Etikettarkiv: boende

Att vara beroende – Min väg till eget boende

Att leva som beroende är ingen dans på rosor. I detta nummer av ASP Bladet berättar signaturen Stig Larsson om vägen ut ur missbruket, mot eget hem och boende.

Den började när tjejen som jag var förlovad med kastade ut mig. Det var inte det att jag inte fick mina varningar, för det fick jag, säkert hundra. Även om jag inte tyckte det då, men så här när det gått många år, så har jag fattat hur mycket hon och familjen led av att jag missbrukade.

Ett citat som jag aldrig glömmer är när flickvännen säger; ”tänk om du ändå hade varit otrogen med en tjej istället för med knarket, som jag aldrig kan konkurera med.” Det uttrycket säger en hel del. Jag var så jävla sjuk under den här perioden att jag väl tyckte att det inte var så farligt att jag drog i mig ett och annat. Skillnaden från en person som går på droger och en som inte gör det är enorm. Med det menar jag att knarkaren inte tycker det är så mycket och så farligt med exempelvis en joint, och så har vi personen som aldrig har varit i kontakt med någon drog kanske tycker den där jointen är jättefarlig. Nu var ju läget inte så att det bara handla om en liten joint då och då för mig, utan det var så illa att det slutade med heroin.

Värre än så kan det väl inte bli. Det var väl ungerfär här början på mitt nya liv började. Jag stod utan lägenhet och höll på med tunga droger. Då är det fan inte lätt att rycka upp sig, men jag lyckades komma med i ett program som var för heroinister. Det kallades på den tiden för Subutexprogrammet. Jag har nämt subutex så många gånger förrut i mina texter att det räcker med en kortare förklaring vad det är. Subutex är helt enkelt en mildare form än metadon, som i sin tur är en opiat, ett smärtstillande preparat som är narkotikaklassat. Subutex skrivs ut av läkare och ingår i ett program där motprestationer ingår, i form av allt från regelbundna kissprover till ingen alkoholkonsumtion.

Programmen finns i hela Sverige, även om det inte är lika överallt, med det menar jag att det kan vara olika mediciner beroende på vart man bor i landet, men grundprinciperna är lika.

Svårare med boende vid missbruk

Jag har haft ett flertal lägenheter även efter att jag började med droger. Som ni säkert förstår så är läget mycket svårare om man missbrukar. Ofta blir saker och ting mycket krångligare och man lägger kanske inte alltid pengarna på det man borde göra. Prioriteten kan bli väldig fel och kostsam. Som narkoman har man svårt att sköta hyror och andra saker som man måste betala.

Men min riktiga väg till eget boende startade för ca åtta år sedan. Det började på Bore/Hjorten, som är ett halvvägs hus och ligger på Karlagatan 16:a på Herrhagen. Bore står för boende och rehabilitering. Det är ett ställe man kommer till, om man har kommit ganska långt med sin drogfrihet. Man bör även ha en syselsättning på dagtid. Det hade jag så det var inga problem.

Det jag inte hade var en längre tids drogfrihet, men jag fick en chans och jag tog den. Jag hade inte ett enda negativt pissprov på nästan tre år. Det var jag jäkligt stolt över. Det som hände senare var att jag fick en liten etta på Karlagatan, ironiskt nog blev jag granne med Bore. Många andra fick dock aldrig egen lägenhet på grund av återfall. Tog man ett återfall så fick man automatiskt vänta ett halvt år extra. Tog man många återfall så åkte man ut från huset.

En del fick flytta till Ulleberg, där det är lite strängare, man har helt enkelt inte samma frihet som på Bore. När jag väl flyttade till min lägenhet så är det under dom tre första åren till något som kallas för socialkontrakt. Det innebar att jag fick hembesök från personalen från Bore, där det också innebar attt jag fick blåsa för att se att jag inte hade druckit och lämna pissprover.

Men jag sköte det galant, så idag är kontraktet mitt. Jag ska inte säga att det alltid varit lätt; för då skulle jag ljuga, utan det har varit ett ständigt kämpande för att stå emot drogerna. Men det går. Drogerna är i slutänden inte värda all skit, och svåra att kombinera med att bli en bra samhälsnyttig person och att må bra. Det kommer ofta en fet backsmälla från allt det negativa från förr. Så tänk er för när ni väljer vilken bana ni vill gå i livet. För det du väljer som ung får konsekvenser under resten av ditt liv. Detta kommer från en som vet. Lycka till med allt och tag en dag i taget.

