BOSTADSLÖSA OCH BOSTADSBRIST

En konferens om Bostad Först ägde nyligen rum. Med anledning av detta publicerar ASP Bladet en debattartikel om svensk bostadssituation, signerat Steve Krauss från ABF Malmö.

Idag i Sverige finns för närvarande ca: 250 000 bostadslösa och 34 000 hemlösa. Dessa siffror kommer att öka kraftigt under de närmaste 20 åren om inte fler bostäder byggs. Här i Malmö beräknas antal invånare öka från 300 000 till 400 000 till året 2030. Situationen är densamma i samtliga storstadsområden i hela landet. Detta kommer, redan nu, att slå hårdast mot ungdomar och de ekonomiskt svaga i samhället.

Som bostadslös räknas de som har tak över huvud men saknar eget kontrakt. Det vill säga inneboende, andrahands kontrakt, med mera. Denna grupp innefattar många ungdomar. I en av studiecirklarna som jag leder på ABF Malmö, Vem Älskar en Hemlös, är 6 av 8 deltagare bostadslösa studenter. Fyra av dem bor kollektivt, en situation som är allt vanligare för ungdomar idag.

Utestängda

Hemlösa är den grupp som har det svårast med att komma in på bostadsmarknaden. Dessa är på grund av olika typer av problematik helt utestängda från marknaden.

Jag har en teori om att problemen härrör från flera faktorer. För det första, ett problem består av samhällsförändringen. På 50 – 60-talet, under miljonbygget, såg Sverige helt annorlunda ut. Man slutade skolan, skaffade jobb och gifte sig, eller flyttade ihop och skaffade familj. Majoriteten av de lägenheter som byggdes då var 3 eller 4 r.o.k. Det fanns bara en liten procent 1:or och 2:or.

Idag ser samhället ut helt annorlunda. I Rapport för ett tag sedan visades en undersökning där det stod att i Stockholm, Göteborg och Malmö var över 50 % av hushållen ensamma hushåll. Ungdomar idag satsar på karriär och väntar med att skaffa familj tills de är över 30 år. Som ensam är det svårt att klara hyran på en stor lägenhet. Dessutom i ett annat inslag i Rapport sades det att unga inte är intresserade av industrijobb som oftast ligger i mindre orter där det finns lediga lägenheter.

Det andra stora problemet är det som kallas för gentrifering. Allt fler hyresrätter omvandlas också till bostadsrätter, särskilt i storstadsområden. Byggbranschen vill huvudsakligen bara bygga insatslägenheter. Detta påverkar ungdomar och andra med svag ekonomi negativt.

Sist, en del kommunala bostadsbolag är aktiebolag och det verkar som vinst intresset har gått före behov av bostäder.

Det som krävs idag är ett större byggande av hyresrätter. I storstäderna, särskilt i städer med högskolor, behövs flera enkla billigare 1:or/2: or. Dessutom skulle det vara bra om de kommunala bostadsbolagen överlät 10 % av sina lägenheter till det sociala. Detta finns redan olika platser i Danmark som har det så. Detta skulle underlätta att ordna bostäder till dem som är hemlösa och har socialbidrag.

 

Text: Steve Krauss, ABF Malmö

På jobbet-Jörgen Widing

Månadens På jobbet-reporter har träffat Jörgen Widing. Han har som utredare förberett igångsättandet av bostadsmodellen Bostad Först.

Kan du berätta om din bakgrund?

– Jag är utbildad socionom och avslutade min utbildning på högskolan i Örebro 1991. Det var en slump att jag hamnade i Värmland. Jag sökte jobb i Sunne kommun som skulle starta en ungdomsenhet och jag började där 1991. Sedan blev jag tillfrågad om jag ville komma till Karlstad.  Hösten 1994 började jag att arbeta som socialsekreterare i Karlstads kommun. Under årens lopp har jag bl.a. jobbat med barn och familj och med socialjouren. Jag har arbetat inom de flesta områden inom socialtjänsten. Idag är jag mer specialiserad än i början. Nu har jag fått det här speciella utredningsuppdraget med Bostad Först.

Vad är dina arbetsuppgifter?

– Just nu är min huvudsakliga arbetsuppgift att sätta mig in i Bostad Först som metod. Det gäller att hitta ett fungerande arbetsätt i Karlstads kommun. Vi har kommit så långt att vi har hittat ett sätt att jobba, nu gäller det att omsätta Bostad Först i praktisk verksamhet. Under senhösten skulle modellen påbörjas men troligare är att Bostad Först startar till årsskiften. Vi planerar att använda 5-10 lägenheter.

