Tema Familjen: När familjeförhållandena ändras

I höstas höll Edna Alsterlund, journalist och författare, ett föredrag på bibliotekshuset i Karlstad. Det handlade om att vara anhörig till någon som drabbas av alzheimer. Ednas sambo var boxaren Ingmar Johansson, som insjuknade i just denna sjukdom.

Efter presentationen av sig själv, berättar Edna lite fakta om sjukdomen alzheimer för åhörarna. Det är cirka 180,000 personer som har en demenssjukdom i Sverige. Bland dessa har ungefär hälften av dem utvecklat alzheimer. Det är en sjukdom som skiftar från person till person, beroende på vilken del av hjärnan som har drabbats. Efter hand som sjukdomen framskrider, förändras personligheten.

På grund av att befolkningen uppnår en högre ålder, ökar också demenssjukdomarna. 10,000 av de drabbade är fortfarande i arbetsför ålder, alltså under sextiofem år.

Alzheimer går inte att bota, sjukdomsförloppet varierar beroende på vilken del av hjärnan som är drabbad. Det pågår forskning hela tiden, där Sverige är ett av de ledande länderna.

Det finns bromsmedicin, den stoppar dock inte sjukdomsförloppet, men fördröjer dess framfart. Den innehåller acetylkolinesterashämmare, som visat sig vara bra för minnet enligt Carina Wattmo, som är biostatistiker och sjuksköterska vid Skånes universitetssjukhus. Carina har undersökt utvecklingen hos ett stort antal alzheimerpatienter, som redan efter sex månader fick positiva resultat på tankeförmåga, skriver Vetenskap & Hälsa.

Edna berättar
Under sitt föredrag talar Edna om sitt liv med Ingemar. Ett liv som innehöll många roliga händelser, men fick ett tragiskt slut. Hon berättar för en lyssnande publik, om det spännande och fantastiska liv hon fick med världsmästaren.

De träffades inledningsvis när Edna skulle göra ett reportage i USA. På den tiden jobbade hon för modetidningen Se. Tidigare hade några kollegor till henne varit över Atlanten för att intervjua Ingmar, de bad henne att ta med sig deras material, till Ingemar. Hon begav sig till hans hem, för att lämna över materialet. Där, på Ingemars motell i Florida, sa det bara klick, när de sågs för första gången. Med stolthet i rösten frågar hon om någon kommer ihåg året 1959, den 26 juni. Den natten Ingemar blev världsmästare och slog en hel värld med häpnad. Han fick många utmärkelse efter det.

Han blev Sportsman of the year. Han fick Hickok Belt Award, (ett bälte med ett spänne som är gjord av ett halvt kilo guld, med infattningar av olika ädelstenar).

I januari 1998 fastställdes det, vilken sort demenssjukdom han hade. Diagnosen löd frontallobsdemens, det är en sjukdom som drabbar främre delen av hjärnan, det vill säga pannloben och främre tinningloben.

Anhörigvårdare
Närstående blir anhörigvårdare, när sjukdomen framskridit, den sjuke blir mer och mer förvirrad och personförändringarna är oftast påtagliga. Personen själv är inte medveten om detta, omgivningen märker av sjukdomen genom att personen upprepar sina frågor gång på gång, för att sedan inte komma ihåg svaren eller tappa bort saker.

Hygienen blir svårare att vidhålla. Den demenssjuke ändrar hela sitt beteende till oigenkännlighet, kan bli ilsken eller maniskt börja samla på prylar. De kan visa stor oro över hur familjen mår och fråga flertalet gånger om ekonomin eller tala om försvunnen tid.

Den sjuke bör inte lämnas ensam, denne kanske har svårt att hitta hem, om han går ut på egen hand. Den demente behöver hjälp med det mesta, för att vardagen ska fungera. Som vårdare blir man lätt isolerad från livet, man blir ett med den sjuke.

Den 30 januari 2009 tog boxaren Ingmars liv slut.

Text & foto: Lotta Tammi

Hur man ser symtomen

• Det märks om man får
  Problem med minnet, sämre tidsuppfattning, svårt att följa med i sociala sammanhang eller förstå det man läser i tidningen eller att hitta rätt ord.

