Försörjningsstöd befaras gynna kriminell verksamhet

Sveriges Radio P4 Malmöhus rapporterar att ökad invandring i kombination med en generell bostadsbrist misstänks gynna den svarta bostadsmarknaden. Kommunernas försörjningsstöd befaras användas till svarta ockerhyror. En hyresmarknad som ofta bedrivs av kriminell verksamhet.

– Man tycker inte att man har något val. Familjer kan inte bli bostadslösa. Det kostar för mycket att sätta in människor på vandrarhem eller hotellösningar och man kan inte låta dem bo på gatan, säger Micael Nilsson, utredare på Boverket till Sveriges Radio Ekot.

Försörjningsstöd som är lagstadgat enligt Socialstyrelsen i socialtjänstlagen består av en riksnorm som är ungefär lika stor för alla. I den ingår kostnader för mat, kläder och hygienartiklar. I försörjningsstödet ingår också skäliga kostnader utanför riksnormen, bland annat boendekostnader. Det ekonomiska stödet utanför riksnormen skiljer sig beroende på var och hur man bor, och beslutas därför av socialtjänsten på lokal nivå.

I Boverkets kartläggning av nyanländas bostadssituation på boverket.se från november 2015, har intervjupersoner från bland annat Arbetsförmedlingen, Migrationsverket, flera kommuner och nyanlända själva berättat om en organiserad svart bostadsmarknad. Organiserade verksamheter där personer försörjer sig genom att ta ut överhyror på andrahandskontrakt och genom att sälja hyreskontrakt för svarta pengar.

– Min uppfattning är att det är vanligt förekommande. Folk betalar alltifrån mer än en fördubbling av den egentliga hyran ner till mer beskedliga summor, säger Marianne Olsson till Sveriges Radio P4 Malmöhus. Hon är stadsdelsdirektör i Angered, en stadsdel i Göteborg där många asylsökande och nyanlända bor.

Trots att många socialsekreterare vet att försörjningsstödet används för att betala svarta hyror kan de inte agera eftersom socialtjänstlagen enligt Socialstyrelsen inte tillåter kontroll av andrahandskontrakt.

– Ja, så kan det vara. Vi agerar ju utifrån socialtjänstlagen. Det är människor som har rätt att få hjälp av oss när det gäller att betala hyran, säger Marianne Olsson till Sveriges Radio P4 Malmöhus, och hon tror att det i många fall är organiserad brottslighet som ligger bakom de svarta kontrakten.

– Det är helt enkelt sådant som vi hör och ser i stadsdelen som får oss att misstänka det, utan att kunna verifiera det. Det är ett problem i sig, men grundproblemet är bristen på bostäder, säger Marianne Olsson till Sveriges Radio P4 Malmöhus.

Text: Ylva Alsterlind
Foto: Stefan Ek

Hitta lägenhet? Lycka till!

De senaste åren har det blivit otroligt svårt att hitta hyresrätter här i Värmland. Detsamma gäller övriga Sverige, och bostadsbristen bara ökar. Månadens debattör anser att en lösning på detta är av yttersta vikt.

Bostadsbristen har blivit ett väldigt stor problem i Sverige. Det finns ett fåtal kommuner som har överskott på lediga hyresrätter, men de flesta har ett stort underskott. Sammanlagt 2 miljoner personer står i kö och väntar på sin nya lägenhet. Väntetiden varierar från stad till stad. Här är några exempel: Kiruna 5,5-6 år, Halmstad 6-6,5 år och i Gällivare 6,5-7 år.

Väntetiden också har ökat de senaste åren, vilket är illa.
I flera städer, exempelvis i Örebro får man nu vänta 2,5 år längre än för fem år sedan. Vi kan redan här förstå hur svårt det är att hitta lägenhet, utan att ytterligare exempel behöver rabblas upp.

