Etikettarkiv: bipolär

Hennes son och psykiatrin

444Hon satt på sängen och stirrade på den vita väggen i rummet på psykiatriavdelningen. Redan andra dagen ville hon hem till sin son igen.

Hon anklagade sig själv, ”varför åkte jag hit?” Jo, just det. För två dagar sen ville hon ju ta livet av sig.

Den känslan brukade dyka upp varje månad och hon kände sig maktlös när dessa känslor kom oanmälda. Ofta åkte hon in till psykiatrin och fick lugnande och läkarna repeterade alltid samma ord, ”du är ju bipolär, då kommer du att känna så här ibland.”

Hon kände sig som om hon var oren på nåt märkligt sätt, att hon inte fick vara som andra föräldrar. Varför var hon drabbad av denna förbannade diagnos? Att ena dagen var allt normalt och andra dagen ville hon dö. Dessutom försökte hon dölja detta tillstånd för sin 13-åriga son, som hade ADHD – han förstod inte varför mamma ibland var sjuk och åkte till sjukhuset.

En kvinnlig skötare kom in i rummet på psykiatrin och sa, ”vi har nya rutiner nu”. ”Alla som har barn måste vi göra en sorts barnperspektivanmälan för, det gäller din son.”

Skötaren fortsatte med frågor som: ”På vilken skola går din son? Vart är han nu?” Vår huvudperson kände ilskan över att de jävlarna skulle utnyttja hennes psykiska sjukdom för en orosanmälan, för att hon som bipolär hade vågat söka hjälp.

Hon svarade nonchalant att pojken var i goda händer hos sin storasyster
på 30 år, och att hon inte behövde uppge vilken skola han gick på. Där gick gränsen, menade hon. Skötaren gick ut från rummet med sur uppsyn.

Hon bestämde sig i det ögonblicket att hon var tvungen att komma ut från detta ställe snarast. Hon ringde därför sin sambo, som skulle komma på besök dagen efter och hon sa, ”du måste ta mig härifrån”.

När hon kontaktade sköterskan om utskrivning menade sköterskan att ett läkarbesök skulle kosta avdelningen
3 000 kr, samt att risken var hög att hon skulle bli tvångsinlagd. Detta för att en psykiatriker dessförinnan hade skickat ett mail där han rekommenderat att hon skulle hållas kvar med tvång.

Men på söndagen när akutpsykiatriläkaren kom så godkände denne att hon fick bli utskriven, med hänvisning till att hennes sambo skulle vara hemma en vecka med henne.

Väl hemma så var sonen upprörd och hade ångest över sin moders frånvaro. Han ropade efter mamma så fort hon gick till ett annat rum. Han ville sova bredvid henne de närmsta nätterna och sambon hamnade på soffan.

Enligt vanlig skolmorgonrutin får hon väcka sin son tre gånger och prova olika kläder, då sonen utifrån hans diagnos är känslig för hur textilerna och klädesplaggen sitter på honom. Denna rutin tar cirka en timme att genomföra.

Hennes diagnos hade gett henne dåligt tålamod, vilket ibland innebar att mor och son krockade. Till följd av mammans envishet, med hjälp av medicinen, tvingar hon sig ändå att ge sin son den tid han behöver. Samtidigt lär hon honom att lösa sina egna problem, även då han ropar efter henne.

Att vara föräldrar med diagnos Bipolär och samtidigt ha ett barn med ADHD kan vara tufft.

Det finns inga mallar eller böcker till hjälp. Hon kunde känna sig ensam, som om hennes familj var helt annorlunda från de familjer som hon under sitt liv fått lära känna.

Text: Nina Lindberg

Född ledare?

345534Personer med bipolär sjukdom har högre chans att bli ledare än genomsnittspersonen, då de är mer drivna, verbala och motiverade att nå toppositioner.

Men en ännu högre andel av dem med bipolär sjukdom anses inte vara lämpade för ledarbefattningar och vidare tjänst inom militären, säger Svenska Dagbladet.

Detta utifrån en artikel i den vetenskapliga tidskriften ”Acta Psychiatrica Scandinavica”. Störst chans att få ledarpositioner är den som är syskon till en bipolär, men som själv inte har drabbats.

Hos en miljon 18-åringar som mönstrat, jämfördes resultaten av ledarlämplighet med vilka som redan hade, eller senare fick en bipolär diagnos.