• Behandling
  När man fått diagnosen alzheimer finns det bara bromsmedicin som lindrar symtomen, man måste tänka på att läkemedlet inte utgör något botemedel. Det stoppar alltså inte sjukdomen.

• När bör man söka vård?
  När man märker att minnet sviker, när det blir svårare att komma ihåg saker, eller någon i omgivningen kanske reagerar på att personligheten har förändrats på personen i fråga.

• Vad händer i kroppen
  Vi har olika områden i hjärnan som har olika uppgifter. Tinningloben styr minnet och hjässloben tar även hand om all information vi får från våra sinnen. Pannloben har vi för att koncentrationsförmåga, omdöme och att talet ska fungera bra. Nackloben styr alla våra synintryck. När man får alzheimer skrumpnar nervcellerna i ett eller flera hjärnområden.

Uppgifter är hämtade från Vårdguiden.

K.L.U.R.A. tar avsked

KLURA-projeket är nu avslutat efter ett och ett halvt års kompetensutbildning. Den sista utbildningsdagen hölls den 30:e oktober i Bibliotekshusets sessionssal.

Inbjudna talare var Agnetha Halvarsson från ApEl utvärdering, Bjarne Andersson, kommunalråd i Kristinehamns kommun och Monica Persson förvaltningens socialdirektör. Utbildningsdagen avslutades med föreläsaren Klas Hallberg.

Jennie Holmberg, KLURA:s projektledare, inledde dagen med att säga att hon inte trodde att projektet skulle bli så stort.

– Projektet växte under arbetets gång. Vi funderade också mycket på om utbildningarna passade och om folk skulle komma till seminarierna.  Vi oroade oss i onödan. Utbildningarna och seminariedagarna har varit fullbelagda. Vi har till och med fått neka människor på grund av för få platser vid vissa utbildningar, säger Holmberg.

Under ett och ett halvt år har KLURA-projektet haft 630 unika deltagare från Karlstad och Kristinehamn. Till detta kan sägas att 220 deltagare har kommit från olika samarbetspartners och andra kommuner.

En filmdokumentation i Mediagruppen Karlstads regi visades. Filmen hade gjorts under året för att visa på vad KLURA-projeket är med exempel från olika föreläsningar. Den innehöll också röster från politiker, företrädare för KLURA och andra berörda deltagare. Filmen finns upplagd på Youtube.

Lärande utvärdering

Agneta Halvarsson och Helena Svensson från ApEL, ett forsknings- och utvecklingscentrum, har utvärderat KLURA-projeket.  Helena Svensson höll i presentationen av utvärderingen och

betonade mycket lärande utvärdering som ett verktyg, för att kunna överföra kunskaper från utbildningsprojekt till det praktiska arbetet på arbetsplatserna.

Meningen med lärande utvärdering är att kunna påverka projektet när det pågår, att komma in i processen medan den fortgår, till skillnad från tidigare då projektutvärderingen kom i slutet av projektarbetet.

KLURA har varit ett välskött projekt, i genomförande och uppföljning, och har svarat på de behov som man har uppgett man har haft. Svensson säger också att deltagarna har varit väldigt nöjda med utbildningarna, särskilt metodutbildningarna har varit populära och uppskattade.

– Det gäller nu när projektkontoret packas ner, att fånga upp det lärande som har ägt rum, både på arbetsplatsen och bland cheferna, menar hon.

Utvärderingen visar också att KLURA har bidragit till ökade förutsättningar att utveckla verksamheten gentemot klienterna. Det visar sig att mervärdet har blivit större eftersom utbildningsdeltagarna kommer från olika avdelningar och från olika kommuner, i det här fallet Kristinehamn och Karlstad.

Hur man integrerar ny kunskap är avgörande för vardagsarbetet. För att detta ska fungera måste organisationen vara lärande. Det gäller att förändra medan projektet pågår, menar Svensson.  Det här sättet att jobba på har resulterat i att projektet som helhet har utvecklats på ett bra sätt.