Hur fungerar Bostad Först?

– Bostad Först bygger på att personen ska ha en grundtrygghet innan andra problem tas i tu med. En egen bostad är det som behövs om andra saker i livet också ska fungera. Grundtanken är enkel och självklar. Det är ju klart att människor behöver en grundtrygghet. Bostad Först kommer ursprungligen från USA och har även funnits som idé i Sverige sedan länge. Men tidigare var det inte accepterat att tänka på det här sättet. Idag finns annan inställning, kravtänkandet har bytts ut mot ett mer humanistiskt synsätt. Vi har även besökt Helsingborg och Stockholm, där Bostad Först har funnits i ungefär tre år. Grundtanken är att vi ska försöka följa den här modellen fullt ut så långt det går. Det har man inte lyckas med i de kommuner som har Bostad Först. Den centrala idén är att ha ett förstahandskontrakt med en gång, inte som i de andra kommunerna, där korttidskontrakt används med förlängning som i ett senare skede övergår i helt eget kontrakt.

 Kan du beskriva relationen mellan bostadsbolagen och Bostad Först?

– Vi försöker att få en bra relation med de privata hyresvärdarna. Det gäller att få dem att inse att Bostad Först är en bra idé och att de vågar satsa på det. Vi ska ha en diskussion med KBAB den 24:e september om kontrakten och detaljer rörande detta. Det är ju så att utan bostadsbolagen blir det inget Bostad Först. Hyresvärdarna sitter med essen på hand och det gäller för oss att övertyga dem.

Vad är förhoppningen med Bostad Först?

– Förhoppningen är att bostadsbolagen ser att detta är en bra tanke. Att man faktiskt kan bo i en lägenhet utan en mängd krav. En annan förhoppning är att det arbetssätt som Bostad Först står för ska smitta av sig på resten av förvaltningen. Det handlar inte bara om boende, utan hur människor bemöts som har problem av olika slag.

Hur ser en arbetsdag ut för dig?

– Det är väldigt olika hur en arbetsdag ser ut. Det är mycket möten, jag läser och skriver. I samband med mötena träffar jag brukare, chefer, politiker och hyresvärdar. Jag har också varit ute på olika håll och pratat om hemlöshet och Bostad Först. Häromdagen var jag på Hammarö och talade med kommunen där.  Jag märker att folk blir mer och mer intresserade av dessa frågor. Ibland är det ett ensamt jobb, men det är bra att kunna dra sig tillbaka och reflektera. Det hinner man aldrig som socialarbetare och det är synd, eftersom att reflektera behövs verkligen. Arbetet går i ett och risken finns att det blir fel i slutändan. I socialt arbete behövs väldigt mycket reflektion.

Vad i ditt arbete ger dig motivation?

– Motivationen ligger i att göra något som jag tror på. Jag tror på grundidén som Bostad Först bygger på; synsättet på hur individen är tänkt att behandlas. Att man utgår från individen som själv ska hitta lösningar. Jag är med och skapar förutsättningar och förhoppningar, så att man ta kan sig ur sina problem.

Vilka utmaningar finns i det arbetet?

– Utmaningen är att få hyresvärdarna med på tåget, att de upptäcker att Bostad Först är ett bra arbetsätt, och att de sin tur är villiga att släppa till lägenheter. Det är bostadsbrist och våra brukare är inte de som prioriteras först. Bostadspolitiken måste förändras i grunden. Om vi inte hade haft en brist på bostäder, hade hyresvärdarna skrikit efter hyresgäster. När det gäller politikerna har det inte varit några problem. De är positiva till den här modellen men de slåss istället om vilket parti som först anammade Bostad Först.

 Vad tycker du om bostadssituationen i Karlstad?

– Det är bostadsbrist, som jag sa tidigare, och jag tycker man bygger på fel sätt. Det byggs mer för människor som har bättre ekonomiska förutsättningar. Tanken är att om man bygger dyrt blir i sin tur billigare bostäder lediga. Den kopplingen verkar inte finnas.

Vad har du för tankar kring det sociala arbetet i allmänhet?

– Jag har jobbat inom socialtjänsten under lång tid, och har sett förändringar komma och gå. Nu är man tillbaka till ett mer humanistiskt synsätt igen. Alla som jobbar inom de sociala verksamheterna vill ju hjälpa människor. Det är därför vi är här. Sedan finns det olika uppfattningar hur det ska gå till. Ett synsätt är att människor ska kontrolleras och man ska ställa krav för förändring. Ett annat tar fasta på en mer humanistisk syn där förändring kommer inifrån.

