Mediagruppen på kooperativutbildning

Mediagruppen som socialt arbetskooperativ? Tanken har ventilerats en längre tid för att till sist slå rot. Nu går deltagare och anställda en kooperativutbildning på Sandbäcken, som i sin tur kan leda fram till ett nytt kooperativs födelse.

 

Genom ett antal träffar går de intresserade från en idé om ett socialt företag till en färdig verksamhetsplan. När kursen är färdig är det egentligen bara att låta företaget ”födas” om intresset fortfarande finns. Flera deltagare och anställda på Mediagruppen har hittills varit med på två kurstillfällen vid natursköna Sandbäcken – som har gett en grundkunskap om själva den kooperativa idéns kärna.

– Jag ser med spänning fram emot att få lära mig mer om hur ett kooperativ ska fungera, så det verkar vara en intressant kurs. Jag upplever att det har varit lärorikt och jag ser fram emot nästa kurstillfälle, berättar Thomas Andersson.

Thomas är en av de personer som känner sig nyfiken på det här med socialt företagande inom mediebranschen. I dagsläget jobbar han på Mediagruppen och skriver artiklar för ASP Bladet.

Imorgon kan förhållandet vara annorlunda och möjligtvis friare – såtillvida att verksamheten står på egna ben. Men det behöver inte alltid vara en dans på rosor att driva företag, hinder kan dyka upp på vägen. Av denna anledning konfronterades deltagare vid det andra kurstillfället inför olika dilemman som kan uppstå i sådana här verksamheter.

– Hittills har vi bland annat fått pröva på att i skilda grupper försöka hantera olika sorters problem som kan inträffa på arbetsplatsen. Jag tyckte att det var intressanta och givande diskussioner runt de olika frågorna.

Det känns viktigt att ha tydliga riktlinjer, man kan förstås inte ha allt nerskrivet – men en del kan man vara tydlig med från början, tycker Thomas Andersson.

Positiv inställning viktig En annan av de kooperatörer som kan komma att kläckas är Henrik Sjöberg. Precis som Thomas gillar Henrik att skriva och har en del tankar och åsikter kring kursen. Hans intryck är att det har varit en värdefull erfarenhet hittills.

– Det har varit bra. Jag känner att det är en fin balans mellan kursledaren och vi som är deltagare. Vi håller en bra och levande diskussion igång, både inom gruppen och med henne. Om det fungerar som det ska med sammanhållningen så kan nog detta bli av. Men vi måste inse både svårigheter likväl som möjligheter, även om vi bör ha en positiv inställning för att det ska fungera, säger Henrik Sjöberg.

Andra sociala arbetskooperativ som finns i Karlstad är: Brillianten, Solakoop (del av internationella Le Mat B&B) och Solatassen. I dagsläget jobbar man inom vitt skilda områden som bed and breakfast, second hand, cykelreparation, caféverksamhet med mera. Just Brillianten kröntes t.om. till årets värmländska kooperativ förra året.
För en utomstående kan denna bredd på verksamhetsområden kanske komma som en överraskning. Möjligtvis får också dessa tappra företag så småningom ytterligare ett tillskott med fokus på media.

Klart är i alla fall att den typ av arbete som utförs hela tiden breddas. Gällande frågan om skapandet av ett mediekooperativ ser Henrik stor potential.

– Det är en utmanande idé, men den är inte omöjlig att genomföra. Den bygger på delat ansvar som alla måste ta del av. Att lyssna på varandra är därför viktigt och ger nya möjligheter. Det kanske också är enklare att testa nya saker som kooperativ, tror Henrik Sjöberg.

Sociala arbetskooperativ bygger på en rad principer. Bland annat består dessa i att man ska fungera som ett företag där medlemmar tar beslut på demokratiska grunder. De inblandade driver det hela tillsammans och skapar strukturer där kooperativets medlemmar kan göra sina röster hörda och påverka verksamheten. Vägledande princip är: en person, en röst.

Framtiden får utvisa huruvida ett nytt socialt arbetskooperativ i form av ett medieföretag kommer att finnas tillgängligt i Karlstad. Om så blir fallet kommer vi garantera att återkomma till ämnet. Räkna med det.

Text: Robert Halvarsson Foto: Per Rhönnstad

Jubileumsgem med bra sammanhållningsförmåga

Med tårtor, en nyproducerad film och demonstration av metall- och silversmide firade Gemet som är en del av verksamheten för sammanhållen rehabilitering fem år den tionde november. ASP Bladet var på plats för att ta tempen på jubilaren.

