Torbjörn Andersson är aspergerutbildare med bland annat magister på Psykologprogrammet. Han fick officiellt sin aspergerdiagnos 1996, och har sedan dess träffat över tusen svenskar med asperger eller högfungerande autism. ASP Bladets Maria Lundby Bohlin närvarade under en av Torbjörns föreläsningar om perceptionshantering hos personer med asperger.
Som chef på ASPI och föreläsare, arbetar han för ett bra vuxenliv för individer med aspergerpersonlighet. Företaget ASPI Utbildning AB och systerföretaget Andet har tre heltidsanställda och sysslar bland annat med föreläsningar och bokutgivning. Samtliga anställda har själva diagnosen aspergers syndrom.
PRAKTISK PSYKOLOGI
Torbjörn har arbetat som aspergerutbildare i tio års tid. Han har under åren träffat över tusen vuxna personer med asperger, vilka alla är olika sinsemellan.
Han menar att forskningen kring asperger tenderar att fokusera för mycket på orsaker. Man borde istället forska på hur man kan leva ett bra liv med sin asperger. Han menar vidare att en del föreläsare är kvar i ett synsätt som var vanligt för 30 år sedan.
– Förr kunde man vara professor i filosofi och vara totalt socialt inkompetent, men det fungerade, för de hade assistenter som skötte det övriga.
Torbjörn tycker att psykologprogrammet var intressant. Han beskriver medstudenter och lärare av olika slag; både de freudianska med oidipuskomplex och de nyare som gillade kognitiv beteendeterapi. Sen fanns det dem med ”Tourettes syndrom”, som tyckte det var roligt att bara skriva det mest provocerande de för stunden kunde komma på.
Sociala svårigheter
De största problemen med Aspergers syndrom är ofta relaterade till de sociala normerna. Det finns personer som kan klassas som svårt drabbade, som exempelvis tjänar 50 – 60 000 kronor i månaden, men som har problem med det sociala eller med hygien.
– Det är svårt att lära gamla hundar prata, säger han, medvetet felaktigt, och ler.
Det kan krävas mycket energi och fokus att se någon i ögonen vid samtal, inte minst för personer med Aspergers syndrom. De kan exempelvis tycka att det är bekvämare att se ut genom fönstret vid samtal eller i skolan. Att inte ha ögonkontakt gör att det är lättare att fokusera på det som sägs utan att bli distraherad.
Vuxna med asperger blir ofta trötta och överbelastade av något intryck som blivit för starkt eller för mycket. De kan också ha svårt att filtrera ljud och höra vad en specifik person säger i en sorlande miljö, även om hörseln i sig är perfekt. En annan svårighet som är mycket vanlig bland individer med Aspergers syndrom, är Prosopagnosia (ansiktsblindhet). Alltså svårigheter att känna igen ansikten, till exempel om de är på ”fel” ställe, jämfört med där man oftast ser dem.
TYPER AV YTTRINGAR
Torbjörn berättar vidare att tankar, inlärningsförmåga, känslor och det allmänna beteendet är sådant som kan påverkas negativt vid överstimulering. Alla kan störa sig av billiga flimrande lysrör i ett klassrum, men vid NPF (neuropsykiatriska funktionsnedsättningar) är personen ännu känsligare.
– Så varför inte låta ADHD-killen, och de andra, ha keps på sig i klassrummet om de vill? Det gör att elevens energi håller längre i skoldagen. Kepsfascism är bara en kvarleva från förr, då män inte skulle ha hatt på sig inomhus.
Oväntad och ovälkommen beröring är också sådant som kan skapa obehag. Lätt beröring är ofta värre än hård. Därför kan till exempel lapparna i kläder och vissa tygers textur vara jobbigt. Om en röd tröja kliar, så kan en del med asperger generalisera detta och inte gilla någon röd tröja.
Matsituationen kan också kännas obehaglig av flera skäl. Det kan vara felriktad god vilja att tvinga aspergereleven att äta tillsammans med andra i skolmatsalen. Skolmatsalar är stora, stökiga, det är inte alltid tydligt hur man ska gå för att kunna lägga på mat och dryck i rätt ordning och det finns jättemånga bord att sätta sig vid, hur vet man vart man ska sitta? Dessutom kan det vara hög ljudvolym, ”konstig” konsistens på maten, många lukter, smaker och oförutsägbar beröring.
Övning ger färdighet
Torbjörn berättar att det är enklare att acceptera och överleva överstimulans om man hittar problemen och blir medveten om dem. Man kan alltid lära vidare. Analysera vad som stör dig. Du kan exempelvis tycka att det är jobbigt att diska på grund av allt ljud, klirrande, lukten av matrester och diskmedelslukt. Välj diskmaskin? Reglera belastningen i den mån det är möjligt. Han talar vidare om att ”skaffa överkapacitet”, så man klarar av oväntade och jobbiga situationer.
– För mig handlar det om att kunna hålla en föreläsning, trots att en blåsorkester övar i rummet intill!
Text: Maria Lundby Bohlin
Foto: Ylva Alsterlind
ASP BLADET 