Ålder: 50 år

Familj: Ensamstående pappa med två barn

Bor: Skattärr

Senaste lästa bok: Sydafrikansk deckare

Senaste sedda film: Modig

Drömresa: Filipinerna

Favoritmat: Köttbullar

Text: Henrik Sjöberg

Foto: Per Rhönnstad

BOSTADSSOCIALA KONTRAKT – En väg till fast bostad

ASP Bladet har träffat personal på bo och budgetenheten för att samtala om deras arbete med bostadssociala kontrakt, hur ser klienternas rättigheter skyldigheter ut?

Hur arbetar bo och budgetenheten? – Från och med första januari i år är bo och budgetenheten hopslaget med utredningsenheten på IFA, säger Per Cavallie, som är bostadskonsulent. Sedan sammanslagningen har vi blivit mer heltäckande runt klienten. Vi samarbetar också mycket med Försäkringskassan gällande utförsäkrade klienter.

På utredningsenheten finns socialsekreterare, beteendevetare och arbetskonsulenter, som arbetar mot dem som befinner sig allra längst från bostadsmarknaden. Även budget- och skuldsanerare ingår i enheten, samt en handläggare för dödsbohantering och två handläggare för egna medel. Man har även tre boendestödjare.

– I stort sett alla som kommer hit och behöver hjälp med boende har något i bagaget som gör att de inte får hyra lägenhet, och ett effektivt verktyg vi använder för att åter få in dem på bostadsmarknaden är att deras pengar går via oss. Vi kan därmed garantera fastighetsägaren att hyran blir betald.

Vad innebär det egentligen att ha ett så kallat bostadssocialt kontrakt? – När utredaren bestämt eller föreslagit att en klient ska få hjälp kommer det ärendet till oss, berättar Per, vi gör då en bedömning om vilken insatsen ska bli; om det ska vara ett socialt eller bostadssocialt kontrakt. Skillnaden mellan dessa kontraktstyper är att när det gäller sociala kontrakt är det fastigheter ägda av Karlstads Kommun som har förstahandskontraktet. Dessutom är det sociala kontraktet är en förberedelse för ett bostadssocialt kontrakt.

Sociala kontrakt är till för dem som står allra längst från den ordinarie bostadsmarknaden. Det kan vara så att de har några avhysningar bakom sig, eller kanske har förstört en lägenhet. På så vis så har de bara dåliga referenser och kommer då inte in på bostadsmarknaden.

– Vi kan då hjälpa dem med att få positiva referenser genom att ge dem ett socialt kontrakt, säger Per, och klienter som inte har så mycket i bagaget går direkt till ett bostadssocialt kontrakt.

Maria Nykvist, enhetschef på bo och budget, säger att de sett en ökning bland människor som behöver hjälp med bostad på grund av att hyresbolagen har blivit betydligt tuffare i sina bedömningar.

Vilka krav behöver man uppfylla för ett bostadssocialt kontrakt? – Vi utreder kontraktsansökningar från personer aktuella inom ASP/ANA. Huvudspåret, som Per kallar det, är att klienter med missbruksproblematik ska visa upp minst sex månaders drogfrihet.

– Hot och våldsärenden har förtur, säger Maria, men även barnfamiljer är prioriterade ärenden. Personer med psykiska funktionshinder är en grupp som ökat. Hon uppger också att de sett en ökning av människor som behöver hjälp med bostad till följd av att hyresbolagen blivit betydligt tuffare i sina bedömningar. Det kan vara personer med en hyresskuld – men som kan visa upp att de numera har stadig ekonomi – som trots det får ett nej. Man behöver faktiskt inte ens ha en hyresskuld, det räcker med att man är aktuell hos Kronofogdemyndigheten för att få problem att skaffa bostad.

Hon understryker att enheten inte är ett bostadsbolag, utan påpekar att det är Kommunens ansvar att klienterna får tak över huvudet.

Vad har ni för avtal beträffande hyran? – Under det första året har vi ett flertal åtaganden, berättar Per; bland annat garanterar vi att hyran betalas i tid. Vi garanterar dessutom fastighetsägaren att täcka upp vid eventuell skadegörelse. Vi går också in som garant för att bostaden töms och kan hyras ut på nytt. Vid skadegörelse eller hyresskulder betalar vi utläggen, men vi kräver klienten på dessa pengar senare, och lägger skulden under bevakning.