Avdelningschef Inger Granhagen räckte i en mindre ceremoni över ett inramat fotografi från ASP-ANA till Veronica Höijer för Gemets räkning. Ett stycke foto signerat Mediagruppen. Stämningen var god och det gick inte att ta miste på att det handlade om stolta människor vi fick möjlighet att lyssna till och prata med.
– Jag kommer ihåg när vi skulle hitta på vad den här verksamheten skulle kallas för. Då var det ett samarbete mellan landstingspsykiatrin och Karlstads kommun. Vi höll på och funderade kring det här och så sa jag: ”vi säger väl Gemet”, för att det var gemensamt, berättar Inger Granhagen.

Under fem års tid har man arbetat genom att sätta igång egenmaktsprocesser med individperspektivet i fokus. I detta jobbar man stegvis och för en långsiktig planering, där regelbundna uppföljningar sker av deltagarens handlingsplan. Genom stöttning och arbetsträning byggs den personliga förmågan upp för att så småningom kunna ta steget vidare. I centrum av allt detta sitter enhetschef Veronica Höijer, som vill se en fortsatt god utveckling.
– Jag är en väldigt stolt enhetschef för den här verksamheten. Många kan ta del av den och den hjälper också deltagare att komma vidare i livet. Min förhoppning är att få fortsätta den verksamhet som vi har påbörjat men även att utveckla nya delar. Att vi ska kunna bli ännu bättre och ge fler plats att vara med här, säger Veronica Höijer.

Petra Reiers är en av dem som arbetar med Gemets verksamhet. Nu är hon i allra högsta grad inblandad i att utveckla Killstad gård, som läsaren har kunnat stifta bekantskap med i tidigare nummer av ASP Bladet. I framtiden hoppas hon att det kommer att finnas fler arbetsområden som man kan erbjuda deltagarna.
– Det handlar om att skapa någon slags lust för att människor ska orka ta itu med övriga bekymmer som man kan ha. Min erfarenhet är att med lust kommer man mycket längre att hantera de saker som inte är lika lustfyllda. Saker som kan skapa ett stort brus i den övriga vardagen, berättar Petra Reiers.

Utvecklingen Petra Reiers är inblandad i är i full gång. Killstad gård stoltserar exempelvis med en alldeles egen smedja nu. Detta skildrades dagen till ära genom en film som visades i Gemets konferensrum. En av dem som genom Gemet har fått möjlighet att sysselsätta sig just smide är Tommy Hedström. Han demonstrerade lite kring hur arbetet går till för besökarna.
– Jag sitter här och håller på med silversmidje. Både läder- och silversmidet är helt nytt för mig och jag har inte hållit på med det innan jag började på Gemet. Det kommer nog alltid att finnas med mig, kanske inte som en karriär men som en hobby, berättar Tommy Hedström för ASP Bladet.

Gemet firade alltså fem år och på Mediagruppen hoppas vi att vårt fotografi kommer att smycka deras väggar många år framöver. Och ja, har du orkat läsa ända hit kan vi avslöja att tårtorna som deltagarna hade bakat smakade mycket gott.

Text: Robert Halvarsson Foto: Robert Olsson

Killstad gård – Gemets senaste arbetsstation

Sedan ett år tillbaka driver Gemet arbetsinriktad rehabilitering ute vid Killstad gård, strax norr om Karlstad. Personer som kommer till Gemets verksamhet kan exempelvis ha erfarenheter av psykisk ohälsa och får här en chans att både återhämta sig och lära sig nya färdigheter.

Här sker arbetsträning för att deltagarna på sikt ska kunna återgå i arbete eller studier. Nio personer arbetstränar, varav en är tjej. Ytterligare åtta personer ingår i annan verksamhet på Killstad gård som centreras kring att man får en yrkesutbildning via Nobelgymnasiet.

I ett stort rött hus finns Gemets lädertillverkning och i ett mindre hus finns också en smedja. Arbetsträning sker även i köket.

Det hela är ett samarbetsprojekt mellan Arbetsmarknads och Socialförvaltningen samt Gymnasieförvaltningen och Individuella programmet på Nobelgymnasiet.

Markus Tempelman, som är utbildad konstsmed, anställdes för ett år sen på Gemet för att arbeta som handledare vid lädertillverkning och smideri. Det Markus gör är att visa hantverket så att deltagarna kan prova på och se om det är något för dem. Man tillverkar till exempel ljusstakar, arbetsknivar och enkla gårdssmiden. – Vi försöker hålla en grundläggande nivå på det vi tillverkar här, säger Markus.

Smedjan – som går under namnet Solasmedjan – tog ett par månader att bygga. Man ägnar sig åt både silversmide och vanligt smide, men silversmidet är i samma hus som lädertillverkningen.

