Tema Familjen: När familjeförhållandena ändras

I höstas höll Edna Alsterlund, journalist och författare, ett föredrag på bibliotekshuset i Karlstad. Det handlade om att vara anhörig till någon som drabbas av alzheimer. Ednas sambo var boxaren Ingmar Johansson, som insjuknade i just denna sjukdom.

Efter presentationen av sig själv, berättar Edna lite fakta om sjukdomen alzheimer för åhörarna. Det är cirka 180,000 personer som har en demenssjukdom i Sverige. Bland dessa har ungefär hälften av dem utvecklat alzheimer. Det är en sjukdom som skiftar från person till person, beroende på vilken del av hjärnan som har drabbats. Efter hand som sjukdomen framskrider, förändras personligheten.

På grund av att befolkningen uppnår en högre ålder, ökar också demenssjukdomarna. 10,000 av de drabbade är fortfarande i arbetsför ålder, alltså under sextiofem år.

Alzheimer går inte att bota, sjukdomsförloppet varierar beroende på vilken del av hjärnan som är drabbad. Det pågår forskning hela tiden, där Sverige är ett av de ledande länderna.

Det finns bromsmedicin, den stoppar dock inte sjukdomsförloppet, men fördröjer dess framfart. Den innehåller acetylkolinesterashämmare, som visat sig vara bra för minnet enligt Carina Wattmo, som är biostatistiker och sjuksköterska vid Skånes universitetssjukhus. Carina har undersökt utvecklingen hos ett stort antal alzheimerpatienter, som redan efter sex månader fick positiva resultat på tankeförmåga, skriver Vetenskap & Hälsa.

Edna berättar
Under sitt föredrag talar Edna om sitt liv med Ingemar. Ett liv som innehöll många roliga händelser, men fick ett tragiskt slut. Hon berättar för en lyssnande publik, om det spännande och fantastiska liv hon fick med världsmästaren.

De träffades inledningsvis när Edna skulle göra ett reportage i USA. På den tiden jobbade hon för modetidningen Se. Tidigare hade några kollegor till henne varit över Atlanten för att intervjua Ingmar, de bad henne att ta med sig deras material, till Ingemar. Hon begav sig till hans hem, för att lämna över materialet. Där, på Ingemars motell i Florida, sa det bara klick, när de sågs för första gången. Med stolthet i rösten frågar hon om någon kommer ihåg året 1959, den 26 juni. Den natten Ingemar blev världsmästare och slog en hel värld med häpnad. Han fick många utmärkelse efter det.

Han blev Sportsman of the year. Han fick Hickok Belt Award, (ett bälte med ett spänne som är gjord av ett halvt kilo guld, med infattningar av olika ädelstenar).

I januari 1998 fastställdes det, vilken sort demenssjukdom han hade. Diagnosen löd frontallobsdemens, det är en sjukdom som drabbar främre delen av hjärnan, det vill säga pannloben och främre tinningloben.

Anhörigvårdare
Närstående blir anhörigvårdare, när sjukdomen framskridit, den sjuke blir mer och mer förvirrad och personförändringarna är oftast påtagliga. Personen själv är inte medveten om detta, omgivningen märker av sjukdomen genom att personen upprepar sina frågor gång på gång, för att sedan inte komma ihåg svaren eller tappa bort saker.

Hygienen blir svårare att vidhålla. Den demenssjuke ändrar hela sitt beteende till oigenkännlighet, kan bli ilsken eller maniskt börja samla på prylar. De kan visa stor oro över hur familjen mår och fråga flertalet gånger om ekonomin eller tala om försvunnen tid.

Den sjuke bör inte lämnas ensam, denne kanske har svårt att hitta hem, om han går ut på egen hand. Den demente behöver hjälp med det mesta, för att vardagen ska fungera. Som vårdare blir man lätt isolerad från livet, man blir ett med den sjuke.

Den 30 januari 2009 tog boxaren Ingmars liv slut.

