Etikettarkiv: Barn

Klimatsmart mat

Klara Perhamre
Klara Perhamre

Hösten 2015 startade karlstadsprojektet Klimatsmart Mat med Klara Perhamre som projektledare. I början av februari 2017 kunde vi läsa på Karlstad kommuns hemsida hur väl man har lyckats med att minska matsvinnet på kommunens skolor.

2016 var minskningen 30 ton mat, eller motsvarande 25 % av den totala matåtgången. Att minska matavfallet är ett av projektets mål, men hur är det med den övriga måluppfyllelsen?

Projektet består av ett antal projektmål, som att man vill öka andelen ekologiska inköp av livsmedel, minska inköp av kött och öka användningen av rotsaker och grönsaker, minska matsvinnet, minska andelen koldioxidutsläpp och information och utbildningen om nyttan med klimatsmarta val. Hur väl har man lyckats med detta?

ASP Bladet kontaktade Klara Perhamre för att ta reda på det.

Ekologiska livsmedel
Klara berättar att de under 2016 ökade andelen ekologiska livsmedel med 4 procentenheter, från 29 till 33 procent. Målet för 2017 är att de skolor som ännu inte är KRAV-certifierade ska bli det.

Skolkockarna har haft ett stort egenansvar för att projektet ska lyckas. Under 2016 har de haft som uppgift att köpa in mer klimatsmarta råvaror, öka andelen vegetariska inslag i maträtterna och tänka på att köpa in mer klimatsmart kött.

I ett försök att få barn och ungdomar att äta mera grönt och att pröva nya rätter, har man på flera skolor gjort om buffén. Man har gjort så att vegetarisk mat, kolhydrater och grönsaker är det första man stöter på när man kommer in i matsalen. Klimatpåverkan från köttkonsumtionen i kommunen har därför minskat med 35 % mellan 2015 och 2016.

Koldioxidutsläpp
Det finns en nära koppling mellan mängden mat som kastas och koldioxidutsläpp. När man började mäta hur mycket mat som slängdes på kommunens skolor landade man på 130 ton. Det innebär utsläpp på 760 000 kg koldioxid. Det motsvarar utsläppen från en bil som kör 88 varv runt jorden.

– Att matsvinnet har minskat med cirka 30 ton på grund- och gymnasieskolor innebär att vi sparar uppemot 800 000 kronor under ett år. Det innebär en stor miljövinst. Utsläppen från matsvinnet har minskat motsvarande vad en bil skulle släppa ut om den åkte 17 varv runt jorden, säger Klara.

Men förskolorna har lyckats ännu bättre! De har minskat sin klimatpåverkan från köttkonsumtion med 36 %.

Information och utbildning
Hur man lagar klimatsmart mat, det fick skolkockarna lära sig mer om under sportlovet 2016. Fokus låg på att visa att om man ökar mängden ekologiska råvaror så kan det löna sig ekonomiskt. På höstlovet fick kockarna lära sig laga vegetarisk mat. Gymnasiekockarna fick även jobba med vegansk mat.

– Skolkockarna har fått fördjupad utbildning i hållbarhetsfrågor och ekologiskt jordbruk samt genomgått KRAV:s internutbildning, fortsätter Klara.

Karlstad kommun är inte ensamma om att jobba med klimatsmart mat. I flera andra kommuner i Sverige har man valt att arbeta på ett liknande sätt. Men Karlstad har kommit en bra bit på vägen, och ännu bättre blir det kanske, då projektet ska pågå fram till december 2018.

Text: Patrik Alster
Foto: Privat

Starkare rättigheter för barn i skyddat boende

Regeringen anser att barns rättigheter som följer med sin mamma till ett skyddat boende behöver bli både bättre och tydligare. Därför har en särskild utredare fått uppdraget att se över och stärka barnperspektivet för barn som vistas i skyddat boende.

Den 25 november 2016 beslöt regeringen att ge en särskild utredare uppdraget att föreslå åtgärder för att stärka barnrättsperspektivet för barn som vistas i skyddat boende tillsammans med en vårdnadshavare.

Dagens Juridik rapporterar att bakgrunden till utredningen bland annat är att medföljande barn i regel inte är föremål för biståndsbeslutet. Barnen omfattas då inte av de rättigheter de skulle haft under andra omständigheter, något som Regeringen vill ändra på. Utredningen är också ett led i Regeringens strategi för att motverka mäns våld mot kvinnor.

