader kan boföräldern göra en ny ansökan, men får då betala en expeditionsavgift för den nya ansökan, förutsatt att den beviljas.

Trampa inte på ensamma mammor
Linn Hjort, Jurist och klimataktivist,  skriver ledaren i tidningen Dagens ETC varannan tisdag, och i hennes artikel ”Trampa inte ensamma mammor på tårna” ger hon sin syn på de förändrade reglerna;

– Allting framstår som så väldigt enkelt och siffrigt när man läser regeringens förslag och uttalanden. Som om det bara handlade om betalningsförmåga.

En skilsmässa är sällan enkel och inblandade parter kan ofta ha skilda åsikter både gällande pengar och praktiska detaljer.

Linn Hjort menar att många ensamstående föräldrar med låg inkomst nu lever i rädsla för att deras ekonomi kommer att krascha efter dessa sex månader.

– Underhållsstödet kan utgöra skillnaden mellan att kunna betala hyran och inte, kunna handla käk eller inte. Skapa ett system som uppmuntrar frivilliga överenskommelser men som aldrig riskerar att sätta ensamstående låginkomsttagare och deras ungar i skiten.

Remissvar från Karlstad Kommun
Arbetsmarknads- och socialförvaltningen i Karlstad kommun har lämnat ett remissvar på förslagen som trädde i kraft den första april i år.

Förvaltningen var i huvudsak positiv till lagförändringarna, de tycker att det är bra med ett tydliggörande att det är föräldrarna som är primärt ansvariga för sitt eller sina barns försörjning. De ansåg också att de nya reglerna skulle bidra till att barn i större utsträckning får det underhåll de är berättigade till.

Drabbar barnen
Förvaltningen ansåg att sex månader är för kort tid innan underhållsstödet dras in. Socialtjänstens erfarenhet är att konflikter brukar bestå längre tid än sex månader, och att det ur ett barnperspektiv är viktigt att inte skapa nya konfliktområden mellan föräldrarna.

Förvaltningen ansåg inte heller att det finns någon rimlig anledning till en expeditionsavgift vid en nyansökan om underhållsstöd. De menade att i gruppen med ensamstående föräldrar finns en stor andel låginkomsttagare som saknar ekonomiska marginaler. Linn Hjort uttrycker i sin ledare att underhållsstödet kan utgöra skillnaden mellan att kunna betala hyran eller inte.

Arbetsmarknads- och socialförvaltningen i Karlstad kommun ser också detta som en risk och att det i förlängningen drabbar barnen. Hur det blir kan ingen veta förrän tidigast i höst då det har gått sex månader efter lagändringarna.

Text: Ylva Alsterlind
Foto: Stefan Ek

Vad händer med de i FAS 3

0925451929216_max

Penilla Gunther är näringslivspolitisk talesperson för Kristdemokraterna. I Riksdagen har hon ställt en fråga till Arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson, från regeringen. Gunther frågar sig vad som händer med de sociala företagen när fas 3 avvecklas. ASP Bladet har fått tillstånd att publicera hennes fråga som helhet.

Det rapporteras att avvecklingen av den kritiserade arbetslöshetsinsatsen fas 3 går fortare än vad som förväntats. Det kan ju låta bra om det då finns några planerade aktiviteter och stöd i stället för fas 3, exempelvis de utlovade 20 000 extratjänsterna. Dessa har dock inte kommit upp i fler än cirka 800 i nuläget.

I början av året utsågs också en person att ge förslag på åtgärder för att utveckla och stärka de arbetsintegrerande sociala företagen. En bra tanke och ett gott initiativ från både arbetsmarknadsministern och näringsministern, eftersom det rör personer som har stått långt ifrån ordinarie arbetsmarknad och får en ny chans till arbete genom socialt företagande. Men ej heller där har något presenterats, vilket gör att många i fas 3 som även funnits i arbetsintegrerande sociala företag inte får vara kvar men får inget i stället.

Kristdemokraterna vill se ett samhälle där människor får jobba 100 procent av sin förmåga. Att därför få komma ut i arbete på ett arbetsintegrerande socialt företag eller på arbetsträning där eller i andra företag och verksamheter, med sin befintliga ersättning i botten – oavsett om det är försörjningsstöd, aktivitetsersättning etc – betyder oerhört mycket.

Någonstans måste karriären i arbetslivet börja eller kunna fortsätta om man haft arbetshinder under längre tid av olika skäl. Nu riskerar tusentals personer både sina ersättningar och sina möjligheter att komma vidare i sin strävan efter ett arbete. Om det är på två, fyra, sex eller åtta timmar om dagen spelar ingen roll. Det ska handla om den förmåga varje person har.

Penilla Gunthers fråga till arbetsmarknadsministern är:
Var är det tänkt att de drygt 100 000 långtidsarbetslösa ska få sin arbetsträning, praktik eller anställning om varken löftet om insatser för arbetsintegrerande sociala företag eller extratjänsterna infrias?

Text: Penilla Gunther
Foto: Kristian Pohl, Regeringskansliet

Interpellation:
Är en fråga i riksdagen eller annan folkvald församling från en enskild ledamot till en ansvarig politiker. Ibland leder en interpellation till en debatt mellan den som ställer interpellationen och den ansvariga, som är representant för exempelvis den styrande koalitionen i en kommun, ett landsting eller Sveriges regering.

 

Följ debatten vidare:
Ylva Johanssons svar kommer efter riksdagsmöte att publiceras i september månad på riksdagens hemsida, liksom eventuell debatt, som äger rum på riksdagssammanträdet.

