Månadens ”I fokus” har träffat Sandra Braunerhielm och Malin Lindgren, båda ärendehandledare på Utredningsenheten, som är en del av Familjeavdelningens verksamhet.
Sandra Braunerhielm och Malin Lindgren menar att Utredningsenheten är navet i Familjeavdelningens arbete. Här utreds huruvida barn är behov av stöd eller skydd.
– Utredningen är vårt verktyg för att se vilka behov barnet och familjen har, säger Malin.
Innan en utredning kan påbörjas hamnar ärendet först på Mottagningsenheten. En förhandsbedömning görs om stöd och skydd behövs. Detta efter att ett första möte genomförts, med barnet och föräldrarna eller vårdnadshavarna.
– Då bedöms det om det ska skickas vidare till Utredningsenheten, förklarar Malin.
Sandra och Malin är ärendehandledare för var sitt team av socialsekreterare som utför barnavårdsutredningar. Det finns tre team, för den tredje gruppen ansvarar Gunilla Levander.
Det viktiga är att brukarna känner sig delaktiga i processen. Därför har man infört ett nytt arbetssätt som kallas Signs of safety (tecken på säkerhet). Målet är att delaktigheten hos familjen ska öka under utredningsarbetets gång. De ska känna att det är deras problem som de kan få hjälp med.
– Vi hoppas att de känner sig delaktiga. Eftersom vi jobbar med myndighetsutövning, kan det ibland vara jobbiga och svåra saker att prata om. Vi vill få föräldrarna och barnen att känna att vi vill hjälpa, och inte hamnar i ett dömande förhållningssätt, säger Sandra och Malin.
Efter att Signs of safety implementerades i Familjeavdelningens verksamhet, känner sig Malin mer trygg i att hon tar rätt beslut för den berörda familjen.
Det som funkar i familjen
Utredningsenheten inriktar sig också på det som fungerar i familjen. Malin och Sandra menar att socialsekreterarna är väldigt bra på att prata om det som är jobbigt.
– Vi försöker lyfta det som faktiskt fungerar och utifrån det bedöma om det finns tillräckligt skydd för barnet. Även om det finns många saker som fungerar, så kanske det ändå inte är tillräckligt tryggt, säger Malin.
Utredningarna dokumenteras utifrån ett system som kallas barns behov i centrum (BBIC). Det har sitt ursprung i England, där man upptäckte att barn for illa i familjehem. Samhällsplacerade barn hade sämre hälsa och skolgång jämfört med ej placerade unga. BBIC är en checklista som socialsekreterarna använder sig av för att lokalisera barnets behov.
– BBIC och Signs of Safety är våra två stora hjälpmedel, förklarar Malin.
Utifrån BBIC lokaliserar de vilka behov barnet har. Det kan exempelvis handla om stabilitet, trygghet, förutsägbarhet och grundläggande omsorg. Utredningsarbetet utgår från innehållet i anmälan. Den kan visa på att barnet inte får ordentligt med mat. I det fallet handlar det om bristande omsorg och då gäller det att ta reda på orsaken till detta.
För att hitta orsakerna använder sig Utredningsenheten av det nätverk som finns runt barnet. Det kan vara personal från skolan eller andra personer i barnets närhet som kan bidra till en bättre situation. En utredningsplan görs för att ta reda på vilka man ska prata med. Det handlar också om att begränsa utredningsarbetet.
Tillsammans utgör Sandra och Malin två engagerade medarbetare i Familjeavdelningens utredningsenhet. De jobbar målmedvetet med barnets bästa i centrum, för att skapa tryggare familjer och vad som är viktigast – tryggare barn.
Text:Henrik Sjöberg
Foto: Kid Overgaard
ASP BLADET 