Detta syns i många yrken men framför allt inom politiken, enligt en undersökning som forskare vid Karolinska Institutet har genomfört, med information några decennier bakåt i tiden.

Simon Kyaga, som ingår i forskargruppen, säger att en del inte alls får ledande positioner, snarare motsatsen. Han ser det som ett tecken på att en potential inte blir tillvaratagen genom rätt behandling av sjukdomen. Detta är inte bara en förlust för personen – men för samhället i stort.

Text: Maria Lundby Bohlin
Foto: Liselotte Frejdig

Bipolär sjukdom är ett nytt, lite vidare begrepp av vad som tidigare kallades manodepressiv sjukdom. Detta innebär att den drabbade svänger mellan uppvarvning, hypomani eller mani. I början så är det: ”jag har aldrig mått så här bra”, man får ett okritiskt beteende och blir irritabel, det vill säga får häftiga humörsvängningar.Detta beteende är onormalt för den ”friske” personligheten. Till detta är den bipoläre depressiv, ledsen, passiv och ibland suicidal. En person med bipolär sjukdom behöver ofta livslång medicinering, ofta med litium, och kontakt med psykiatrin.

Vad är schizoaffektivt syndrom?

schizoaffektivMBLEnkelt förklarat kan man säga att de schizoaffektiva står med en fot i schizofrenin och den andra foten i det bipolära spektrat.

Man har både psykotiska och affektiva symtom. Man växlar mellan de två, ofta kan man ha typiska snabba växlingar mellan depression och mani inom en och samma episod, och därtill har man psykotiska symtom.

Jakob Kasanin skapade diagnosen schizoaffektivt syndrom år 1933. Schizoaffektivt syndrom, eller sjukdom, finns i två versioner; en depressiv och en bipolär. Därutöver har man vanföreställningar och hallucinationer som vid schizofreni. Synhallucinationer ter sig vanligare vid schizoaffektiv än vid schizofreni.

Med en fot i varje
Som illustrationen visar finns det ett spektra. Ena extremen är schizofreni, den andra bipolär, däremellan finns schizoaffektiv. Vissa med diagnosen är mer mot den schizofrena sidan av spektrat, andra lutar mer mot bipolär, andra är i mitten, andra ter sig ha både schizofreni och bipolär samtidigt. Detta gör att det finns oenighet i hur man skall klassificera syndromet, men, i DSM-IV står det under det schizofrena spektrumet.

Den affektiva delen humörsvängningar saknas i stort sett helt hos personer med enbart schizofreni. Den affektiva delen av schizoaffektiv sjukdom kan antingen vara av bipolär typ (med manier och depressioner) eller istället av den andra typen: med enbart återkommande djupa depressioner.

Svår diagnos att ställa
Med psykos menas att man har vanföreställningar och en förvrängd verklighetsuppfattning där bland annat hallucinationer ingår. Om man både har återkommande depressioner och/eller manier, och samtidigt har episoder om minst två veckor har psykos utan affektiva symtom, så har man en så kallad schizoaffektiv sjukdom. Ofta förekommer både affektiva och psykotiska symtom samtidigt, därför är det en svårställd diagnos. Det kan ta flera år innan man diagnosticeras rätt.

Text: Maria Lundby Bohlin

Superhäxan – En viktig medicin

Zyprexa är ett antipsykotikum, neuroleptika, som används vid schizofreni mot hallucinationer. Den används även vid vanföreställningar och vid mani hos personer med bipolär sjukdom.

Medicinen är omdebatterad därför att många går kraftigt upp i vikt av den. Å andra sidan är den omtyckt, då den är mycket bra för sitt syfte utan att ha lika mycket biverkningar som de tidigare neuroleptiska preparaten har. Medicinen godkändes 1996 av Läkemedelsverket för behandling av schizofreni och andra psykoser, mani, vid bipolär sjukdom och som underhållsbehandling vid bipolär sjukdom. Den är ett neuroleptikum, alltså ett läkemedel för att behandla psykoser, hallucinationer och vanföreställningar och fungerar också dämpande, varvid den används vid uppvarvning för att få personen ner till en mer normal nivå.

Zyprexa anses tillsammans med Leponex vara de läkemedel med starkast antipsykotisk effekt, 20% bättre än liknande preparat, den förste har dock en bättre stämningsstabiliserande effekt än Leponex, som används främst mot terapiresistent schizofreni. Utöver Zyprexa används också Seroquel vid bipolär sjukdom. Kritiker menar dock att företaget Ely Lilly som gör Zyprexa, vinklat studierna till Zyprexas fördel.

