Etikettarkiv: Asylhemmet Sirius

En presentation av Tellus

ASP Bladet skrev i januari 2012 om asylboendet Sirius i Molkom. Där hamnar ensamkommande flyktingbarn och -ungdomar i åldrarna 16 till 18 år och vistas där i tre månader. Men, vad händer med dem när den tiden passerat? ASP Bladets reporter har forskat i saken.

ASP Bladets reporter träffade Anna Axelsson som är samordnare på Tellus, hon har god insyn i hur unga migranter och vad som händer med dem efter att de lämnat asylboendet i Molkom. Tellus verksamhet utgår från Mariedalsgatan i Haga, där de har lokaler. Personalen består av fem personer och Anna Axelsson är samordnare.

Vad ingår i Tellus?
– Tellus är vår utslussningsverksamhet och där jobbar ett team som vänder sig till ungdomar på Solen och i egna lägenheter. Kommunen har avtal med migrationsverket där de ungdomar som söker asyl ska vara mellan 16 och 18 år. När ungdomarna får PUT (Permanent Uppehålls Tillstånd) så har vi ett utökat ansvar fram till 21 år. Av de ansökningar från ensamkommande som prövades av Migrationsverket 2012 fick cirka 82 procent tillstånd att stanna i Sverige. Sirius är asylboende, berättar Anna. Västby och Atlas är PUT (Permanent Uppehålls Tillstånd)-boende, Solen är träningslägenheter och sedan finns egna lägenheter där ungdomarna hyr i andra hand av kommunen. Det kontraktet går sedan över till eget kontrakt.

– Västby startades 2008 och samma år startade Atlas, fortsätter hon. Sirius startade 2010. 2012 startade Tellus utifrån att vi såg att ungdomar fortfarande hade ett behov av vuxenstöd när de bor i egen lägenhet. Egen lägenhet är sista anhalten i vår kedja.

Tar ni bara emot killar? Eller är tjejer också välkomna?
–Vi tar emot ensamkommande ungdomar, både killar och tjejer, mellan 16 och 18 år på Sirius. När de får PUT går de över till Atlas eller Västby. Därefter är Solen nästa steg och sedan egen lägenhet fram till 21 år.

Varför kommer de hit?
–Vi får inte reda på anledningen till varför barnen/ungdomarna flyr och kommer till Sverige. Det finns säkerligen flera olika anledningar.

Det heter ju ensamkommande flyktingbarn och -ungdomar. Innebär det att de kommer en och en, eller kan till exempel två syskon komma tillsammans?
–Det heter ensamkommande barn/ungdomar. De kommer till Sverige utan legal vårdnadshavare. Jag har inte varit med om det du beskriver i frågan så jag kan inte svara på den.

Hur fungerar det rent praktiskt?
–Man flyttar från asylboendet Sirius när man fått PUT och då till Atlas eller Västby. Därifrån flyttar man till Solen tidigast när man fyllt 18 år och utifrån hur genomförandeplanen ser ut. Det är enhetschefen som tar beslut om flytt.

Var det bara att starta upp verksamheten?
– Under en konferens träffade personal på EBU(Enheten för ensamkommande barn och unga ) representanter från Härnösand som de senare gjorde ett studiebesök hos. Detta studiebesök inspirerade till att starta upp ett utslussningsboende anpassat till Karlstads förutsättningar. Detta utslussningsboende fick namnet Solen och är sista länken i boendekedjan. De startade sin verksamhet i september 2012 i en lägenhet på Mariedalsgatan på Haga, där de fortfarande finns kvar.

Vilket stöd ger ni ungdomarna?
– Stödet kan vara hjälp vid läxläsning, myndighetskontakter, Arbetsförmedlingen, praktikplatser som kanske leder fram till ett arbete och egen försörjning. Just nu (Maj 2013) består Tellus av 18 ungdomar. Några ungdomar går på språkintroduktion, vissa på SFI (Svenska för invandrare), andra kanske går på ett gymnasieprogram eller komvux, ytterligare några har en praktikplats som Arbetsförmedlingen ordnat. Verksamheten är frivillig förutom att personalen från Tellus ger boendestöd/har tillsyn för de som har ett eget boende, oavsett om de har socialkontrakt eller eget boende.