I deras kommittédirektiv ges utredaren uppdraget att föreslå åtgärder som förtydligar vilket ansvar samhället och enskilda aktörer, bland annat polis och socialtjänst, har för dessa barn. I uppdraget ingår att analysera gällande lagstiftning och föreslå förändringar för att säkerställa barnens rätt till säkerhet och trygghet. Utredaren ska se över kunskapen om barns behov och säkerställa rätten till bland annat skolgång, hälso- och sjukvård. Uppdraget innebär också att föreslå hur barnet som lever i skyddat boende ska synliggöras och kunna bli mer delaktig i frågor som rör individen.

Flera forskningsstudier som regeringen tagit del av visar att ungefär vart tionde barn i Sverige någon gång har upplevt våld från den ena förälderns till den andra. Vart tjugonde barn upplever våld ofta. Forskning (Jansson, Jernbro och Långberg 2011) visar att om dessa barn inte erbjuds kompetent stöd av samhället och god omvårdnad av en eller båda föräldrarna riskerar de en dålig hälso- och social utveckling. Det strider mot en grundläggande princip i FN:s barnkonvention där det står att varje barn har rätt till liv, överlevnad, utveckling och hjälp att rehabiliteras om det upplevt våld.

Det finns ingen nationell statistik på hur många barn som vistas i skyddat boende. Dock redovisar de ideella riksorganisationerna för kvinno- och tjejjourerna, Unizon och Riksorganisationen för kvinno- och tjejjourer (ROKS) varje år antalet barn i sina medlemsjourer. 2015 vistades 2200 barn i Unizon´s jourer och 2014 redovisade ROKS 871 boende barn i sina anslutna kvinnojourer.

Utredningen ska vara slutförd och redovisas senast den 31 december 2017.

Text: Ylva Alsterlind
Foto: Sara Axelsson

Ensamkommande flyktingbarn självmedicinerar med heroin

smoke-1031060

Svenska Dagbladet rapporterar att ett stort antal ensamkommande flyktingbarn missbrukar heroin. I många fall har de blivit bjudna på den första dosen av äldre landsmän som utnyttjar deras psykiska ohälsa som är en följd av flykten till Sverige.

Polis och socialtjänst har slagit larm om ett utbrett narkotikamissbruk bland ensamkommande flyktingbarn. Till Maria ungdoms akutmottagning i Stockholm har det skett en kraftig ökning av uppsökande narkotikaberoende flyktingbarn sedan 2015.

– Under hela förra året hade vi flera ungdomar som sökte hjälp varje dag. En övervägande majoritet är afghanska pojkar eller unga män som missbrukar heroin, säger Mathias Sjöberg, överläkare på Maria ungdomsmottagning.

Många av de ensamkommande barnen och ungdomarna använder narkotika för att döva sin ångest. De mår dåligt och bär på stora trauman både från sina hemländer och under flykten till Sverige.

– De gör ingen klassisk svensk missbrukarkarriär där man börjar med att röka cannabis och sedan successivt tar allt tyngre droger, utan det verkar som om de hoppar över flera steg och börjar med ett avancerat missbruk, oftast rökheroin, på en gång, säger Mathias Sjöberg.

I Stockholmsområdet har missbruket bland ensamkommande flyktingbarn medfört att heroinhandeln, som tidigare till största del varit centrerat till Sergels Torg (plattan), spridit sig till vissa förorter. Polisen i Stockholm har gjort flera tillslag mot bland annat tunnelbanestationerna i Rinkeby och Kista.

– Den bild vi har är att det är ensamkommande flyktingbarn som står för nio av tio fall där vi misstänker heroin, men alltså inte när det gäller andra droger. Det vi kan stå för är att vi har en ny trend att man handlar med heroin i främst Rinkeby och att köparna är ensamkommande, säger Christoffer Bohman, verksamhetsansvarig vid polisen i Järva.

Stockholm är inte ensamt drabbat. Även Göteborg och flyktingboende i Gästrikland och Landskrona rapporterar om ett ökat drogmissbruk.

Text: Ylva Alsterlind

Första linjen har fått pris för sitt samarbete med ungdomar!

Första linjen

Första linjen är ett samarbete mellan landstinget och kommunerna Karlstad, Hammarö, Grums, Forshaga och Kil. Verksamheten har tilldelats den nationella utmärkelsen Psynkpriset 2016 i kategorin samverkan. Priset ges för förtjänstfulla insatser kring barn och ungas psykiska hälsa.