Zyprexa var 2007-2008 det nionde mest sålda läkemedlet i Sverige sett i pengar och den var det enda antipsykotiska läkemedlet på listan. Zyprexa används ofta som akutmedicin då effekten kommer inom några få timmar. En del fortsätter med läkemedlet vidare och Zyprexa är den antipsykotika i Sverige som har minst behandlingsavbrott.

Biverkningar

De kommentarer jag fick vid diskussionsforum på Internet då jag skulle börja med Zyprexa var ”stackars dig, du kommer gå upp jättemycket i vikt!” Det gjorde jag, jag gick upp 15kg på två månader, därefter planade kurvan ut. Men de andra ryktena stämde också, jag fick betydligt mindre psykotiska symtom än av tidigare läkemedel och slapp också att känna mig som en Zombie. Omgivningen tycker att jag har blivit avtrubbad, men i så pass liten grad att jag nu fungerar som människa igen.

Jag lade upp en frågeställning runt min Zyprexaartikel på schizofreniforumet Viska och kommentarerna om Zyprexa var inte nådiga. Issa-Elise skriver att hon gick upp i vikt 50kg på kort tid, fick diabetes och muskelproblem. Poppy säger hon fick muskelryckningar. Ensamflickan tyckte hon blev trött och avstängd, hon gick däremot inte upp av medicinen utan snarare ner. Saara använde den en kort tid, men slutade på grund av extrema hungerkänslor, hon åt mycket utan att känna mättnad och gick upp i vikt. Koi fick muskelryckningar, hög puls och lågt blodtryck och hamnade på akuten.

En kommentar fick jag som var positiv, från killergirl; ”Har ätit Zyprexa i ca 5 år, det är den som ger mest resultat för mig. Har minskat psykoserna och dämpat rösterna lite. Dock blir jag dålig ibland trots medicinen. Har gått upp 25kg av den men det är den enda som hjälper mig just nu. […] av Zyprexa får jag enormt sug efter mat och sötsaker. Blir lite avtrubbad i mina känslor av den. Går liksom en zombie, men det är bättre än att vara psykotisk.”

Jag ställde även en öppen fråga till min artikel på Bipolärforum Chai tycker att Zyprexa var bra psykiskt; ”Jag hade inte så stökiga och konstiga tankar, inget självskadebeteende, mindre ångest och bättre sömn”, men stod inte ut längre än två månader av den snabba viktuppgången; två kilo per vecka. ”Det är tråkigt att detta läkemedel dras med den biverkningen för många (inte för alla).”

Ia på Bipolärforum säger att hon mår rätt bra av Zyprexa, hon har dock använt dem kortare perioder vid behov. ”Den samlar ihop mig om du förstår hur jag menar”. Hon tar den sällan för hon går upp i vikt snabbt av den; 7-8kg på fyra veckor. Ia säger att det är ett potent preparat med en vidrig bieffekt. ”Tänk om de kunde göra Zyprexa utan det som gör viktuppgången”

Slutligen

Zyprexa är snabbverkande och ger effekt inom några få timmar, flera säger att de bara vill ha den som vid behovsmedicin eller i akuta stadier på grund av risken för viktuppgång. Den är mycket bra mot hallucinationer och mani och har få andra bieffekter, framför allt blir man inte trött och sederad av den liksom många andra antipsykotika. Men viktigast av allt: alla mediciner fungerar annorlunda på olika personer. Vad som passar får man pröva sig fram till.

Text: Maria Lundby Bohlin

Fakta:

Enligt läkar-FASS räknas viktuppgång som en ”mycket vanlig” bieffekt vid Zyprexabehandling, vilket innebär att mer än en av tio drabbas:

Kliniskt signifikant viktuppgång observerades för alla grupper jämfört med Body Mass Index (BMI) vid studiens start. Vid korttidsbehandling (median behandlingstid 47 dagar) var viktuppgång med ≥7% jämfört med kroppsvikten vid studiens början mycket vanligt (22,2%), viktuppgång med ≥15% var vanligt (4,2%) och ≥25% var mindre vanligt (0,8%).

Under långtidsbehandling (minst 48 veckor) var det mycket vanligt (64,4%, 31,7% respektive 12,3%) att patienterna fick en viktuppgång på ≥7%, ≥15% och ≥25% jämfört med kroppsvikten vid studiens början.