Vad gör i för att skapa en lugn och trygg atmosfär?
–När de är nya hos oss på Sirius berättar vi om den sammanhållningsmodell vi arbetar efter. Vi är också tydliga med vilka regler vi har och som alla måste följa.

–På Sirius startar man ett introduktionsarbete där det bland annat ingår att göra en sammanhangsmarkering. Man arbetar med relation, tydlighet i kommunikationen och samtal, samt kontinuitet. Det är en liten grupp som går på det. Vi har tre platser.

Är det, trots detta, mycket oroligheter?
– Inte speciellt mycket på det stora hela. Men, det är ju oftast pojkar i puberteten som befinner sig här och då är det lätt hänt att det tänder till. Men det är inget utöver det normala. Det har bara hänt ett fåtal gånger. Diskussioner kan dock uppstå.

Hur ser det ut för ungdomarna i dag?
–Ungdomarna har kommit olika långt med språk och integreringen i övrigt. De klarar mycket på egen hand men erbjuds individanpassat stöd vid behov. På tisdagarna är det temakväll och då bjuds olika myndighetspersoner in, ibland är det ett speciellt tema på schemat. Personalen säger att kontakten med ungdomarna skiljer sig åt på Solen eller om de har ett eget boende.
Från början var kanske läxhjälp det som de fick hjälp med, men allt eftersom de blir allt äldre uppstår andra behov. Från känslan att tvingas vara här via känslan av att få lov att vara här till förhoppningsvis en vilja att vara här. Då kan nya relationer, nätverk skapas och viljan att skapa en familj väcka nya frågor. Ungdomarna som kommer till Solen är väldigt ambitiösa och vill bli oberoende. De kämpar med skolarbetet, även om språket är ett hinder. Många har andra vanor av undervisning och behöver lära sig att lösa problem genom att reflektera och analysera.

Vad har du för tankar om framtiden?
– Personalen på Tellus är oroliga för att samhällsstrukturen i framtiden kommer att göra att dessa ungdomar får svårt att komma in på arbetsmarknaden. De har sina resurser och de vill, men får höra att de inte kan språket tillräckligt bra. Detta leder till att de heller inte får möjlighet att träna på språket. Förhoppningen är att ungdomarna med sina resurser och färdigheter kommer att hitta egna strategier för sitt vuxenliv.

Text: Liselotte Frejdig
Illustration: Martin Bäckström-Ledin

Vidare läsning:
Migrationsverket

Asylhemmet – Sirius

I Molkom finns asylhemmet Sirius som drivs av Karlstad kommun. Sirius är ett boende för ensamkommande barn i åldrarna 16-18 år. Boendet i Molkom är den första instansen som de asylsökande möter när de kommit till Sverige. Aspbladet träffade Stefan Eriksson för en pratsund om Sirius verksamhet.

Stefan Eriksson är boendestödjare och har sedan april 2010 jobbat på Sirius. Han utbildade sig till gymnasielärare men kände när han nästan var klar med studierna att läraryrket inte var något för honom.

Han ville jobba med ungdomar men inte på skolans vis, där betygshetsen dominerade både lärare och elever. Efter en sejour på Hassela Gotland fann han det han sökte på Sirius i Molkom.

Karlstad kommun verkar på uppdrag av Migrationsverket som placerar ungdomarna på asylhemmet. Det finns tre anställda på asylhemmet. Personalen jobbar ensamma men i närheten finns ett put-boende (PUT står för permanent uppehållstillstånd), så det finns folk i närheten om det blir något problem.

– Det kan vara rätt skönt att jobba själv. Istället för att sitta och prata med sina arbetskamrater, sätter man sig i soffan med ungdomarna och umgås med dem, menar Stefan.

Sirius är beläget i en vanlig villa. Det är ombonat med trädgård runt omkring huset. Även om ungdomarna bara är där högst tre månader vill man ge dem en lugn och skön miljö att vistas i.

