Etikettarkiv: bostadssocialt-kontrakt

BOSTADSSOCIALA KONTRAKT – En väg till fast bostad

ASP Bladet har träffat personal på bo och budgetenheten för att samtala om deras arbete med bostadssociala kontrakt, hur ser klienternas rättigheter skyldigheter ut?

Hur arbetar bo och budgetenheten? – Från och med första januari i år är bo och budgetenheten hopslaget med utredningsenheten på IFA, säger Per Cavallie, som är bostadskonsulent. Sedan sammanslagningen har vi blivit mer heltäckande runt klienten. Vi samarbetar också mycket med Försäkringskassan gällande utförsäkrade klienter.

På utredningsenheten finns socialsekreterare, beteendevetare och arbetskonsulenter, som arbetar mot dem som befinner sig allra längst från bostadsmarknaden. Även budget- och skuldsanerare ingår i enheten, samt en handläggare för dödsbohantering och två handläggare för egna medel. Man har även tre boendestödjare.

– I stort sett alla som kommer hit och behöver hjälp med boende har något i bagaget som gör att de inte får hyra lägenhet, och ett effektivt verktyg vi använder för att åter få in dem på bostadsmarknaden är att deras pengar går via oss. Vi kan därmed garantera fastighetsägaren att hyran blir betald.

Vad innebär det egentligen att ha ett så kallat bostadssocialt kontrakt?
– När utredaren bestämt eller föreslagit att en klient ska få hjälp kommer det ärendet till oss, berättar Per, vi gör då en bedömning om vilken insatsen ska bli; om det ska vara ett socialt eller bostadssocialt kontrakt. Skillnaden mellan dessa kontraktstyper är att när det gäller sociala kontrakt är det fastigheter ägda av Karlstads Kommun som har förstahandskontraktet. Dessutom är det sociala kontraktet är en förberedelse för ett bostadssocialt kontrakt.

Sociala kontrakt är till för dem som står allra längst från den ordinarie bostadsmarknaden. Det kan vara så att de har några avhysningar bakom sig, eller kanske har förstört en lägenhet. På så vis så har de bara dåliga referenser och kommer då inte in på bostadsmarknaden.

– Vi kan då hjälpa dem med att få positiva referenser genom att ge dem ett socialt kontrakt, säger Per, och klienter som inte har så mycket i bagaget går direkt till ett bostadssocialt kontrakt.

Maria Nykvist, enhetschef på bo och budget, säger att de sett en ökning bland människor som behöver hjälp med bostad på grund av att hyresbolagen har blivit betydligt tuffare i sina bedömningar.

Vilka krav behöver man uppfylla för ett bostadssocialt kontrakt? – Vi utreder kontraktsansökningar från personer aktuella inom ASP/ANA. Huvudspåret, som Per kallar det, är att klienter med missbruksproblematik ska visa upp minst sex månaders drogfrihet.

– Hot och våldsärenden har förtur, säger Maria, men även barnfamiljer är prioriterade ärenden. Personer med psykiska funktionshinder är en grupp som ökat. Hon uppger också att de sett en ökning av människor som behöver hjälp med bostad till följd av att hyresbolagen blivit betydligt tuffare i sina bedömningar. Det kan vara personer med en hyresskuld – men som kan visa upp att de numera har stadig ekonomi – som trots det får ett nej. Man behöver faktiskt inte ens ha en hyresskuld, det räcker med att man är aktuell hos Kronofogdemyndigheten för att få problem att skaffa bostad.

Hon understryker att enheten inte är ett bostadsbolag, utan påpekar att det är Kommunens ansvar att klienterna får tak över huvudet.

Vad har ni för avtal beträffande hyran? – Under det första året har vi ett flertal åtaganden, berättar Per; bland annat garanterar vi att hyran betalas i tid. Vi garanterar dessutom fastighetsägaren att täcka upp vid eventuell skadegörelse. Vi går också in som garant för att bostaden töms och kan hyras ut på nytt. Vid skadegörelse eller hyresskulder betalar vi utläggen, men vi kräver klienten på dessa pengar senare, och lägger skulden under bevakning.