Text & foto: Lotta Tammi

Hur man ser symtomen

• Det märks om man får
  Problem med minnet, sämre tidsuppfattning, svårt att följa med i sociala sammanhang eller förstå det man läser i tidningen eller att hitta rätt ord.

• Behandling
  När man fått diagnosen alzheimer finns det bara bromsmedicin som lindrar symtomen, man måste tänka på att läkemedlet inte utgör något botemedel. Det stoppar alltså inte sjukdomen.

• När bör man söka vård?
  När man märker att minnet sviker, när det blir svårare att komma ihåg saker, eller någon i omgivningen kanske reagerar på att personligheten har förändrats på personen i fråga.

• Vad händer i kroppen
  Vi har olika områden i hjärnan som har olika uppgifter. Tinningloben styr minnet och hjässloben tar även hand om all information vi får från våra sinnen. Pannloben har vi för att koncentrationsförmåga, omdöme och att talet ska fungera bra. Nackloben styr alla våra synintryck. När man får alzheimer skrumpnar nervcellerna i ett eller flera hjärnområden.

Uppgifter är hämtade från Vårdguiden.

Regeringen Satsar på Psykiatrin

Under 2009 satsar Regeringen 900 miljoner kronor på psykiatrins område. Vi redovisar här vilka beslut som tagits hittills till vart pengarna ska gå. I följande nummer kommer vi att följa upp nya beslut inom Regeringens psykiatrisatsning.
Beslut tagna 18 december 2008
Karolinska Institutets psykologutbildning utökas med 30 utbildningsplatser för år 2009. Anledningen till detta är att Nationell psykiatrisamordning har konstaterat att behovet av psykologer är större än tillgången.

Socialstyrelsen får i uppdrag att under januari 2009 betala ut 5 miljoner kronor till Föreningen Nationella Hjälplinjen, för att driva sin telefonjour som vänder sig till personer i psykisk kris.

Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan ges i uppdrag att upphandla rehabilitering och andra sorters stödtjänster för personer med nedsatt arbetsförmåga på grund av psykisk funktionsnedsättning. Regeringen ser gärna att sociala företag, som sociala kooperativ, får möjlighet att erbjuda sådana sysselsättningstjänster. Omfattningen gäller minst 750 personer i hela landet till en kostnad av högst 50 miljoner kronor.

Beslut tagna 19 februari 2009
Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) får i uppdrag att ta fram kunskapsöversikter inom området psykiatrisk vård, behandling och rehabilitering. Behov av sådana översikter finns inom områden som metoder för diagnostik och uppföljning inom psykiatrin, psykiatrisk heldygnsvård, barn- och ungdomspsykiatri, neuropsykiatri med flera. SBU får 5 miljoner kronor för detta arbete under 2009. Regeringen har beslutat att förstärkningen av tillsynen utav socialtjänstens verksamhet för personer med psykisk funktionsnedsättning ska fortsätta under 2009. Regeringen ger Socialstyrelsen i uppdrag att fördela 25 miljoner kronor till landets samtliga 21 länsstyrelser.

Hjälpmedelsinstitutet (HI) får 15 miljoner kronor för att:
–    öka och utveckla informationen samt förbättra informationsvägarna om hjälpmedel till brukare, anhöriga och olika huvudmän,
–    utforma och genomföra utbildningar om hjälpmedel till olika personalgrupper, bland annat handläggare och andra tjänstemän som bedömer behov av stödinsatser i kommuner och landsting
–    utveckla nya hjälpmedel, tjänster och metoder till personer med psykisk funktionsnedsättning samt främja användningen av bra produkter.
Myndigheten för handikappolitisk samordning (Handisam) får i uppdrag att i samarbete med Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa (NSPH), utforma ett nationellt övergripande och brett ”attityduppdrag” för att genom ökade kunskaper och förändrade attityder motverka fördomar, diskriminering och stigmatisering och därmed främja respekten för människor med psykisk sjukdom och psykisk funktionsnedsättning. Detta ska ske i samråd med Folkhälsoinstitutet, Hjälpmedelsinstitutet, Socialstyrelsen, Statens institutionsstyrelse, Statens Kulturråd, Sveriges Kommuner och Landsting samt andra lämpliga aktörer. För programmets genomförande tilldelas Handisam 4 miljoner kronor.