Boendet har plats för tre stycken asylsökande. Stefan berättar att plasterna fylls upp snabbt. Det är läget i världen som avgör varifrån de asylsökande kommer ifrån. Just nu är det ungdomar från Afghanistan som dominerar de asylsökande som placeras på Sirius.

De asylsökande bor en kort tid på Sirius, högst tre månader, innan de får besked från Migrationsverket. Beskedet kan vara att det får uppehållstillstånd eller att det blir uppskrivna i ålder och flyttar till ett vuxenboende, eller får de avslag. Vid avslag sker en överklagningsprocess innan de möjligen utvisas.

Språkets utmaningar

På en arbetsplats som Sirius finns det många utmaningar, både för asylsökande och anställda.

– Den mest uppenbara utmaningen är språket. Vi pratar inte samma språk. De pratar dari som är närbesläktat med persiska, förklarar Stefan Eriksson.

När man inte behärskar språket blir det svårt, exempelvis när man mår dåligt och ska försöka förklara det på ett bra sätt. Det kan bli frustrerande när man inte förstår varandra. Språket är viktigt och det blir extra tydligt på Sirius där olika kulturer möts.

Med hjälp av Tolkcentralen på Karlstads kommuns kan man få hjälp med att tolka.

– Tolkcentralen är guld värd och kan oftast lösa språkförbistringen, säger Stefan.

Det sker regelbundna samtal med ungdomarna men ibland behövs det akuttolk via telefon. Tolkcentralen blir väldig viktig för Sirius när det gäller att snabbt få tag i en tolk.

Det finns andra sätt kommunicerar på som exempelvis kroppsspråk eller teckenspråk. Stefan nämner också det universella språket fotboll.

– Spela fotboll kan man göra oavsett vilket språk man talar. Fysiska aktiviteter fungerar alltid bra när inte språket fungerar. Kommunikationen går alltid att lösa på något sätt. Det är inte så enkelt men det går, menar han.

KASAM – Känsla av sammanhang

Sirius arbetar utifrån ett tankesätt som kallas KASAM. Det står för känsla av sammanhang. Den judiske professorn i medicinisk sociologi Aaron Antonovsky skapade begreppet KASAM. Han kom fram till tre viktiga faktorer som styr hur bra man hantera svåra och hemska upplevelser: begriplighet, hanterbarhet, meningsfullhet.

Stefan menar att KASAM är ett verktyg för att skapa levnadsvärde eller ett livsvärde. Ungdomarna känner sig i många fall förvirrade när de kommer hit. Han förklarar vidare att de träffar många myndighetspersoner under kort tid. Detta medför att situationen blir rörig och svårgripbar.

– KASAM handlar om att de ska känna sig delaktiga i det som sker sina liv, förklarar Stefan.

Ungdomarna blir placerade på Sirius och möter många människor som de inte vet vilka det är, eller varför de träffar dem. Det är en mängd olika myndighetspersoner de möter som socialsekreterare, advokater, representanter från Migrationsverket, personalen på Sirius.

Känner man sammanhang blir livet mer förutsägbart. Det är viktigt att förstå vad som sker i sitt liv. Att känna osäkerhet är en destruktiv känsla men tack vare KASAM-tänkandet kan den osäkerheten minskas.

Möten med andra människor

Att möta den situation som ungdomarna befinner sig i är en stor utmaning för dem som jobbar på Sirius. Det går inte till hundra procent förstå vad de har gått igenom.

– Man får höra osannolika berättelser om händelser som man inte kan föreställa sig. Föräldrar som har blivit mördade och mycket hemska historier, säger Stefan.

Det som motiverar Stefan att gå till jobbet är möten med andra människan.

– Den stora belöningen kommer när man träffar någon som har flyttat från asylhemmet och ser en positiv förändring. De pratar bättre svenska och kramar om en och visar tacksamhet, säger Stefan.

Text: Henrik Sjöberg Foto: Per Rhönnstad