Det finns något som heter boendestöd, vad innebär det? – Boendestöd är något man har under det första året. Under de tre första månaderna kommer boendestödjarna på besök två gånger i veckan, detta efter avtalad tid. Efter det kommer de en gång i veckan under tre månader, och efter sex månader en gång varannan vecka, och slutligen är det endast ett besök per månad. Under förutsättning att man har skött sina åtaganden under året så har man sedan sin bostad på prov i ytterligare två år. Därefter går man tillbaka till samma regler som gäller för vanliga hyresavtal, det vill säga att man har tre månaders uppsägningstid i stället för två veckor som gäller under prövotiden.

Text: Patrik Andersson Foto: Per Rhönnstad

Kvinnoboendet på Strandgården

Strandgården är ett boende på Strand som är för kvinnor. Huset består av sex lägenheter, varav fem nyttjas av brukare. Där lever man i stort sett i ett kollektiv och det finns tillgång till personal dygnet runt. Dagen börjar med frukost kl. 08.00 och håller på fram till 09.00. Lunch serveras klockan 12.00-13.00, fika 15.30 samt middag 18.00, då man även kan ta med sig nattamat till sin egen lägenhet. Maten tillbereds utav personalen och matkostnaden är uppe i 86 kr/dag, det får man betala även om man inte äter.

På boendet är personalen till för att stödja brukaren i olika sammanhang, bland annat kan man få skjuts till och från arbetet, det betalar man ingenting för. Behöver man hjälp med tvätt/städning gör de även det. Två gånger i veckan är det storhandling. Då kan man följa med och handla  till det egna hushållet.
En gång i veckan har man gemensam aktivitet, då åker man ut och grillar, går på marknad eller åker ut och fikar i naturen. Till helgen hör också ”helgmys”, då det blir chips, godis och dricka  (efter 19.00) och eventuellt någon film.

För närvarande bor fem personer i boendet och varje brukare har en individuell planering inför framtiden. I den egna lägenheten får man ta emot kvinnobesök mellan 08.00-22.00. Män är inte välkomna – det finns undantagsfall – vid samråd med de andra brukararna kan man få ta hem en manlig släkting på ett kortare besök. Husdjur är inte tillåtna i lägenheterna. I de allmänna utrymmena, som består av ett TV-rum och en matsal, har man bland annat tillgång till brukardator, böcker, symaskin och en TV med DVD. Nere i källaren ligger tvättstugan och man får tvätta 1 gång/vecka.

All medicinering sköts av personal. Sjuksköterskan kommer en gång i veckan för att dela ut eventuell medicin samt kollar hur läget är i största allmänhet.

Ifall man är berusad får man komma in i lägenheten men ej vara i de allmänna utrymmena. Man får inte ta med sig alkoholhaltiga drycker till lägenheten. Droger får ej heller förkomma på boendet, men man får även i det fallet komma påverkad.

Varje dag skriver personalen dagbok. Detta för att smidigt kunna byta skift. När man bott på Strandgården i sex månader, visat sig drogfri, får man en egen lägenhet i form av ett bostadssocialt kontrakt. Oftast är det efter det endast besök en gång per vecka av personal från ASP/ANA. Slutligen är det tänkt att man ska skaffa sig ett arbete och bli självständig i framtiden!

Text: Jane Alsing Foto: Per Rhönnstad

Vad är? Bostadssocialt kontrakt

Vi har under detta år en artikelserie som vi kallar ”Vad är?” Här förklarar vi olika saker. Denna gång ska vi reda ut begreppet ”bostadssocialt kontrakt”.

Anledningen till att en person behöver söka ett bostadssocialt kontrakt ser olika ut från fall till fall. Det kan vara problem i den egna bostaden, personen är utsatt för hot och våld, ekonomiska problem, med mera.

Hur går det till?
Först kollar man själv om det är möjligt att få hyra bostad hos hyresvärdarna. Finns det ingen möjlighet till det, kan man vända sig till Socialförvaltningen. Där kommer man först till det som kallas ”Ingången” och där görs en remiss för utredning. Denna utredning leder antingen till bifall eller avslag. Ett avslag kan överklagas.