– Som utredare medför arbetssättet att man får en chans att göra en utvärdering som betyder något, säger hon.

”Vi kan kalla det här för en kick-off”

Från politikens värld var Bjarne Andersson, kommunalråd i Kristinehamn, representant.

– Det här är en kick-off, så ser jag det. Den här avslutningen är starten för något nytt. Vi har gått kurser och utbildat oss. Det här måste vara starten för ett nytänk som vi bygger framtiden på, deklarerar han.

Kompetensutbildning är ett steg i rätt riktning, för det handlar om att få de som jobbar inom socialtjänsten att känna entusiasm och glädje i arbetet. Utbildningarna ska göra avtryck bland brukare och klienter. Andersson menar att detta är det viktigaste.

Andersson tryckte på tre saker som är viktiga för att lyckas med kompetensutbildning.

– Får vi ihop entusiasm och glädje med kompetens, tror jag att vi kan skapa ett vinnande lag, säger Andersson.

Kristinehamnspolitikern hänvisade till Helena Svenssons arbete och tyckte det var ett mycket bra sätt att bedriva uppföljning på. Han menade också att forskning borde bedrivas på det här sättet.

– Man är mitt i verkligheten och stöttar de som håller på med det här och kan ge feedback direkt. Den gamla modellen som man har hållit på med tidigare, när utvärderingen gjordes långt senare efter projektets avslut, känns inte så jättebra, menar han.

– Vi är väldigt nöjda med KLURA, för det har bidragit till en ökad kompetens i Kristinehamn, säger Andersson.

Att knyta ihop säcken

Monica Persson, socialchef i Karlstads kommun och förvaltningens högste representant, fick äran att knyta ihop klurasäcken.

– Hur många gånger har vi inte hört det, att knyta ihop säcken, på föreläsningar och tänkt på floskelbingo, säger Persson.

Skämt åsido, men ibland är det svårt att undvika klyshor, även hon försöker tänka på att inte hamna i floskelträsket. Språket är viktigt och inom förvaltningens verksamheter används ord som framgångsfaktorer, implementering, brukarinflytande och strategisk planering. Betydelsen som språket har är stor, menar Persson.

Före KLURA:s  start fanns inte de pengar som behövdes men det fanns ett behov av kunskap inom olika områden som exempelvis jämställdhet och mångkultur. Finansieringen av projektet gjordes med pengar från ESF (europeiska socialfonden). Över fem miljoner kronor kom KLURA-projektet tillgodo och projektmedlemmarna blev en stund villrådiga inför den stora mängden pengar.

– Sedan tillkom en faktor som jag inte hade förstått och det var det här med upphandling. Vi hade fått så mycket pengar att vi var tvungna att upphandla alla utbildningar utom de som hade interna föreläsare. Det visade sig att de som inte fått uppdraget överklagade, innan en sådan process är över kan man inte göra någonting, berättar Persson.

Hela processen har varit arbetsam. Det är mycket logistik när det gäller projekt av det här slaget, allt från projektkontor till kaffebröd. Till och med kaffe fick genomgå en upphandling.

– Det här sådant man inte vet, hur mycket arbete det är, förrän man har provat, menar Persson.

– Jag ser KLURA som en väldigt lång läroprocess, för det har varit ett långt projekt. Jag har lärt mig väldigt mycket som förvaltningschef. Ett stort tack vill jag rikta till KLURA som har stått på er och fått oss göra det vi ska. Jag vet att ni har kämpat och är väldigt tacksam för det, avslutar Monica Persson.

Trots alla besvärligheter under resans gång, får man en klar känsla av det har varit ett lyckat projekt. Nu gäller det att integrera all den kunskap som har förmedlats och skapats, i möten mellan människor, för att verksamheterna ska växa på ett bra sätt, så att brukare och klienter ska få största möjliga nytta och stöd.