ASP Bladet har pratat med Christina Sand som är avdelningschef för Första linjen. Verksamheten finns till för barn och unga mellan 6-20 år och syftar till att så tidigt som möjligt erbjuda hjälp och stöd till de som har av olika anledningar lindring till måttlig psykisk ohälsa. På mottagningen arbetar två psykologer, fem socionomer, en sjuksköterska, en administratör samt avdelningschef.

– Det här är ju ett samarbete mellan kommun och landsting och att vi i personalen har så olika kompetens gör att vi har större möjligheter att ringa in problemet och ge de unga samt deras familjer den hjälp de behöver och vill ha, säger Christina

Under de snart två år som mottagningen funnits har cirka 1 200 barn och ungdomar sökt hjälp via Första linjen. Christina Sand berättar att det är nästan lika många pojkar som flickor som vill ha hjälp och att det de flesta sökande är mellan 16-19 år.

– Ångest, nedstämdhet, oro och stress är de vanligaste problemen. Många av de negativa känslorna och tankarna är kopplat till skolsituationen, berättar Christina.

Pris för samverkan
Verksamheten fick 2016 utmärkelsen Psynkpriset för sin samverkan med unga. Priset instiftades 2010 och i kategorin samverkan utdelas utmärkelsen till konkreta exempel eller verksamheter där samverkan bidragit till praktisk nytta för barn och ungas psykiska hälsa.Christina anser att de hade aldrig kunnat starta denna typ av verksamhet utan ett samarbete med unga.

– De ser saker ur sitt perspektiv och hjälper oss att sätta fokus på vad som är viktigt för dem. Den här verksamheten bygger ju på att barn och unga ska tycka att det är lätt att få kontakt och hjälp. Då måste det finnas kontaktvägar och en miljö som barn och unga känner sig bekväma i.

Christina berättar att ungdomsgruppen bland annat har varit med och färgsatt mottagningen. De unga har uttryckt ett behov av att personalen ska kunna tillhandahålla självhjälp. ”Vad kan jag själv göra för att må bättre?” De tycker även att skolan bör ta upp ämnet psykisk ohälsa i mycket större utsträckning. Ungdomarna har också haft önskemål på en webapplikation för att kunna kontakta och boka en tid hos Första linjen. En sådan app är i princip klar och Christina tror att den kommer sättas i drift efter sommaren.

– Många barn och unga känner sig inte bekväma med att prata i telefon eller anpassa sig efter telefontider, menar Christina.

I applikationen kommer det att finnas skrivfält och man kommer även kunna använda sig av emoji-symboler om man tycker det är svårt att formulera sina besvär i ord. Det kommer också att finnas kryssalternativ för att på ett enkelt sätt förmedla sitt mående samt behov av hjälp.

Kontakt
Första linjens lokaler ligger på Drottninggatan 1B i Karlstad och har öppet dagligen. Man kan också sms:a på 070-244 95 11 eller mejla forstalinjen@liv.se. På http://www.liv.se finns ytterligare information.

Text: Ylva Alsterlind
Foto: Första linjen

Äventyrsrally för SOS barnbyar

Hampus Robertsson och Elin Lenneér
Hampus Robertsson och Elin Lenneér

År 2014 startade Hampus Robertsson och Elin Lenneér det ideella projektet ”Äventyrsrally”. Genom det hjälper de utsatta barn för SOS barnbyar.

– Det fungerar på följande sätt: vi samlar in pengar på fritiden via internet till SOS barnbyar. Sedan reser vi med bil till länder där det finns och vi besöker barnbyar. En resa tar ungefär en till två månader. Vi har gjort två stycken resor, dels till Ulan Bator i Mongoliet och även till Marocko och Sahara, säger Hampus och Elin.

Det var 2014 som resan till Ulan Bator i Mongoliet genomfördes, men inte utan äventyr. Bilen gick i sönder i Tadzjikistan, så den fick fraktas hem på lastbil, resan fick fortsätta med flyg och liftning. Väl framme så besökte de SOS barnbyar. En barnby består av åtta till tolv hushåll med en mamma som kallas barnbymamma som agerar föreståndare för varje hushåll, hon har oftast maximalt åtta barn.
– I barnbyn brukar vi underhålla barnen med sång och musik. Vi får fin gemenskap med barnen på detta sätt, säger de.