Förstärkt samband mellan kreativitet och psykisk sjukdom

I ASP Bladet nummer 5 förra året rapporterade vi om att ny forskning visade på en möjlig förklaring till sambandet mellan kreativitet och psykisk ohälsa. Nu förstärker ytterligare forskning att det råder ett samband. Vi har kontaktat doktoranden Simon Kyaga på Karolinska Institutet för att få veta mer.

Sättet de gick tillväga

För att kunna finna kopplingen mellan psykisk sjukdom och kreativitet tog bland annat Kyaga sig an det stora arbetet att korsköra tre nationella register mot varandra: Slutenvårdsregistret, som innehåller alla patienter som har blivit intagna tidigare för psykoser. Folk- och bostadsräkningen, där människor uppger bland annat vilka yrken de har. Och sist men inte minst SCB:s flergenerationsregister, där man genom personnummer kan koppla personer till föräldrar, barn, syskon och föräldrars syskon.

Enkelt uttryckt, vad är det för samband ni har funnit?

– Att patienter med schizofreni och bipolär sjukdom samt deras släktingar oftare har kreativa yrken jämfört odiagnostiserade personer och deras släktingar. Sambandet föreligger inte vid depression, vilket talar för att det är specifikt. Dessutom har vi använt gruppen revisorer för att kontrollera att våra yrken verkligen återspeglar kreativitet och inte något annat. Ingen ökad förekomst fanns bland revisorer, säger Simon Kyaga.

Vilken nytta tror ni att ert fynd kan ha?

– Vi styrker ett samband mellan kreativitet och psykisk sjukdom som misstänkts sedan antiken. Därigenom sätter vi psykiska sjukdomar i perspektiv. Det är viktigt att ta hänsyn till detta vid behandling. Dessutom borde fynden kunna bidra till minskad stigmatisering, menar Kyaga.

Fynden talar för att genetik åtminstone delvis kan förklara sambandet. Det kan komma att underlätta för förståelsen av den genetiska strukturen bakom till exempel schizofreni och bipolär sjukdom. På lång sikt kan det förhoppningsvis leda till förbättrad behandling.

Fynden sätter också psykisk sjukdom och kreativitet i ett evolutionärt perspektiv, det vill säga ger så kallade ”ultimata förklaringar” till förekomsten av såväl psykisk sjukdom och kreativitet och därigenom ökad förståelse av mänsklig kultur.

Tidigare forskning av Fredrik Ullén visar också på ett samband mellan psykisk ohälsa och kreativitet. Hur ser ni på det?

– Professor Ullén med kolleger visade förändringar i thalamus kopplat till ökad kreativitet mätt i en skattningsskala på ett begränsat antal odiagnostiserade personer. Man drog slutsatsen att dessa förändringar skulle kunna förklara ett samband mellan schizofreni och kreativitet. Vi har visat att sambandet existerar. Genom att använda hela Sveriges befolkning (cirka 300 000 patienter och 700 000 släktingar) kan vi också känna oss säkra på att sambandet kan generaliseras och inte är ett tillfälligt fynd. Litteraturen på området har annars präglats av flera motstridiga fynd, kanske delvis på grund av att man generellt undersökt små grupper om cirka 20 personer, avslutar doktoranden Simon Kyaga.

Text: Karl-Peter Johansson & Robert Halvarsson

Ett liv i balans

Litium är en humörstabiliserande medicin som hjälper personer med bipolär sjukdom att leva ett normalt och balanserat liv som är möjligt.

1800 upptäcktes bergarten petalite av den brasilianska kemisten José Bonifácio de Andrada i en gruva på ön Utö i Stockholms södra skärgård. Den svenske kemisten Johan August Arfwedson 1817 upptäckte sedemera att det gick att utvinna litium ur petalite.

Litium är ett spårämne som finns i växter, i många bergarter och även i människokroppen. I sin renaste form är litium en mjuk och silvervit metall. I fast form är den lättaste metallen i naturen.  Andra egenskaper som litium uppvisar är en stark elektrisk ledningsförmåga. Den används även ibland som beståndsdel i tvåltillverkning, elektriska batterier, smörjmedel och gör legeringar starkare. Det finns en mängd användningsområden men det är som läkemedel den är mest känd, i synnerhet för behandling av bipolärsjukdom.