Text: Bosse Persson

Karlstad kommun ställer upp!

Karlstads kommun är en av få kommuner i Sverige som har kommunal hyresgaranti. Detta innebär att även personer som har ekonomiska förutsättningar att betala hyra men som kan ha svårt att få lägenhetskontrakt ska få boende.

Vilka berörs?

Exempelvis personer som har olika typer av osäkra anställningar, som projektanställning i stället för en tillsvidareanställning. Även personer med betalningsanmärkningar kan få den möjligheten genom att kommunen går in och skriver ett kontrakt med hyresvärden. Detta kontrakt innebär att hyran för bostadsbolaget är garanterad, om individen inte betalar så står kommunen för tryggheten.

Ofta är det frånskilda kvinnor som flytt från våld i hemmet eller kvinnor som fått skulder vid separationen som söker hyresgaranti.

I dag är det hopplöst att få en lägenhet om man har betalningsanmärkningar.

– Det räcker med att man ska hyra en film så ska de ha en kreditupplysning, man har med sig det här hela tiden, säger Yvonne Aitman, som är en av dem som jobbar med Kommunal hyresgaranti i Karlstad

Hyresgarantin omfattar hyran under minst sex månader och garantin gäller under två år, men garantin innebär inte att du som hyresgäst kan låta bli att betala hyran. Om den måste utnyttjas har kommunen rätt att i efterhand kräva tillbaka skulden, med andra ord kvarstår hyresgästens betalningsansvar. Den kommunala hyresgarantin läggs till det egna hyreskontraktet. Den plockas bort efter 2 år då hyresgarantin går ut, men man har kvar sitt eget bostadskontrakt hela tiden.

En ansökan om Kommunal hyresgaranti görs hos kommunen, men oftast kontaktar hyresvärdarna kommunen direkt. Karlstads kommun har ett bra samarbete med flera hyresvärdar men dem som får fram flest lägenheter är Riksbyggen, Apartment bostad och Lundbergs.

– I år har vi bestämt att vi kan ge ut 40 garantier, detta är något vi bestämmer över själva efter hur behovet ser ut. Just nu är det inget jätte stort behov av detta” Säger Yvonne.

Vid ansökan gör kommunen en behovsprövning. Detta sker för att se att du har ekonomiska förutsättningar att klara av att betala bostaden. Man kollar på hela ekonomin, eventuella skulder och betalningsanmärkningar.
Man måste ha en fast inkomst för att prövningen ska gå igenom. Med undantag för socialbidrag går det bra med sjukförsäkring, A-kassa eller vilken annan inkomst som helst.

– I dag är det tyvärr väldigt svårt att få lägenheter i Karlstad. Det drabbar även oss, för vi är helt beroende av att hyresvärdarna fördelar lägenheten till oss. När det är stopp på den marknaden så blir det stopp för vår del också, tillägger Yvonne.

Karlstad kommun har haft Kommunal hyresgaranti sedan 2009 och kommunen får ett statligt bidrag på 5000 kr för varje garanti de ger.

– Detta gör att även personer med betalningsanmärkningar får ett tak över huvudet som de annars inte skulle få. Det är väldigt viktigt, avslutar Yvonne.

Text: Joanna Halvardsson
Foto:  Per Rhönnstad

På jobbet: Annette Borneland – Enhetschef på lokalutvecklingsenheten

En körsångande enhetschef på lokalförsörjningsavdelningen, är personen vi får stifta bekantskap med i detta nummer av ASP Bladets återkommande artikelserie på jobbet. En kvinna som bland annat har koll på bostadssituationen för arbetsmarknads- och socialförvaltningens verksamheter.

Berätta lite för våra läsare vad ditt yrke går ut på.
– Jag arbetar som enhetschef på lokalförsörjningsavdelningen. Min enhet heter lokalutvecklingsenheten. Vi ansvarar för att sköta ekonomin kring kommunens alla lokaler. Jag har också uppdrag som inhyrare. När kommunen har behov av lokaler är det jag som letar upp, förhandlar och hyr dem åt kommunen. Till exempel åt arbetsmarknads- och socialförvaltningen.