Text: Henrik Sjöberg

Foto: Per Rhönnstad

Länk till KLURA-filmen:

http://youtu.be/y4RwKRQN1TU

PÅ JOBBET: Leif Gustafsson

Vi har mött upp med LEIF GUSTAFSSON, fastighetsförvaltare åt Karlstads Kommun för att diskutera lite om hans jobb och vilka utmaningar som står framför dem i takt med att staden växer.
Vad innebär ditt jobb som fastighetsförvaltare? Det är ett väldigt komplext jobb. Det som vi skall utföra på förvaltningsenheten är att tillhandahålla ändamålsenliga lokaler för den kommunala verksamheten samt utveckla och förvalta kommunens byggnader. Det låter lite högtravande men det är faktiskt det som är vår uppgift. Vi är ansvariga för drift och underhåll i respektive fastighet och vi är också ekonomiskt ansvariga. Vi ska se till att det finns fungerande hyresavtal och vara kontaktperson för hyresgästerna.  Det innebär inte att vi personligen åker ut till en fastighet och skruvar om något reparationsjobb anmäls till oss utan vi skickar en intern underhållstekniker (vaktmästare).

När det gäller lite större ombyggnader/reparationer, tar vi hjälp antingen av vår egen byggserviceavdelning, eller någon byggfirma vi har avtal med. Vi jobbar även med besiktningar när jobbet är klart, och underhållsbesiktningar där man tittar på ett behov.  Vi ska upprätta underhållsplaner för alla fastigheter. Vi jobbar mycket med avtal med entreprenörer och väldigt mycket fakturahantering. Vi hanterar normalt över hundra fakturor i veckan och det kan innebära en hel del jobb eftersom allting måste kollas upp. Vi är 8 stycken som jobbar med fastighetsförvaltning och har helt nyligen strukturerat om oss i tre grupper. Vi har två förvaltare som jobbar med undervisningslokaler. Sen har vi en för boendemiljöer, i huvudsak vård och omsorg samt arbetsmarknads och socialförvaltningen. Den tredje gruppen kallar vi för ”Teknik, Centrum, Kultur och Fritidsfastigheter” och det är där jag ingår. Jag förvaltar kommunens fastigheter i innerstan, samt kulturfastigheter.

Sen har jag hand om en lite udda fastighet också och det är kommunens semesteranläggning på Tjörn. Karlstad stad köpte in denna redan 1937 och det var tänkt från början som sommarkoloni för barn som inte hade möjlighet till ett sommarlov på landet. Anläggningen fungerade som koloni ända fram till ca. 1970. Sedan gjordes det om till semesteranläggning för kommunanställda, där man kan hyra stuga från Lördag till lördag, sommarmånaderna men även dygnsuthyrning övriga delar av året. Vem som helst får hyra t.ex skolklasser, idrottsföreningar, företag och privatpersoner så det gäller inte bara för Karlstadbor. Den åttonde förvaltaren har ansvar för hamnen, Mariebergsskogen samt diverse utredningar.

Omfattar ditt jobb bara byggnader som kommunen har verksamheter i, eller finns det mer, som KBAB tex där kommunen är delägare? KBAB är ett eget bolag som har ansvar för kommunens bostäder. Teknik –och Fastighets kärnuppdrag är att tillhandahålla lokaler till kommunens verksamheter men sen har vi även några externa hyresgäster. Det kan vara lokaler som är vakanta och som vi hyr ut till annat än kommunal verksamhet. Det kan också vara utåtriktade verksamheter, Tex. Värmlands Operan som hyr Karlstad teater eller Värmlandstrafik som hyr busstationen.  Det är kommunala angelägenheter även om hyresgästerna är externa. Vi har också någon enskild butik samt ett fåtal lägenheter i kulturbyggnader.

Råder det brist på fastigheter i kommunen? Vi har ungefär 420.000 kvm egna fastigheter och det är ganska liten omsättning i förändring. Uppskattningsvis förvaltar vi ca 400 fastigheter. Med inhyrda objekt blir det 550 stycken. Vi hyr alltså in ca 130.000 kvm. Några objekt säljs och sen bygger vi en del nytt, alternativ köper in. I förhållande till hela volymen så är förändringarna inte stora och vi har ju exempel på en del äldreboenden som behöver större ytor nu efter omstruktureringen av dessa. Det är på gång att vi ska bygga ett nytt vårdboende ute vid Zakrisdal. Skolor byggs inte så många nya men är det så att det uppstår ett nytt område, som exempelvis Södra Råtorp som är ett helt nytt bostadsområde, så bygger vi en ny grund-och förskola i anslutning till detta. De kommunala behoven styr hur mycket fastigheter vi äger och förvaltar..