Se den här:
http://www.tinyurl.com/zfe3erg

Folkhälsominister besökte RSMH Kalstasola

Folkhälsominister Gabriel Wikström besökte den 31 augusti RSMH. Han var där för att få en bild av verksamheten.

De som hade samlats förutom RSMH:are var landstingspolitiker, en riksdagsledamot samt folkhälsominister Gabriel Wikström. Tanken med politikerbesöket var att informera om verksamheten och vad den betyder för de som använder sig av RSMH:s olika aktiviteter.

I den stora och ljusa matsalen bjöds det på kycklinggryta och ris för en billig slant. Den här dagen var det extra festligt, och det hade därför samlats ett femtiotal personer för att träffa de besökande politikerna.

Under de senaste åren har RSMH växt, vilket har medfört att lokalerna på Klaraborg blev för trångbodda. Under sommaren har föreningen flyttat till Kupan, ett stenkast från Carlstad Conference Center. I de nya lokalerna finns det gott om plats för de aktiviteter som RSMH erbjuder. ASP Bladet fick en visning av lokalerna som ännu inte är färdigställda. Det finns plats för alltifrån pysselrum till mötes- och vilorum.

ASP Bladet fick även en pratstund med Gabriel Wikström. Han menar att mötesplatser som RSMH är viktiga. Wikström säger också att det behövs mer av verksamheter som denna.

– Om vi kunde få till de här samlingsplatserna och kontaktytorna med människor som har olika former av psykiska problem, skulle vi tidigare kunna hjälpa människor och få en bättre verksamhet. Föreningar som RSMH är en viktig mötespunkt för att kunna jobba förebyggande och att arbeta med andra hälsoinsatser, säger Gabriel Wikström.

Text: Henrik Sjöberg
Foto: Stefan Ek

Sandbäckens jul

IMG_2777ASP Bladet har besökt Sandbäcken i Killstad, som ligger cirka 6 km öster om Forshaga. Där har det under de sista veckorna i november förberetts febrilt inför den välbesökta och uppskattade julmarknaden.

Lördagen den 12 december vid 12:00, öppnar Sandbäcken upp lokalerna för den årliga julmarknaden. Årets tema kommer att vara miljö och natur, och det märks i färgnyanserna; brunt, koppar, toner i vitt och den svarta färgen som de har pyntat med.

– En del har vi tagit med hemifrån och resten är från närområdet, säger Petra Reijers, samordnare på Sandbäcken.

Hon berättar om allt som sker när det gäller förberedelserna, vad som kommer att erbjudas och vad som sker innan allt är klart. Allt som de använder, är odlat vid Sandbäcken och andra ställen ute i naturen. När vi går runt i lokalerna, visar hon upp allt som redan är klart och vad som kommer att erbjudas.

Deltagarna (som är från både inom Killstad och utanför byn) tycker att det är roligt att få göra något annat under dagarna. De har varit delaktiga i vad som ska göras och både deltagarna och samordnarna hjälps åt tillsammans. Just nu kör hantverksgruppen och smedjan på maxfart, för att producera blompinnar, läderarmband, smideskrokar och smycken i olika former, i silver eller annat material.

Det är mycket mer på gång. Bland annat ska deltagarna baka olika sorters kakor. Petra och deltagaren Theresia berättar att de har gjort oljor och visar torkade blad från olika örter som de använder i oljorna. De berättar även att de har gjort gelé med egenodlade bär.

– Alla stationer är viktiga för att detta ska fungera. Alla hjälper verkligen till, säger Petra, med ett glatt leende.

När vi går runt i lokalerna, så får vi se när grupperna hjälps åt att göra allt från julkransar, till gjutningen av bollar för ljuslyktor i olika storlekar. Ljuslyktorna kommer även ha olika former och utseende med LED-lampor. De som vill hjälpa till, får vara med.

12456Det som kommer att erbjudas är bland annat julgodis, egenproducerad glögg, varm choklad på burk, ljuslyktor av trä, samt oljor. Oljorna kommer att ha en innehållsförteckning, där det beskrivs vad de innehåller och var de är producerade. Det kommer även att finnas vimplar (som är gjorda av papper) med sångtexter, samt julkulor, som är inbäddade med tidningsblad.

Om man går ut på gården, kan man titta på alpackor. Till alla barnens stora förtjusning, kommer även tomten att finnas på plats, för att ta emot deras önskelistor. Inne i växthuset Kristallen, som för övrigt ser ut som en kristall, kommer man att kunna köpa julkransar och julgrupper.

Deltagaren Theresia visar oss var allt kommer att vara, och berättar på ett ungefär hur det är tänkt att fungera, när marknaden är öppen.

– Det är kul att få vara med och förbereda inför julmarknaden, och det är bra att det normala bryts mot något annat ibland. Det är ett mycket bra tillfälle att köpa julklappar till sina anhöriga, eller något nytt att pynta upp med hemma. Alla är välkomna, säger hon och fortsätter.

– Vill man sätta sig ner en stund, så kan man gå till caféet. Där kan man köpa något värmande, som kaffe eller glögg. Man kan även köpa kakor, och det finns vanlig dricka till de som vill ha det.

Tycker man om skönsång i form av julmusik, kommer det att finnas en julkör på plats.

Julen ska vara en glädjehögtid, men så är inte fallet för vissa. Då är det bra att Sandbäcken finns, där alla är välkomna.
– Inget av det vi säljer kommer att gå med vinst. Deltagarna får uppskattning för det de gör och har gjort. Man får känna gemenskap samt vad julen innebär, säger Petra.

Text: Jimmy Thuresson
Foto: Robin Malmqvist