Lågaffektivt bemötande, Att präglas av lugn

Lågaffektivt bemötande är en metod som går ut på att hjälpa individer att minska risken för problemskapande beteenden. Den utgår från att alla vill bete sig bra, om de får chansen. Man måste tro på människors förmåga att göra rätt för sig om man vill påverka dem i rätt riktning.

Metoden användes först bland personal i mötet med personer med aggressiv autism eller psykos. Nu finns varianter av metoden som kan användas även i psykiatrin och på så kallade HBV-hem. Hur kan man undvika hot och våld i Vård och omsorg? Genom ett bra bemötande, menar psykolog Bo Hejlskov, som föreläser för anställda på gruppboenden och inom psykiatrin.

Hejlskov berättar att det för några år sedan var vanligt med konflikter som slutade i fasthållande och våldsamma ingripanden på ungdomshem som han besökte vid millennieskiftet. Ofta tyckte personalen att de boende hade problem som resulterade i att de slogs och levde rövare. Hejlskov vill vända på frågan:
– Vad är det som stressar den här personen?

Det som är ett problem för personalen är en lösning för brukaren. Affekter smittar. De flesta lär sig som barn skillnad på egna affekter och andras. Men för några personer är den skillnaden diffus. Är man arg på en person blir personen arg tillbaka.

Hejlskov vill med sin metod förebygga konflikter. Bland annat måste man som personal inse att brukaren befinner sig i ett underläge och utsatt position, menar han. Att mena på att brukaren behöver ändra sig, visar på hur maktlös personalen känner sig. Man måste ha kontroll över sig själv, för att kunna påverka andra positivt och människor som kan uppföra sig gör ofta det.

– Tror brukaren att vi gör saker mot dem för att vara elaka, så är vi rökta! säger han.

Använda Kroppen
Undvik att visa din framsida mot personen du är i konflikt med, ställ dig istället snett bredvid. Sätt dig på en stol eller luta dig mot väggen så musklerna slappnar av. Hantera avståndet, gå inte efter en brukare som backar, backa istället själv lika många steg. Undvik krävande ögonkontakt.

Personer som har svårt att reglera affekt reagerar ofta med samma affekt som de presenteras för. Ingen börjar slå på personer omkring sig om de är lugna. Lugn och självkontroll hänger ihop, och vi vill att personen behåller kontrollen över sig själv så att samarbete blir möjligt. Vi måste utstråla lugn, men akta oss för att smittas av andras oro. Vi ska ha positiva förväntningar av de vi arbetar med. Metoderna är kroppsspråk, fysiskt avstånd och konfliktutvärdering.

Det lågaffektiva tankesättet tar utgångspunkt i affektteori och annan utvecklings- och neuropsykologi. Alla har rätt att säga nej, den pedagogiska uppgiften är att få personen att vilja säga ja.

Den som tar ansvar kan påverka.
Man måste ha kontroll själv för att kunna lämna över kontrollen till någon annan.
Människor som kan uppföra sig gör det.

Inom det specialpedagogiska fältet ser vi att alla inte har samma förutsättningar. Vi kan minimera våld och självskada enbart genom ett ändrat arbetssätt.

En trend som smittar
När man arbetar med barn ska vi tänka att det är lite som en bilverkstad, menar Bo Hejlskov. Vi kan inte ha en verktygslåda med ett enda verktyg som ska utföra allt. Samma sak gäller metoder. De behöver anpassas efter situation och person, berättar han. Vi säger inte att bilen kan bara den vill. Barn är i skolan, pedagogerna är betalda för att få det att fungera.  Är du lugn är barnet lugnt.

På 1990-talet var KBT inne och nu kommer en ny metod som blir allt mer populär. Om 30 år kanske inte lågaffektivt bemötande anses fungera så bra längre, det går i vågor i samhället. På samma sätt har vi färre barn som far riktigt illa idag, men vi har fler familjer som har det jobbigt, när barnen bor kvar i familjen. Vi måste ha flera verktyg och metoder för att lösa problem, inte bara ett.

Den lågaffektiva metoden får inte misstas för att vara icke-affektiv. Att backa och inte ställa krav på en medmänniska är inte ett gott exempel på lågaffektivt bemötande.