Folk har förstått hur stort detta problemet är, vilket är bra. De ansvariga har letat efter flera olika sätt att lösa detta. Det är enkelt att säga; bygga mer bostäder. Men vad som är inte enkelt, är att få detaljplaner godkända. Ungefär 25% av detaljplanerna under 2013 har blivit överklagade. Överklagandeprocesser fördyrar, försenar och kan stoppa nya byggprojekt.

Läget i Värmland
Under 2013 byggdes 244 nya lägenheter när kommunerna räknade med 350. Dock skulle 350 st ändå inte ha varit tillräckligt för att närma sig en lösning på problemet. Kommunernas kalkyler räknar med att den årliga produktionen av bostäder måste bli 700 per år de kommande fem åren. Därför är det viktigt att de som är ansvariga gör allt de kan, så att kötiden för lägenheter blir kortare och problemet med bostadsbristen kan försvinna.

Det finns lösningar
Det finns flera saker som kan göras för att förbättra systemet som godkänner nya detaljplaner.

Det måste bli ett förtydligande i Plan- och bygglagen så att flera byggprojekt kan bli godkända direkt utan att de blir överklagade.

Detaljplaner som ändå blir överklagade måste gå direkt till mark- och miljödomstolarna och inte till länsstyrelsen först. Det här kan göra processen 4,5 månader kortare.

Slutligen måste bostadsbyggnaden bli ett riksintresse så att överklagandeprocessen kan bli mer effektiv. Om de här förändringarna kunde utföras, skulle nya bostäder kunna byggas.

Text: Arpad Bihary
Foto: Per Rhönnstad

Källor:
Lång väntan på lägenhet i hela landet
publicerat på sverigeradio.se den 11 mars 2013.

Färre lediga bostäder i Värmland
publicerat på vf.se den 17 juni 2014.

Socionomstudent i Karlstad

2006 öppnade Karlstads Universitet portarna för socionomutbildning här i Karlstad, Sandra Johansson var en av de som nappade på den då nystartade utbildningen.

Socionomutbildningen är ett program på tre och ett halvt år varav den näst sista terminen enbart består av praktik. Kursen har två inriktningar: Administration och ledarskap med inriktning mot äldreomsorg samt inriktning mot socialpedagogik vilket är den hon valt. När Sandra är klar så är hon och hennes kurskamrater den första studentkullen som examineras till socionomer vid Karlstads Universitet.  Att det blev just socionomutbildningen beror på att hon vill arbeta med människor och hjälpa dem till ett bättre liv. Innan studierna jobbade hon med just människor inom äldreomsorgen och hemtjänsten.

Sandra kommer ursprungligen från Hamburgsund i Bohuslän och kunde därför ha valt Göteborg som studieort men med tanke på bostadsbristen som råder där så hamnade hon i Karlstad vilket hon tycker är en trevlig stad. Borta bra men hemma bäst – I framtiden vill hon tillbaka till västkusten och kan tänka sig att jobba i exempelvis Uddevalla.

Just nu praktiserar Sandra på avdelningen för socialpsykiatri, alkohol och narkotika, där hon främst följer behandlingskonsulent Birgitta Bånkestads arbete. Det är viktigt att ta tag i missbruksproblematiken och komma i kontakt med klienterna, tycker Sandra.  De som jobbat inom det här i många år har mycket kött på benen och därmed lättare att möta de klienter som har de här problemen. Det är därför hon tycker det är intressant att se hur Birgitta jobbar. Praktiken har inneburit samtal med klienter, besök, utredningar samt möjligheten att få ta egna ärenden. Hon har även varit på studiebesök på olika ställen såsom Solareturen och Ullebergsgården.

Det hela har varit mycket givande för hon anser att man lär sig mer ute i verksamheten än i skolbänken. I skolan läser man mycket teori, lite för mycket enligt Sandra. Juridik, ledarskap, socialpolitik samt mycket mer står på schemat och det är därför extra kul att få komma ut på praktik. Att få den sociala biten och möta klienterna ”på riktigt”.