I samband med att Karlstads Kommun bytte telefonnummer och fick en ny nummerserie tidigare i år, har vi också självklart fått nya nummer.
Vårt nya nummer är:
Socialpsykiatri, Alkohol och Narkotika Avdelningens (ASP/ANA) nya nummer:
Numret till kommunväxel är:
Övriga telefonnummer och mer info, läs här
Tidningen ASP Bladet produceras av Mediagruppen, en kreativ verksamhet inom ASP/ANA (avdelningen för Socialpsykiatri, Alkohol och Narkotika), Karlstads Kommun.
Inger Granhagen är avdelningschef för ASP-ANA (Avdelning för socialpsykiatri, alkohol och narkotika), som är en relativt ny avdelning inom Arbetsmarknads- och Socialförvaltningen. Den har funnits cirka ett år och är en hopslagning av Avdelningen för Socialpsykiatri samt Avdelningen för Alkohol och Narkotika. ASP bladet har mött Inger Granhagen för en intervju kring sammanslagningen och hennes nya roll på jobbet.
Du var tidigare chef för ASP och är nu chef för ASP-ANA, vad har den övergången inneburit för dig?
Det har inneburit att jag är ansvarig för ytterligare ett stort verksamhetsområde, för fler medarbetare, ett antal chefer och stabspersonal. Inte ett helt nytt, men betydligt större verksamhetsområde.
Det har gått nästan ett år sedan sammanslagningen, hur ser du på det första året?
Först behöver jag säga, att vi jobbade i nästan ett år med förberedelser inför sammanslagningen av de två avdelningarna, och är nu sedan snart ett år tillbaka en avdelning. Det har varit ett arbetsintensivt år, vilket har inneburit stora förändringar för en del, men inte lika mycket för andra.
Det som främst har varit mitt inledande jobb har varit att få ihop en väl fungerande ledningsgrupp, att vi som chefer jobbar bra tillsammans. Och även att få de gemensamma resurserna att arbeta bra ihop – när det gäller verksamhetsutvecklare, assistenter och andra. Det har varit mycket arbete, för många, för det har varit en stor verksamhetsorganisatorisk förändring.
Det har också varit lokalförändringar, ett antal verksamheter har flyttat till nya lokaler för att få tillstånd den nya enheten – Utredning, Stöd och Behandling, och vi på ”kontoret” har också flyttat. Så det har varit ett innehållsrikt år.
Hur ser du på den nya avdelningen, är den homogen och integrerad, eller är det ”två avdelningar i en”?
Jag vill inte använda begreppet homogen och inte integrerat heller, för det är ett ständigt pågående arbete. Och flera delar av avdelningarna berörs inte särskilt mycket, jag tänker på Frödingshöjd gruppboende, Citygruppen/Erikdalsgatan eller Ulleberg och Gökhöjden. Delar av de här verksamheterna har kvar sina specifika målgrupper.
Där man främst jobbar för att få ihop verksamheten är ju på ”Utredning, Stöd och Behandling”. Där är inte verksamheten integrerad ännu. Det viktiga ä att respektera varandras olika kunskaper, och att hitta arbetssätt som fungerar för de målgrupper man ansvarar för. Och det förändras ju, det är inget som ligger stilla, utan målgrupperna förändras, klienternas behov ändras, omvärlden ändras. Så homogent och stabil verksamhet tror jag inte att vi har, och inte kommer att få fullt ut heller.
Sedan har det varit väldigt turbulent inom ”Utredning, Stöd och Behandling”. Dels i chefskapet; nu har vi en ny enhetschef.
Det har också varit turbulent i att personal har slutat och andra som är föräldralediga – vilket också bidrar till att det tar längre tid att få en personal som arbetar bra tillsammans.
Finns det några förändringar som ligger för handen inom ASP-ANA och vilka är det i så fall?
Vi gjorde ju en plan förra året, verksamhetsplanen för 2009, där vi var tvungna att reducera verksamheten utifrån besparingskraven. Det gjorde vi med 5,5 tjänster, vilket också bidrog till en turbulent arbetssituation. Inför 2010 så ska vi inte göra några reduceringar, utan snarare en utvidgning av verksamheten.