Men, man måste förhålla sig till det faktum att barn gör sitt bästa utifrån sina förutsättningar, det är utgångspunkten i metoden och är en viktig insikt. Det är upp till den vuxne att få saker att fungera genom strukturer och stöd. Genom att ha ett tryggt, lugnt och positivt bemötande kan man minska stress och problemskapande beteende. Försök istället för genom frustration och ilska ”smitta” den som är i svår affekt, så som brukare, elever eller patienter, med ett mjukt kroppsspråk och ett behärskat lugn.

Text: Maria Lundby Bohlin

Övning kan mildra autismsymptom

Symptomen vid grav autism kan bli mildare. Det visar en studie vid University of Manchester UCL (University College London). 152 barn mellan 2-4 år var med i undersökningen.

Många familjer lägger mycket pengar på terapeuter för att deras barn ska lära sig och utvecklas med hjälp av träning, men oftast med olika resultat som följd. Metoden i studien tränade istället föräldrarna att hjälpa sina barn.

Sättet som studien bedrevs på har stor potential menar Jonathan Green, professorn bakom studien. Han hoppas också att fler kommer använda sig av den. Fördelen med träning på det sättet, jämfört med om barnet får hjälp av en terapeut, är att den har möjlighet att påverka vardagslivet, menar han. Han betonar också att metoden inte ska ses som ett botemedel mot autism.

– Resultatet är en förbättring av själva kärnsymptomen vid autism, sådana som man tidigare trott varit väldigt svåra att förändra, menar han.

Andra symptom vid autism finns emellertid kvar. Dock så verkar det som att föräldrar som tränas att hjälpa sina barn på samma sätt som i studien, kan leda till att en del autistiska symptom/drag mildras med tiden.

Familjerna besökte en klinik två gånger i veckan under ett halvår. Övningen gick ut på att de blev inspelade vid agerande med en låda med leksaker. När barnet gav en förälder en leksak eller sa något som kunde tolkas som en förfrågan, svarade de och la till ett ord. Familjerna gjorde även övningen hemma varje dag. På det sättet fortsatte övningen under ett halvår, men med minskad intensitet ju längre tiden gick.

Den största förändringen märktes vid uppföljningen sex år senare. Barnen som tidigare var gravt autistiska, inte kunde svara eller inte svarade på tilltal, hade ändrat beteende. Kommunikationen mellan barn och förälder hade blivit bättre, även relationen mellan barnet och andra barn. Social kommunikation och repetitivt beteende hade också förbättrats. Det var dock ingen förbättring gällande ångest, utmanande beteende eller depression.

Text: Matilda Eriksson

Musik spelar på känslorna

Att musik påverkar oss är ingen hemlighet. Olika delar av hjärnan aktiveras när melodier av känslor når våra öron.

Musik kan betyda olika saker för olika människor. För mig är musik någonting jag blir stärkt av inombords. Hela tiden, överallt. Vare sig det är hemma när musiken släpps fri genom högtalare eller på en tågresa via hörlurar kopplade till mobilen. Den hjälper mig att fly bort från världens alla sinnesintryck. Lugnar ner mig när jag känner mig upprörd eller stressad.

Enligt forskaren Stefan Koelsch påverkar musik oss mer än vad vi tror. I en artikel från Dagens Nyheter står det bland annat om att personer med afasi kan få en förbättrad talförmåga genom musiklyssnande. Engelsmannen Nick van Bloss har Tourettes syndrom och utför 40000 tics om dagen, men när han väl sätter sig vid pianot försvinner alla ticsen.

Jag tror verkligen på teorin om att musik påverkar våra känslor och vårt mående. Det är mycket tack vare musik som jag har växt som person och vågar stå för den jag är. Men minns ni de gånger som man känt sig förargad och lite irriterad då man suttit på bussen utan hörlurar för att de är kvar hemma…? För mig är just ett sådant tillfälle extra jobbigt, eftersom jag har behov av att kunna stänga av ljuden utifrån.

På hemsidan ”den kulturella hjärnan” står det att forskare nu kommit fram till att musik som innehåller känslor aktiverar olika delar av hjärnan. Glad musik kan få oss att andas snabbare och skratta, medan sorglig musik kan få oss att känna vemod och gråta. Men varifrån kommer dessa känslor? Vi vet vilken slags musik det rör sig om, redan innan signalerna har skickats upp till hjärnan. Därefter anpassar kroppen rörelserna efter musiken. På så sätt kan även olika slags känslor, kopplade till det vi hör, komma fram.