Hampus börjar att planera en resa ett år innan den skall genomföras och det är visumansökningarna till alla länder som tar tid. Nu har de inte planerat för någon ny resa.

– Det sämsta med resorna är att de tar slut och att det inte finns tid till allt man vill göra. Det bästa är alla möten med människorna och gemenskapen med barnen, vi känner oss välkomna i alla länder. Ju fattigare människorna är desto mer bjuder de på sig själva och är mer givmilda, menar Hampus och Elin.

SOS barnbyar bildades i Europa efter andra världskriget. Det är en organisation som arbetar med utsatta barns rätt till en trygg uppväxt. I Sverige finns inga barnbyar, men i Finland finns det sådana. Det är framförallt kvinnor som tar hand om barnen inom barnbyarna, och oftast är ett engagemang ett livslångt åtagande. Barnen har förlorat antingen den ena eller bägge av sina föräldrar. SOS barnbyar driver också skolor för barnen.

I Sverige har Hampus och Elin varit ute och föreläst på skolor och även haft fotoutställningar om sina resor.

– Det viktigaste är att man gör något för andra, så världen blir bättre. Det mår vi alla bra utav, avslutar de.

Text: Olle Stagnér
Foto: Henrik Sjöberg

Övning kan mildra autismsymptom

Symptomen vid grav autism kan bli mildare. Det visar en studie vid University of Manchester UCL (University College London). 152 barn mellan 2-4 år var med i undersökningen.

Många familjer lägger mycket pengar på terapeuter för att deras barn ska lära sig och utvecklas med hjälp av träning, men oftast med olika resultat som följd. Metoden i studien tränade istället föräldrarna att hjälpa sina barn.

Sättet som studien bedrevs på har stor potential menar Jonathan Green, professorn bakom studien. Han hoppas också att fler kommer använda sig av den. Fördelen med träning på det sättet, jämfört med om barnet får hjälp av en terapeut, är att den har möjlighet att påverka vardagslivet, menar han. Han betonar också att metoden inte ska ses som ett botemedel mot autism.

– Resultatet är en förbättring av själva kärnsymptomen vid autism, sådana som man tidigare trott varit väldigt svåra att förändra, menar han.

Andra symptom vid autism finns emellertid kvar. Dock så verkar det som att föräldrar som tränas att hjälpa sina barn på samma sätt som i studien, kan leda till att en del autistiska symptom/drag mildras med tiden.

Familjerna besökte en klinik två gånger i veckan under ett halvår. Övningen gick ut på att de blev inspelade vid agerande med en låda med leksaker. När barnet gav en förälder en leksak eller sa något som kunde tolkas som en förfrågan, svarade de och la till ett ord. Familjerna gjorde även övningen hemma varje dag. På det sättet fortsatte övningen under ett halvår, men med minskad intensitet ju längre tiden gick.

Den största förändringen märktes vid uppföljningen sex år senare. Barnen som tidigare var gravt autistiska, inte kunde svara eller inte svarade på tilltal, hade ändrat beteende. Kommunikationen mellan barn och förälder hade blivit bättre, även relationen mellan barnet och andra barn. Social kommunikation och repetitivt beteende hade också förbättrats. Det var dock ingen förbättring gällande ångest, utmanande beteende eller depression.

Text: Matilda Eriksson

Ändrade regler för underhållsstöd

underhåll

Från och med den första april 2016 gäller nya regler kring underhållsstöd till barn med ensamstående föräldrar. ASP Bladet har tagit del av lagändringarna och synpunkter från bland andra Arbetsmarknads- och socialförvaltningen i Karlstads kommun.

När ett barn efter en separation bor endast hos en av föräldrarna (boförälder), ska den andra föräldern betala underhållsbidrag tills dess att barnet fyllt 18 år, eller längst till och med 21 år på grund av skolgång. Hur mycket den ena föräldern ska betala till boföräldern är något de själva kan räkna ut och komma överens om. Minimibeloppet är 1573 kr/månad, en summa som är fastställt i socialförsäkringslagen.

Föräldrarna kan sköta detta helt utan inblandning om reglerna följs och båda parter är nöjda. Om den underhållsskyldige föräldern inte har ekonomiska förutsättningar att betala hela eller delar av underhållsbidraget, så ersätter Försäkringskassan, efter godkänd ansökan, med underhållsstöd eller utfyllnadsstöd upp till minimibeloppet till boföräldern.