På lädertillverkningen tillverkas armband och man har dessutom renoverat en packväska för motorcyklar. Det man tillverkar säljs på Sandbäcken eller så köps det av eleverna.

Petra Reijers arbetar som samordnare och ser till att rätt insatser finns runt personen. Ingen tidsgräns finns på hur länge man kan vara på Gemet (alla har en individuell planering och rehabiliteringsplan). Man får ingen yrkesutbildning, men man kan använda sina kunskaper som en hobby eller söka till en utbildning.
Vi pratar med en av killarna som kom till Gemet i mars 2007, han var utbränd. Han hade arbetat som kundmottagare på en bilverkstad. Nu har han praktik två dagar i veckan på ett företag i Karlstad och resten på Gemet.

– Arbetsträningen är kanonbra och det är bra kamrater här, säger han.
Han tycker att han har utvecklats mycket på arbetsträningen, speciellt när det gäller dagliga rutiner. Det träningen lär dem är bland annat att skapa rutiner, få arbetsdisciplin och att känna sig produktiva. Och att trivas med det.

Flera säger att de denna verksamhet hade funnits så hade de gett upp. Några menar att detta ger dem en mening med livet, de tror att alternativet hade varit att befinna sig i djup depression. De säger att de är ett bra gäng med god stämning, och påpekar att jämlikhet råder i gruppen.

Text: Olle Stagnér
Foto: Per Rhönnstad

Nordby ger tak över huvudet

ASP bladet har träffat Stefan Berndtsson, enhetschef på ASP/ANA för att få höra mer om planerna kring det kommande boendet på Nordby.

Han berättar att det kommer att inrättas ett boende för missbrukare och personer med psykisk funktionsnedsättning. Vägen har varit lång och delvis snårig men nu börjar planerna ta form på riktigt och han visar till och med upp ritningarna för det hela.

De tidigare boenden som fanns på Norra Allén och Eriksdalsgatan var inte lämpliga, säger Stefan. De är små, trånga, inte handikapps-anpassade och passar helt enkelt inte de olika behov som faktiskt finns. Tanken var från början att ett nytt boende skulle byggas i ett bostadsområde i de norra delarna på Stockfallet, men i och med att det nya bostadsområdet där föll igenom hamnade slutligen boendet på Nordby istället.

– Det var Teknik- och fastighetsförvaltningen som letade och dammsög marknaden i Karlstad, säger Stefan Berndtsson. Han poängterar att de gjorde ett gigantiskt jobb men att de inte fann något som var riktigt bra och passade. Förra sommaren fick ASP/ANA en förfrågan om Nordby. Ägaren av fastigheten, där bland annat laserklinken och Nordby studentbostäder ingick, skulle sälja byggnaden. Teknik- och fastighetsförvaltningen frågade ASP/ANA om det skulle passa deras behov och på den vägen började det hela.

Det inleddes ett arbete med att informera de som boende i närheten. Dagiset, med personal och föräldrar, som ligger intill och andra grannar i närområdet fick alla chansen att säga sitt om det nya boendet. Efter diskussioner och med ett till största del positivt klimat bland de intillboende resulterade det i att kommunfullmäktige sköt till kapital till drift, anskaffning och ombyggnation.

– Det är kommunen som köper huset och vi hyr det av kommunen, säger Stefan.

Byggnaden ska byggas om för att anpassas för ändamålet. Ett fullvärdigt boende ska byggas och ombyggnationen ska förhoppningsvis stå klar i maj 2011. Det ska finnas två boenden med åtta lägenheter i varje för personer med psykiska funktionsnedsättningar samt ett omvårdnadsboende för missbrukare. För de som ska bo på boendet för missbrukare finns inget krav på drogfrihet. Många klarar inte av de vanliga behandlingsformerna och Norbyboendet ska vara en plats för de människorna och de kommer självklart ha tillgång till personal dygnet runt. Ingen ska vara utan bostad, menar Stefan Berndtsson.

När det gäller boende berättar Stefan att: – Inom ASP/ANA blir man inte placerad.  Du får ett boende. Du får ett hem. Flyttar du till Nordby bor du där. Du får ett hyreskontrakt från kommunen, även om det är ett andrahandskontakt.

Framtiden vet vi inget om men Stefan Berndtsson säger att målgrupperna missbrukare och personer med psykisk funktionsnedsättning växer. Behoven kommer med största sannolikhet att finnas även framöver och då finns det i Karlstad förhoppningsvis resurser i form av bland annat boenden för att svara upp till dessa behov.

Text: Henrik Sjöberg & Kajsa Jansson.