Det var på 1870-talet som litium först kom att användas som läkemedel och då för att behandla maniska tillstånd. I slutet av 1800-talet avtog andvändningen av litium på grund av att läkemedelsindustrin inte ville satsa på ett läkmedel som det var svårt att få patent för.

Det var sent 1940-tal som litium igen togs upp i forskningen. 1970 godkände Food and Drug Administration(FDA) i USA litium för läkemedelsanvädning. FDA har ansvar för bl.a. läkemedelsfrågor och fungerar ungefär som Läkemedelsverket i Sverige.

The British Journal of Psychiatry rapporterade 2009 att forskare i Japan har funnit ett samband mellan naturliga halter av litium i dricksvatten och lägre självmordstal. Forskningen i Japan visade att det fanns tecken som tydde på att självmordsfrekvensen kan sjunka av naturliga halter av litium i dricksvattnet. I Wikipedia-artikeln om litiumbehandling nämns att det finns indicier som pekar på att källvatten med halter av litium i användes i behandling av manier.

Vetenskapliga rapporter ska tas med en nypa salt. Studierna är inte heltäckande utan beskriver i det här fallet en begränsad population i Japan.

Litiumbehandling

Det går inte bota bipolärsjukdom. Eftersom bipolärsjukdom är en biologisk betingad sjukdom går det heller inte att lindra symtomen med exempelvis enbart psykoterapi. Terapin kan vara ett bra komplement men litiumbehandlingen är en viktig faktor som minskar sjukdomens verkningar. Behandlingen skyddar inte bara mot symtomen utan litiumet skyddar också hjärncellerna från effekterna av sjukdomen.

Litium har först och främst effekt på de maniska perioderna men även i enstaka fall används det i behandling mot depression. En långvarig litiumbehandling kan förebygga nya perioder av mani eller depression.

Bipolärsjukdom kommer och går men den finns där under ytan. Vid de rätta betingelserna, när exempelvis livet är extra stressigt, mycket händer på en gång, kan sjukdomen märkas mera. Det är viktigt att regelbundet ta medicinen annars finns risken att hamna i emotionell oreda.

Även under litiumbehandlingen kan sjukdomens symtom märkas. Litiumet gör inte att livet blir linjärt utan kapar både toppar och dalar.

Utan medicinen skulle symptomen vara mycket, mycket värre. I perioder där mani märks extra tydligt är det också särskilt viktigt att ta litium, annars är risken stor får förvärrad sjukdomsbild.

När litiumet sätts in görs detta långsamt. Det gäller att hitta en nivå som passar individen, för att få ett fullgott skydd mot sjukdomen. Litiumprov tas regelbundet för att hålla kolla på litiumnivåerna i blodet. Sköldkörtel och njurar kontrolleras också. Även i perioder då livet inte störs av sjukdomen är det lika viktigt att ta sitt litium som under de sjuka episoderna.

Många människor som inte står under medicinering, medicinerar sig själva med droger och alkohol. Det dämpar ångesten men är på längre sikt förödande, därför att alkohol och drogmissbruk kan förvärra sjukdomsförloppet, även manier kan utlösas.

Text: Henrik Sjöberg

Fakta om biverkningar:

Litium har som alla andra läkemdel biverkningar. Överdosering av litium är livsfarligt och kan leda till döden men de vanliga biverkningarna är tämligen ofarliga.

Vanliga biverkningar vid inledning av behandling:

– lätt illamående

– lös avföring

– matthet i kroppen

Efter två veckors behandling brukar dessa biverkeringar försvinna men muntorrhet och darrhänthet kan bestå under behandlingens gång.

Lämna mig inte – jag är så ensam

Stabil instabilitet är en bra sammanfattning om vad borderline personlighetsstörning karakteriseras av. Personerna kan vara utåtagerande och oberäkneliga med ett stökigt beteende. Men också väldigt kärleksfulla och varma.

Borderline är inte en sjukdom utan en personlighetsstörning. En personlighetsstörning är när din personlighet så kraftigt avviker från normen att du får problem i vardagen. Diagnosen ställs inte före personen är 18 år eller äldre, då personligheten formas i ungdomsåren. Borderline börjar ofta i tonåren eller i tidig vuxen ålder, men man kan bli frisk från det och avdiagnosticeras.