Det finns något som heter boendestöd, vad innebär det? – Boendestöd är något man har under det första året. Under de tre första månaderna kommer boendestödjarna på besök två gånger i veckan, detta efter avtalad tid. Efter det kommer de en gång i veckan under tre månader, och efter sex månader en gång varannan vecka, och slutligen är det endast ett besök per månad. Under förutsättning att man har skött sina åtaganden under året så har man sedan sin bostad på prov i ytterligare två år. Därefter går man tillbaka till samma regler som gäller för vanliga hyresavtal, det vill säga att man har tre månaders uppsägningstid i stället för två veckor som gäller under prövotiden.

Text: Patrik Andersson Foto: Per Rhönnstad

Ett hem för alla

Den 24 februari höll Avdelningen Socialpsykiatri, Alkohol och Narkotika en konferens i för avdelningen aktuella frågor. ASP Bladet var på plats för att bevaka tillställningen och väljer här att fokusera på de bostadspolitiska perspektiv som togs upp under dagen.

Housing First eller Bostad Först som det kallas på svenska, är ett för Sverige relativt nytt perspektiv på hemlöshet som under onsdagen presenterades av ASP-ANA:s avdelningschef Inger Granhagen.

Rykande färskt från Lunds Universitet fick konferensdeltagarna ta del av en inspelning där Sune Sunesson; till vardags professor i socialt arbete vid Socialhögskolan, gick igenom detta internationella perspektiv.

– Det är en spännande modell som involverar hela kommunen. Detta eftersom det handlar om bostadspolitik och inte stödbehandling. Det här är inte en individualiserad metod utan en kommunal bostadspolitisk metod, berättar Inger Granhagen.

I den modell som i dagsläget är populär inom landets kommuner vill man ta itu med missbruksproblematik innan själva bostadsfrågan. Det kan handla om att en person får se sig leva i olika härbärgen under tiden som man samtidigt får stöttning för att komma till bukt med alkohol eller narkotikamissbruk.

– Den modellen passar för väldigt många. Men det finns alltid vissa människor som inte klarar av att gå vidare till nästa trappsteg och därför aldrig kan komma till slutmålet. Det har vi sett siffror på, hemlösheten ökar alltmer i Sverige, menar Inger.
Skillnaden mellan den Bostad Först och den ”trappstegsmodell” som har varit praktiserad i Sverige under ett antal årtionden, är att man vänder på begreppen och lanserar boendet som själva grunden för en människodräglig tillvaro inom Bostad Först.

Rätten till bostad betraktas som viktig för att individen ska orka med att ta itu med andra problem i sin livssituation.
– Det är svårt tycker jag; det tror jag de allra flesta av oss anser, att vara motiverad och klara av en professionell behandling om man inte vet vart man ska bo nästa månad, menar Inger.
– Jag tror att om vi själva börjar betrakta bostad som en självklar rättighet, innebär det på sikt att de verksamheter vi har som arbetar med direkt stöd eller direkt behandling kommer att få människor som har förmåga och vilja till förändring. Detta genererar en winwin situation för alla inblandade, fortsätter Inger.

Huruvida man har tak över huvudet blir i Bostad Först på så sätt återigen en mänsklig rättighet och inte något en person kan diskvalificera sig ifrån genom missbruk eller psykisk ohälsa.
– Hemlöshet baseras till skillnad från vad många tror inte på individer och deras levnadsval. För om det vore så skulle inte hemlösheten se så olika ut i olika samhällen, i olika tider och i olika typer av stadsbildningar och i olika konjunkturer. Hemlöshet tror vi visar brister i bostadsförsörjningssystemet, säger Sune Sunesson.
– Det här betyder att vi flyttar fokus från de hemlösa själva till det samhälle som inte tar emot dem, fortsätter Sune.

Hur Stockholm kommun hanterade människor på 1970-talet som skrevs ut från mentalsjukhusen lyfts fram som ett exempel där ett perspektiv baserat som ligger nära Bostad Först praktiserades.
– Det var inte så att det inte fanns bostadsbrist på den tiden. Det här hade mycket att göra med tror jag att det var en självklarhet för Stockholm på den tiden att se till att människor som bodde i Stockholm också skulle ha tillgång till bostad, säger Sune Sunesson.

Kanske kan de som arbetar inom socialtjänsten här och nu låta sig influeras av detta perspektiv i sitt vardagliga arbete menar Inger Granhagen.
– Det som Sune Sunnesson berättar om är en återgång till tämligen självklara mänskliga rättigheter, som vi någonstans på vägen har tappat bort på vägen, säger Inger.

Se konferensen på Lunds Universitet kring ”Bostad Först” här

Text: Robert Halvarsson Foto: Robert Olsson