Ökat ansvar till föräldrar
I höstas överlämnade regeringen en proposition till riksdagen gällande förändringar kring underhållsbidrag och underhållsstöd. Propositionens huvudsakliga innehåll var att ändra reglerna kring underhållsstöd, och att ge Försäkringskassan och kommuner ett utökat uppdrag med att hjälpa föräldrar att komma överens genom samtal och webbaserade verktyg.

Syftet med de ändrade reglerna är att spara pengar för administration kring underhållsstöd/utfyllnadsstöd samt inte minst förtydliga att det är föräldrarna som är försörjningsansvariga för sina barn och inte staten.

En månad
Innan lagändringen den första april i år kunde boföräldern, utan att först ha försökt komma överens med den underhållsskyldiga föräldern, direkt ansöka om underhållsstöd hos Försäkringskassan. De nya reglerna innebär att boföräldern inte kan ansöka om underhållsstöd förrän det gått en månad efter separationen. Staten avser med denna förändring att ge föräldrarna ökade förutsättningar för att tillsammans lösa sitt eller sina barns försörjning. Om den underhållsskyldige och boföräldern efter en månad inte kommit överens, kan boföräldern ansöka om underhållsstöd hos Försäkringskassan, som sedan kräver in pengar från den underhållsskyldige föräldern.

Hela ansvaret efter sex månader
De nya reglerna innebär även att om den underhållsskyldige, under sex månader skött återbetalningarna på underhållsstöd till Försäkringskassan, så upphör rätten till stödet och föräldrarna får hela ansvaret att sköta pengatransaktionerna utan Försäkringskassan som mellanhand.

Undantaget är boföräldrar och barn som har skyddad identitet eller lever med en tydlig hotbild. Med denna förändring sparas många miljoner kronor för administrativt arbete inom statlig verksamhet. Om betalningarna inte sköts efter sex månader kan boföräldern göra en ny ansökan, men får då betala en expeditionsavgift för den nya ansökan, förutsatt att den beviljas.

Trampa inte på ensamma mammor
Linn Hjort, Jurist och klimataktivist,  skriver ledaren i tidningen Dagens ETC varannan tisdag, och i hennes artikel ”Trampa inte ensamma mammor på tårna” ger hon sin syn på de förändrade reglerna;

– Allting framstår som så väldigt enkelt och siffrigt när man läser regeringens förslag och uttalanden. Som om det bara handlade om betalningsförmåga.

En skilsmässa är sällan enkel och inblandade parter kan ofta ha skilda åsikter både gällande pengar och praktiska detaljer.

Linn Hjort menar att många ensamstående föräldrar med låg inkomst nu lever i rädsla för att deras ekonomi kommer att krascha efter dessa sex månader.

– Underhållsstödet kan utgöra skillnaden mellan att kunna betala hyran och inte, kunna handla käk eller inte. Skapa ett system som uppmuntrar frivilliga överenskommelser men som aldrig riskerar att sätta ensamstående låginkomsttagare och deras ungar i skiten.

Remissvar från Karlstad Kommun
Arbetsmarknads- och socialförvaltningen i Karlstad kommun har lämnat ett remissvar på förslagen som trädde i kraft den första april i år.

Förvaltningen var i huvudsak positiv till lagförändringarna, de tycker att det är bra med ett tydliggörande att det är föräldrarna som är primärt ansvariga för sitt eller sina barns försörjning. De ansåg också att de nya reglerna skulle bidra till att barn i större utsträckning får det underhåll de är berättigade till.

Drabbar barnen
Förvaltningen ansåg att sex månader är för kort tid innan underhållsstödet dras in. Socialtjänstens erfarenhet är att konflikter brukar bestå längre tid än sex månader, och att det ur ett barnperspektiv är viktigt att inte skapa nya konfliktområden mellan föräldrarna.

Förvaltningen ansåg inte heller att det finns någon rimlig anledning till en expeditionsavgift vid en nyansökan om underhållsstöd. De menade att i gruppen med ensamstående föräldrar finns en stor andel låginkomsttagare som saknar ekonomiska marginaler. Linn Hjort uttrycker i sin ledare att underhållsstödet kan utgöra skillnaden mellan att kunna betala hyran eller inte.

Arbetsmarknads- och socialförvaltningen i Karlstad kommun ser också detta som en risk och att det i förlängningen drabbar barnen. Hur det blir kan ingen veta förrän tidigast i höst då det har gått sex månader efter lagändringarna.

Text: Ylva Alsterlind
Foto: Stefan Ek