Borderline betyder gränsland och omnämns ibland som området mellan lättare och svårare psykiska problem. Namnet borderline började användas tidigt 1900-tal och trots att man inte längre räknar det som ett tillstånd i gränsen mellan neuros och psykos, så har namnet behållits i diagnosmanualen DSM-IV. I den andra manualen, ICD-10, kallas diagnosen Emotionell instabil identitetsstörning.

Borderlinepersonen är splittrad, hon vill ha kärlek, vilken är snabb och stormande med lika snabba avslut med skarp nedvärdering. Hon klarar ofta inte av att vara i ett längre förhållande, i hennes rädsla att bli övergiven kan partnern kvävas av överdriven kärlek. Hon missförstås ofta och kan uppfattas som manipulativ och överdrivande. Jag skriver hon, då tre gånger fler kvinnor än män diagnostiseras med borderline. Borderlinepersonen har en svartvit syn på omvärlden och personer kring henne, hon ömsom älskar andra med mycket värme och ömsom hatar hon dem, vilket försvårar både sociala kontakter och en stabil terapeutisk relation.

Klicka på bilden för att se den i naturlig storlek
Klicka på bilden för att se den i naturlig storlek

Självskadebeteende  Det som kanske mest brukar förknippas med borderline är självskadebeteende, alltså att exempelvis skära, rispa eller bränna sig själv, utsätta sig för riskfyllda situationer, uppvisa suicidala gester, alltså beteenden som personen garanterat inte kan dö utav, till exempel strypa sig med en strumpa, som kan vara ett symboliskt självmordsförsök. Personen kan även hota med självmord: ”får jag inte en ny dator så tar jag livet utav mig”, vilket gör att de kan uppfattas som manipulativa.

Självskadebeteendet har många orsaker, t.ex. att bli lugn, att komma ur sitt disassociativa tillstånd eller att bestraffa sig själv. Man kan också göra det för att förflytta en svårhanterlig psykisk smärta till en mer hanterlig fysisk smärta. Det är svårt för en person som inte skadar sig att förstå den enorma ångest som ligger bakom beteendet.

Borderlinepersoner upptar mycket tid och resurser inom vården. 10-20% av dem med borderline dör som resultat av självmord, om den är kombinerad med missbruk är risken ännu högre. 1-2% av befolkningen har borderline och en av fyra av dem som är inlagda på psykiatriska vårdavdelningar har diagnosen. De självskadande beteendena kan vara impulsiva, eller komma i korta perioder av nedstämdhet, irritabilitet och/eller ångest, några som hos borderlinepersonen, till skillnad från den med bipolärt syndrom, kommer i korta intensiva perioder om några timmar till några få dagar. Karakteristiskt är även den kroniska tomhetskänslan som är kvar trots alla utsvävningar.

Vid stress eller kriser kan hon få paranoida tankegångar och dissociation, där personen kan få ett tillfälligt sammanbrott. Man får svårt att skilja på jaget och omgivningen, minnet, medvetandet och tänkandet. Personen är mycket instabil i humör med snabba stormande affektutbrott, som kan te sig oförståeliga för andra som inte alltid förstår vad som triggat situationen. Personen kan explodera plötsligt av ilska och ha svårt att kontrollera sig i ilskan, vilket kan leda till upprepade slagsmål.

Hon är impulsiv och svajande i sin självbild, vilket kan leda till ogenomtänkta relationer och sexuella kontakter. Hon kan även ha instabil och impulsiv identitetskänsla, vilket gör att hon snabbt kan skifta mellan intressen, stilar och grundläggande åsikter. Exempelvis kan detta ta sitt uttryck i vårdslöshet i trafiken, användande av droger, hetsätande, att kasta saker i väggen och utsvävande shoppingbeteende, med problem med den personliga ekonomin som följd. Personerna har ofta djupa självantaganden, till exempel att hon inte är bra eller förtjänar att älskas, de är också väldigt känsliga, minsta sak kan krackelera hela deras värld.

Borderline kan ofta innebära en samsjuklighet med social fobi, depression, panikångest, bipolär, ADHD och allvarliga depressioner. Det finns ingen medicin specifikt mot borderline, men det finns för enskilda symtom, där lugnande, antidepressiva och/eller neuroleptika kan användas. Det finns en terapi, dialektisk beteendeterapi (DBT) som används framgångsrikt, som är speciellt framtagen för borderline, där personerna får lära sig konkret hur de kan hantera känslor, någonting som är bra, då de har svårt att förvandla intellektuella idéer till verklighet.

Text & illustration: Maria Lundby Bohlin