Hur kom det sig att du blev enhetschef på lokalförsörjningsavdelningen?
– Jag läste från första början till lärare i svenska, engelska och tyska. Men när jag blev färdig lärare fanns det inte så många lediga jobb så jag bestämde mig för att läsa lite ekonomi. Eftersom det var så kul bestämde jag mig för att läsa klart. Efter det så sökte jag olika ekonomijobb och började 2001 som ekonom i kommunen. 2004 blev jag enhetschef för en liten enhet inom lokalförsörjningsavdelningen. Det är jätteroligt och spännande.

Hur arbetar ni kring personer med särskilda behov?
– Kommunen har krav på tillgänglighet, personer med exempelvis rullstol ska ha möjlighet att ta sig in i och röra sig fritt i lokalerna. Det kan vara lite krångligt då kommunen ställer ganska höga krav just på tillgängligheten, vilket hänger ihop med att man vill vara en ”kommun för alla”. Detta betyder att alla ska kunna delta även om man har ett fysiskt handikapp. I en byggnad som stadshuset ska exempelvis alla kunna komma in. Men det kan bli svårt när man hyr in bostäder, för det är inte alla hus som är sådana.

När ni har ordnat boende för personer med psykiska funktionshinder, har det hänt att grannar har vänt sig till er för att klaga?
– Det händer. Ibland hyr vi in lokaler för sociala verksamheter och då vänder sig människor till mig med synpunkter. Låt säga att en medborgare ringer och vill framföra en synpunkt på att vi ska införa en boendeform: jag tar då emot samtalet, diarieför det hela och försöker svara på det så noga och sakligt jag kan. Det brukar gå bra. Ibland så löser vi riktigt svåra problem och hittar riktigt bra lokaler för personer inom kommunen.

Är du med i den pågående Nordby-utredningen?
– Jag var inblandad i det ärendet i början och var i kontakt med mäklaren som berättade att Nordby fanns tillgängligt för försäljning. Sen så kopplade jag på expertisen hos oss, de handläggare som är bäst på att förhandla fastighetsköp. I början var jag med och lämnade information till grannar och förskolan som ligger bredvid. Några var positiva, andra negativa och några var kraftigt negativa. De lämnade synpunkter till kommunen, så politikerna har fått veta det innan de ska fatta beslut. Ärendet går upp nu i kommunfullmäktige den 27 maj, så vi vet inte nu om vi får köpa det. Det är i alla fall viktigt att vi sköter det på ett bra sätt, vilket vi har gjort tycker jag.

Hur jobbar ni med visionen Karlstad 100,000?
– Vi försöker bidra till visionen genom att ordna fram rätt lokaler och underhålla dem så bra som vi någonsin kan, med de begränsade resurser som vi har. Vi försöker ordna så att verksamheten har så bra lokaler som möjligt så att man har goda förutsättningar att bedriva bra verksamhet i exempelvis skola, omsorg, fritid och så vidare.

Hur ser er ekonomiska situation ut?
– Vi tycker precis som de andra förvaltningarna att vi har för lite resurser för att göra det jobb vi behöver göra. Vi har sparat på underhållet ett antal år, och nu brottas vi med en för liten underhållsbudget. Med andra ord: vi kan inte underhålla våra lokaler in- och utvändigt tillräckligt bra. Vi tycker inte att lokalerna är i så bra skick som vi skulle önska. Många av kommunens lokaler är rätt så gamla, 30 år eller äldre, vilket innebär att behovet är stort.

Vad är dina förhoppningar för framtiden?
– Jag skulle önska att vi kunde hitta alla de boendeformer som kommunen behöver för arbetsmarknads- och socialförvaltningen samt vård- och omsorgsförvaltningen. Om det ginge att lösa så skulle det vara roligt. Det är det som är svårast att lösa just nu. Annars hoppas jag att våra verksamheter ska fortsätta att vara nöjda med sina lokaler, trots att vi har svårt att underhålla dem som vi vill. Är ni nöjda med lokalerna så är vi nöjda.

Text: Robert Halvarsson

Gökhöjdens Rehabcenter 5år

Gökhöjdens Rehabcenter firar 5år och vi har mött upp med Morgan Lindström, Behandlingsassistent på ASP/ANA för att få veta mer om dagen. I filmen möter vi också möta Britta som har sitt boende på Gökhöjden.