Det kommer att bli nya gruppboendeplatser och ett omvårdnadsboende för missbrukare. Det räknar vi med i alla fall.
Då kommer vi att nyanställa personal, och vi kommer att kunna verkställa boendebeslut, och få bättre bostadssituation för målgrupperna.
Hur ser din vision ut för den nya avdelningen?
(Skrattar) Jag vet inte om jag har en egen vision, vi har ju en verksamhetsplan där vi har målsättningar för den gemensamma avdelningen.
Jag tycker begreppet vision är problematiskt, men vad jag vill med den nya avdelningen är att de målgrupperna som vi ansvarar för – personer med missbruksproblem, psykisk ohälsa och funktionshinder – ska få sina rättigheter tillgodosedda, och att de kan ta plats i samhället, att vi ska vara bra företrädare och talesmän för människor som har svårt att göra sig hörda. Och det tycker jag är det viktigaste. Att man får den hjälp man har rätt till: till bostad, till arbete/sysselsättning, till ekonomi och till behandling.
Ibland måste vi anställda och särskilt jag som chef prata, mycket, för en grupp som vanligtvis inte tar så mycket plats själva. Det tycker jag är viktigt. Sedan hoppas jag att vi gemensamt kommer att fortsätta med brukarinflytandefrågor, med delaktighet, ja med allt som ligger i att lyssna på vad människor själva vill och önskar.
Metodfrågor och arbete enligt riktlinjer är också ett viktigt område för samtliga målgrupper.
Har du något övrigt som du vill tillägga?
Man kan tillägga att vi verkligen är i nära förhandling med kommunen när det gäller nya boendeplatser. Och där hoppas jag att vi redan under 2009 kan få besked om att vi kan starta 2010. Vi börjar få gehör för bostadssituationen hos kommunen, vilket är ett gott betyg på vårt ihärdiga arbete.
Vidare kan man se att vi har lyckats göra det lättare att använda missbruksresurser och socialpsykiatriresurser gemensamt för att skapa ett större utbud, och kan använda sig av resurserna bättre för de med ”både-och-problemen”.
Förut fanns det vissa organisatoriska hinder, och man var tvungen att komma överens med någon som hade annan ekonomi, en annan chef och budget. Nu tillhör vi samma avdelning, och alla sitter i samma arbetsgrupp, där vi kan hitta den bästa lösningen för varje person.
Sen måste jag nämna Fält- och uppsök. Det är ju en jätteviktig resurs. Det är också en verksamhet som finns utanför byråkratin, och det tycker jag är viktigt. Ibland förväntar vi oss att våra målgrupper ska våga gå in på ett kontor på en i förväg uppgjord tid, och ha med sig en korrekt ifylld blankett, och det är det ju inte alla som klarar och då måste vi finnas utanför kontoren. Så det tycker jag är en utmärkt resurs.
Och så Mediagruppen såklart. Den gör ett utmärkt jobb, och det är kul med verksamheter som syns. Och som också betyder samma sak som jag sa förut, där var och en får plats och får någonting att göra, som lyfter och tar tillvara det som är det egna, goda och bra.
Så det finns jättemycket som är positivt och roligt. Jag tycker Nexus arbete med unga är föredömligt och bra. Men får jag fortsätta prata kommer jag snart räkna upp nästan alltihop. Men Nexus kan nämnas för att de har ett gränsöverskridande arbetssätt, i bemärkelsen att de arbetar med unga under 18 år, och att de jobbar brett också med både missbruk och psykisk ohälsa, och unga med neuropsykiatriska problem. Så det tycker jag är bra. Till nästa intervju tillägger jag allt annat som jag tycker är bra!
Har den här sammanslagningen utvecklat dig som chef?
Det var en svår fråga… Vad det inneburit, vilket kanske inte är av godo för mig personligen, är att jag kommit längre bort ifrån verksamheten, eftersom jag chefar över fler personer, och har fler enhetschefer med olika verksamhetsområden.
