Ungdomar för trygghet

Ulf Mårtensson från Barn- och ungdomsförvaltningen startade 2010 Ungdomar för trygghet. Mars 2010 anställdes nio stycken personer i tre grupper som skulle arbete ute på skolor.

Felix, Sara och Amar är några av de som arbetar i projektet, de säger att det har blivit en lugnare och tryggare miljö på skolorna sedan Ungdomar för trygghet startade sin verksamhet.

När de nio ungdomarna blev anställda 2010 var det första uppdraget att de skulle agera som goda förebilder på skolorna och skapa en trygg miljö för eleverna. Man skulle vara ungdomsstödjare i skolorna, prata med ungdomarna och hitta på fritidsaktiviteter.

Den andra uppgiften var att jobba på bostadsområdena där skolorna finns. Den tredje uppgiften var att nattvandra på fredagskvällarna på bostadsområdena, också det vid skolorna.

De besöker sju skolor per vecka i kommunen. Innan de börjar sin verksamhet på en skola så har de ett samtal med rektorn på skolan och får ett tillstånd att vara där. Ungdomarna blir bemötta utifrån deras personligheter. Gruppen börjar med att gå runt på skolorna och hälsa på eleverna, på så sätt byggs en kontakt upp med eleverna.

Räddningstjänst står bakom

Från 2012 tog Räddningstjänsten Karlstad över ansvaret för Ungdomar för trygghet från Barn och ungdomsförvaltningen. För att bli anställd i Ungdomar för trygghet så bör man vara trygg i sig själv, utåtriktad och kunna ta egna initiativ.

Text: Olle Stagnér

Läs mer här:

http://tinyurl.com/8hwb4ve

Fler elever ska klara sina studier

ASP Bladet har träffat Kathrin Mörtel, verksamhetschef för Skolhälsovården vid Karlstad Hammarös gymnasieskolor, för att diskutera den psykiska dimensionen i elev- och skolhälsan. Vi pratade elevhälsa, förebyggande arbete och förvaltningens ambitioner om förstärkning med psykolog till elevhälsan.

Med en ny skollag, HBT-certifiering av elevhälsan med fokus på att ge ökad kunskap om homo- bi och transsexuella ­– samt förberedande för en ny termin, är det bråda dagar för Kathrin Mörtel. Ändå tog hon sig tid när ASP Bladet, nyfikna över skolans värld, tog kontakt med henne för att lära oss mer om elevhälsofrågor.

Inför hösten 2011 har Skolhälsan ambitioner att rekrytera en skolpsykolog. Tidigare har man enbart haft tillgång till psykologresurser på Klaraborgs specialpedagogiska område via avtal med Barn- och ungdomsförvaltningen. De nuvarande resurserna täcker tyvärr inte behoven av utredningar för elever inom gymnasieskolorna; många får stå i lång kö för att få sin utredning.

Med den nya skollagen som grundstöd är ambitionen att komplettera Elevhälsan med en psykolog som finns närmare integrerad i verksamheterna på skolorna. Psykologen skulle främst arbeta med utredningar av elever med olika typer av skolrelaterade problem, där diagnosbilder som ex. dyslexi och dyskalkyli kan bli aktuella.

– Vi har tillgång till psykologresurs redan idag, men den finns på annan plats. Om vi får en psykolog närvarande på skolan, så kan vi träffas ansikte mot ansikte och det blir ett mervärde för verksamheten och därmed även för eleven.

En psykolog kan också bidra till att Elevhälsan bättre och snabbare kan bedöma om och var en utredning bör göras, berättar Kathrin Mörtel.

Ett paradigmskifte

Kathrin upplever sig stå lite i ett paradigmskifte gällande synen på elevhälsans uppdrag i skolan.
Tidigare när något inte fungerade i elevens skolsituation fokuserade man enligt henne lite för ofta på ”felen” hos eleven.

Man lade för stort ansvar på den enskilde att själv klara sina studier med samma pedagogik och upplägg. Nu vill man fråga sig mer vad skolan kan göra annorlunda.

– Det jag ser som angeläget är att vi inom kommunen tillsammans med landstinget samverkar bättre kring elever med psykisk ohälsa. Vi efterfrågar ett länsövergripande samverkansavtal mellan elevhälsan och barnpsykiatrin. Jag hoppas att vi ska få till det under 2011.

Elevhälsan som verksamhet har dessutom fått ökad legitimitet i skolan och i samhället i stort. Något som har genererat pengar till kommunerna som uppmanats av tex regeringen att satsa på utbildning och resursförstärkningar, exempelvis i form av skolpsykologer.

Sedan några år arbetar man också på ett mer strukturerat sätt för en få till stånd bättre likvärdighet för eleven.

– Men det tar tid att vända en skuta, det finns fortfarande mycket som vi kan förbättra i skolan när det gäller stöd till elever som riskerar att inte klara sina studier. Elever som annars riskerar att lämna oss ”orustade” för att starta sitt vuxenliv.

Breda insatser

Kathrin berättar att det finns flera faktorer till hur bra eller mindre bra det kan gå för en elev. De kan summeras som risk- frisk och skyddsfaktorer. Som skyddsfaktor i livet för de som studerar på Karlstads-Hammarös gymnasieskolor är prioritet nummer ett att eleverna klarar sin utbildning. Det går inte nog att understryka vikten av detta.

I det här sammanhanget kan man tala om vikten av så kallade ”generella insatser” – vilket innebär att skolorna sätter fokus på en god psykosocial miljö för samtliga sina elever. För detta gynnar även elever med särskilda svårigheter.

Har man en skola att gå till som förmår att bejaka sina elevers olikheter på ett bra sätt, är det en bra för alla.

– Den absolut bästa skyddsfaktorn för en människa är att klara sina studier. Det finns ingenting som är bättre för än människa än att klara sin skola.

Gör man det så mår man bra och mår man bra så klarar man skolan. Hälsa och lärande går liksom ”hand i hand”. Det gäller bara för oss att bli ännu lite bättre på att omsätta det i praktiken också.

På väg tillbaka från Drottninggatan och Gymnasieförvaltningens lokaler, kan undertecknad inte annat än hoppas att det paradigmskifte Kathrin Mörtel talar om får vingar och blir en positiv faktor för elevers psykiska hälsa i skolan. Den grundsten som den alltid har förtjänat att vara.

Text: Robert Halvarsson Foto: Per Rhönnstad