Vilken sorts musik blir ni glada av? Jag blir glad av musik som innehåller ett snabbt tempo, eller en låttext med ett tydligt budskap. Men även låtar som man känner igen, tycker jag om, för då kan jag sjunga med och slipper tänka vad som kommer härnäst. Men vilken slags musik blir ni sorgsna av? För min del är det mest ballader, eller låtar där artisten har en kraftfull röst och sjunger om ett aktuellt ämne, som gör mig lättare berörd när jag är ledsen.

Som avslutning har det visat sig att barn med autism reagerar väldigt starkt på just känslosam musik. Musikterapi kan därför vara en bra hjälp för barn, att lättare sätta ord på sina känslor och få bättre kontakt med andra. Musikterapi har därför visat sig ge ett positivt resultat i de flesta fall, detta kan man läsa på ”den kulturella hjärnan”.

Källor: Dagens Nyheter 2009-03-20
kulturellahjarnan.se 2014-03-18

Text & foto: Ellen Berner

Med intresset som motor

Michael Jackson, förhörsteknik och psykiatri. Vad har det gemensamt? Alla saker har varit specialintressen för Maria Lundby Bohlin, och bildat guldklimpar i hennes vardag. Många personer med Asperger syndrom har specialintressen, som Maria.

Specialintressen är en stor del av Marias liv. Det är intressen som under en lång tid blir väldigt intensiva.

– Michael Jackson, förhörsteknik och politik är några av de specialintressen jag har haft, framförallt intresset för Michael Jackson var tidigare extremt, berättar hon. Tack vare att Maria lyssnat, läst och skrivit om Michael Jackson så har hon lärt sig mycket engelska.

– Jag satt hemma framför datorn, när jag var arbetslös, och upptäckte Aspergerforum.se, det var det enskilt viktigaste stället för att lära mig om Aspergers syndrom. Och lära känna andra med samma diagnos. Dessutom finns ju Vuxenhabiliteringen, där man kan få hjälp med olika slags kognitiva hjälpmedel och hjälp med att planera och strukturera sin vardag, säger hon.

Om hemsidan aspergerforum.se tillägger hon:

– Det är ett väldigt bra hjälpmedel ifall man vill lära sig mer om Aspergers syndrom.

Intresset kan ändras
Personer i Marias omgivning kan ibland ha svårt att förstå hennes intressen. Vad är så spännande med Michael Jackson, exempelvis? Men man kan lika gärna se det så här: varför vill man inte lära sig mer om kungen av pop?

– Jag njuter av att läsa om min favoritsysselsättning, ifall man hittar rätt vinkel så lär man sig mer. Jag tror att man kan ha väldigt stor nytta av sina intressen.

Maria tror att de flesta personer på liknande sätt använder sin tid till att via datorn lära sig mycket engelska.

Text: Ellen Berner Foto: Per Rhönnstad

Aspergers syndrom – En viktig del av livet

Under flera år har Maria vetat att hon har Aspergers. Hon har hunnit att fundera mycket på vad det kan ha för betydelse för hennes personlighet.

– November 2007 fick jag veta att jag hade Aspergers syndrom och ADHD, när det gått så lång tid så kändes det bra. Jag visste nånstans att jag skulle få de diagnoserna, för jag kände igen mig i många av de egenskaper som hör till diagnoskriterierna.

Det finns flera teorier om att Aspergers syndrom skulle kunna vara en del av personligheten. Maria tror att det kan stämma.
– Det har hänt flera gånger att jag gått fram till folk på stan och sagt, ”Hej, jag har Aspergers syndrom och det tror jag att du också har!”. Då har de svarat, ”Va? Hur vet du det?”

Maria funderar liksom många andra över situationen med ny diagnosmanual.
– Jag skulle gärna se att Aspergers syndrom finns kvar som diagnos, även i framtiden.

Att få diagnosen Autismspektrumtillstånd kan vara jobbigt för en del, Maria tror att man kan bli stämplad och misstas för att ha en utvecklingsstörning. Asperger förutsätter dock att man är normalbegåvad eller mer.
– I och med att 75 procent av de med autism har en utvecklingsstörning, kommer jag att fortsätta kalla mig ”aspie”.

Källor:
Wikipedia.se
1177.se
autism.com