Hur ser det ut gällande brister på dessa fastigheter? Det finns ett litet eftersatt underhåll generellt sett.  Det handlar då om bristen på underhållspengar som gör att vi inte klarar riktigt att hålla efter. Alla kommunens fastigheter är inte i toppskick och vi har ett relativt gammalt fastighetsbestånd rent generellt för de flesta byggnader vi har är äldre än 30 år.  Har man då inte gjort någon större rot-renovering på dom så finns det givetvis ett stort behov. En annan sida av saken är att många av våra fastigheter är energislukare och där jobbar vi just nu med ett stort energiprojekt där vi har inventerat alla fastigheterna som kommunen äger och håller på att ta fram förslag till åtgärder. Något som är bra i sammanhanget är att vi tagit bort i stort sett alla oljepannor så idag är det fjärrvärme till dessa fastigheter i stället. Vi har också provat med pellets på några ställen och testar även solfångare.

Vad har du för svårigheter i ditt jobb? Vi förvaltar ju rätt så speciella byggnader som exempelvis Bibliotekshuset och likaså Badhuset och en hel del idrottsplatser. Ett annat område är offentliga toaletter som har sin egen speciella problematik. Vi har också mycket projekt i olika former, tex byggprojekt och liknande som kommunen driver. Det kan handla om innerstan, eller om hur man ska utveckla processer inom teknik och fastighetsförvaltning. Vi sysslar mycket med tillgänglighetsarbete och det blir mycket diskussioner mellan olika förvaltningar. Utredningar av olika slag, ekonomisk uppföljning, budgetarbete och prognoser. Vi får en viss budget varje år och det är en 0-budget.  Kostnaderna för hyresgästerna ska balansera utgifterna avseende drift och underhåll och löner. Det gäller att hålla sej inom budget och ändå få saker och ting gjorda. Det största bekymret idag är nog att vi inte får så mycket underhållspengar tilldelade från kommunen så att det motsvarar det egentliga behovet.  Jag kan ju inte trolla utan istället får jag prioritera vad som ska göras, ganska hårt.

Vilka utmaningar finns det? Det finns en tydlig ambition i den här kommunen att vara ledande i miljöfrågor. Vi prioriterar energisparande i kommunen och det är viktigt att vi arbetar som föregångare i dessa frågor, visar att vi gör bra saker och tänker på miljön.  Vi testar mycket ny utrustning och ny teknik. Alla offentliga organisationer har en viktig roll i det utvecklingsarbetet. Stadshuset är ett lysande exempel där vi provar en teknik med solceller i kombination med solskydd.  Jag hittade den här idén, som ursprungligen kommer från Tyskland och hade provats en tid av Malmö stad, och tog hem den till Karlstad och vi sökte och fick bygglov för det.  Sådana här projekt är oerhört intressanta och det ger ju också Karlstad en bra och miljömedveten framtoning. Kommuner och över-huvudtaget offentliga institutioner måste vara ledande och prova den nya tekniken och se om det fungerar i praktiken.

Tror du att vi i framtiden t.ex kommer att kunna värma Badhuset med solvärme? Det tror jag inte är praktiskt möjligt under vinterhalvåret men på sommaren går det nog att genomföra.  Tyvärr går det ju inte att lagra energi från solvärmen men visst vore det ett drömscenario! Vi har solfångare idag i innebandyhallarna till exempel som försörjer anläggningen med varmvatten, men problemet är att när det är sommar och sol, så är det heller ingen verksamhet i dessa hallar. Då blir det ju att anläggningen kokar i stället.  Vi har redan nu problem att göra av med den överskottsvärme som produceras där men jag är övertygad om att vi kommer på en lösning på det problemet också!

Text & Foto: Robert Olsson