Beslut tagna 26 februari 2009
Regeringen har beslutat att avsätta 100 miljoner kronor under 2009 för att förstärka kompetensen hos personal i socialtjänsten och den psykiatriska hälso- och sjukvården som i sitt arbete kommer i kontakt med personer med psykisk sjukdom eller psykisk funktionsnedsättning. Ambitionen är att medlen ska bidra till att öka personalens kompetens om behoven hos och kunskapsläget om personer med psykisk sjukdom eller psykisk funktionsnedsättning när det gäller vård och behandling, boende och vardagsstöd samt meningsfull sysselsättning och rehabilitering till arbete.

Regeringen beslutade om en ny överenskommelse med Sveriges Kommuner och Landsting om en förstärkt vårdgaranti inom barn- och ungdomspsykiatrin. Överenskommelsen är en fortsättning på tidigare satsningar under 2007 och 2008. Den förstärkta vårdgarantin innebär att senast under 2011 ska alla landsting, utöver de grundläggande kraven i den nationella vårdgarantin, kunna erbjuda tid för bedömning inom högst 30 dagar och därefter beslutad fördjupad utredning eller behandling inom högst 30 dagar. För denna satsning får landstingen 214 miljoner kronor.

Regeringen fattade beslut om en överenskommelse med Sveriges Kommuner och Landsting, om förändringsarbete inom första linjens vård och omsorg för barn och ungdomar med psykisk ohälsa och psykisk sjukdom. Målet med förändringsarbetet är att ta fram ett antal praktiskt fungerande modeller för arbets- och samverkansmetoder som tillgodoser tillgänglighet till rätt vårdnivå och insatser för barn och ungdomar med psykisk ohälsa. Regeringen satsar 30,5 miljoner kronor under 2009 för detta arbete.

Beslut tagna 12 mars 2009
Socialstyrelsen har fått i uppdrag att betala ut bidrag till kommuner som upphandlar sysselsättning eller erbjuder sysselsättning via ett valfrihetssystem för personer med psykisk funktionsnedsättning. Målgruppen är personer som har sådan psykisk funktionsnedsättning att de har rätt till stöd i form av meningsfull sysselsättning enligt socialtjänstlagen.

Arbetsförmedlingen har fått uppdraget att kartlägga i vilken utsträckning arbetssökande med psykisk sjukdom eller psykisk funktionsnedsättning får del av arbetsmarknadspolitiska program,  även i förhållande till andra grupper på arbetsmarknaden. Program som ska undersökas är till exempel offentligt skyddade anställningar (OSA), lönebidrag och trygghets- och utvecklingsanställningar.

Försäkringskassan har fått i uppdrag att genomföra en gemensam utbildningssatsning för personal på lokalkontor inom Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Samordnat med kommuner och landsting ska lokalkontoren kunna ansöka om bidrag för att utbilda personal i rehabilitering för personer med psykisk sjukdom och psykisk funktionsnedsättning. Försäkringskassan har fått uppdraget att centralt fördela bidrag.

Beslut tagna 8 april 2009
Regeringen har överlämnat en lagrådsremiss till lagrådet. Den innehåller förslag om stöd och hjälp till barn när föräldrar till exempel drabbas av psykisk sjukdom eller får missbruksproblem, ett bättre samarbete mellan kommuner och landsting för vård av psykiskt sjuka personer och rätt till individuella planer för vårdtagare som är föremål för insatser av både landstinget och kommunen.

Text: Karl-Peter Johansson