Det är en omställning, för min egen del, som inte är så lätt. Tidigare hade jag kunskap om och någorlunda koll på verksamheten, men nu måste jag överlåta mycket till medarbetare och enhetschefer. Och det är en process för egen del som jag arbetar med.
Sedan har det också varit väldigt arbetsintensivt under den här sammanslagningen.
Så visst har mycket förändrats i min yrkesroll.
Text: Karl-Peter Johansson Foto: Robert Olsson
Under 2009 satsar Regeringen 900 miljoner kronor på psykiatrins område. I denna artikel följer vi upp med att berätta om hur tankarna går i Karlstad.
Regeringen anslår 100 miljoner till kompetensförstärkning – hur tänker man om det? Inger Olsson, verksamhetsutvecklare inom ASP-ANA, berättar: ”Den första möjligheten som gavs till att ansöka om medel för baspersonalens kompetensutveckling var redan förra hösten, då anslogs 130 miljoner. Värmlands läns landsting och samtliga 16 kommuner ansökte tillsammans om projektmedel och erhöll då 3,8 miljoner för projektet ”Integrerad psykiatri i Värmland”.
Projektet har en projektgrupp och Psykiatrisamordning Värmland inom Region Värmland är styrgrupp. Just nu pågår arbetet med att planera innehållet i utbildningssatsningen, tanken är att den ska genomföras med hjälp av länets folkhögskolor med KPS i Kristinehamn som bas. Totalt skall åtta utbildningsgrupper startas med ca 25 deltagare i varje och varje utbildning omfattar 10 dagar fördelat över ca ett år. Deltagarna skall komma både från kommunerna och landstinget och syftet är att skapa samverkansgrupper.
I vår har Regeringen anslagit ytterligare 100 miljoner och en ansökan kommer att lämnas in till Socialstyrelsen för fortsättningsprojekt. Diskussioner runt ansökan och innehållet förs just nu och den skall vara inlämnad för bedömning senast den 15 september i år.”
Hur går tankarna kring möjligheten att få bidrag från Socialstyrelsen när det gäller att ge personer med psykisk funktionsnedsättning sysselsättning hos externa aktörer? Jassin Nasr, verksamhetsutvecklare inom Verksamheten för sammanhållen rehabilitering, svarar: ”Vi har haft kontakt med Socialstyrelsen och är till viss del involverade i processen att utforma bidragssystemet du talar om. Vi är definitivt intresserade av möjligheten men kommer antagligen att behöva göra om dagens system något.”
I lagrådsremissen som vi tidigare skrivit om, föreslår Regeringen följande om individuella planer:
I HSL (Hälso- och sjukvårdslagen) och SoL (Socialtjänstlagen) införs bestämmelser om att landsting och kommun tillsammans ska upprätta en individuell plan när den enskilde har behov av insatser från både socialtjänsten och från hälso- och sjukvården.
En plan ska upprättas när ett landsting eller en kommun anser att det behövs för att den enskilde ska få sina behov av hälso- och sjukvård och socialtjänst tillgodosedda och om den enskilde samtycker till att en sådan plan upprättas.
Kommunen och landstinget ska påbörja arbetet med planen utan dröjsmål. Av planen ska framgå uppgifter om vilka insatser som behövs och vilka insatser respektive huvudman ska ansvara för. I planen ska också redovisas åtgärder som vidtas av andra än kommunen och landstinget. Av planen ska framgå vem av huvudmännen som har det övergripande ansvaret för planen. Planen ska när det är möjligt upprättas tillsammans med den enskilde. Om det är lämpligt ska närstående ges möjlighet att delta i arbetet med planen, om inte den enskilde motsätter sig det.
Vilka konsekvenser har Regeringens förslag? När det gäller individuella planer, så är det helt i enlighet med tidigare krav på vårdplaner, genomförandeplaner och gemensam vårdplanering. Skillnaden är att en lag gör det tvingande med individuella planer. Det kommer inte att ha några ekonomiska konsekvenser.
Text: Karl-Peter Johansson
ASP BLADET 