Vid bifall går ärendet vidare till någon av bostadskonsulenterna. Konsulenten går igenom hur situationen ser ut och därefter hamnar ärendet på en prioritetslista, där barnfamiljer står överst. Man anser nämligen att inga familjer med barn ska behöva hamna på ”gatan”. Nästa steg är att göra en ansökan tillsammans med en boplan till hyresvärdarna. I en boplan kan det exempelvis stå att besiktning ska göras efter 90 dagar, att klienten har boendestöd och hur boendestödet ser ut, att klienten gör drogtester regelbundet, att klienten behöver struktur i vardagen. Dessutom innehåller planen klientens ekonomiska situation. När ansökan nått hyresvärden kallas klienten till en intervju, och därefter söker man efter en lämplig lägenhet.

Det bostadssociala kontraktet
När man har funnit en lämplig lägenhet är det dags att skriva ett bostadssocialt kontrakt. Ett sådant kontrakt innebär att klienten under tre år hyr lägenheten i första hand, med en uppsägningstid på 14 dagar. Under första året lämnar kommunen hyresgaranti till hyresvärden. Efter detta år görs en besiktning av lägenheten. Då tittar man på hur betalning av hyran sett ut, om det förekommit någon störning och om   några skador har uppkommit.

Finns inget att anmärka på övergår kontraktet till ett korttidskontrakt enbart med fastighetsägaren, men utan någon hyresgaranti från Socialförvaltningen. När det har gått ytterligare 2 år och boendet fortfarande är utan anmärkning, skrivs ett nytt vanligt hyreskontrakt.

Sociala kontrakt
Ett sådant kontrakt innebär att kommunen innehar förstahandskontraktet och sedan hyr ut bostaden i andra hand. Ett socialt kontrakt kan vara förstadium till ett bostadssocialt kontrakt.

IFAs Bo och Budgetenhet handlägger
Det är denna enhet som handlägger sociala och bostadssociala kontrakt. Det är en relativt ny enhet som sorterar under avdelningen Integration, Försörjning och Arbete (IFA) och vid enheten arbetar:

  • 1 Enhetschef
  • 3 Bostadskonsulenter, varav en arbetar med integration
  • 1 Utredare
  • 2 Arbetar med förmedlingsmedel
  • 5 Boendestödjare
  • 1 Arbetar med dödsboanmälningar
  • 3 Budget och skuldrådgivare

Sammanlagt är 16 personer sysselsatta vid IFAs Bo och Budgetenhet.

Text: Karl-Peter Johansson

BoRe/Hjorten

ASP Bladet har mött upp med Maria Widén enhetschef på Bore/Hjorten för att veta mer om verksamheten och om henne.Bore webbKan du beskriva dina arbetsuppgifter här på Bore/Hjorten? Jag jobbar som enhetschef här på Bore/Hjorten. Jag är även chef på Gökhöjdens Rehab Center, plus att jag är chef över en nattpatrull. Bore/Hjorten är boendestöd med tre verksamheter i en, som utgår ifrån samma hus, Karlagatan 16 A och B. Bore står för boende rehabilitering och är ett så kallat halvvägshus dit man kommer när man är relativt långt gången i sin drogfrihet. Förhoppningsvis har man sysselsättning dagtid. På dagen är personalen ute på boendestöd hos personer som har egna lägenheter. Hjorten är ett boende för äldre missbrukare med vård och omsorgsbehov, det vill säga hemtjänst, och där finns åtta platser.

När startade ni här på Bore/Hjorten och hur många anställda är ni? Vi flyttade hit 2004 ifrån Norra Allén där vi hade verksamheten tidigare, så vi har varit på Karlagatan i fem år. Det är 7,75 anställda här på Bore/Hjorten, men det är åtta personer.

Hur många lägenheter finns det i huset som är till för Bore?
Det finns nio lägenheter, enrummare, i varierad storlek.

Behöver man uppfylla några kvalifikationer för att få bo på Bore? Eftersom vi inte har personal här på dagtid så vill vi ju gärna att man har sysselsättning. Vi kan inte erbjuda behandling då eftersom personalen är ute på boendestöd. Man ska också vara mogen för att klara av ett eget hushåll, som att laga mat, städa och sköta sin hygien.

Hur länge är det tänkt att man ska bo här?
Det finns ingen ram, det är allt ifrån några månader upp till några år. Efter sex månaders drogfrihet här kan man ansöka om en lägenhet med ett så kallat Bostadssocialt kontrakt. Därefter får man stå i kö för att få en lägenhet.

Finns det någon statistik över klienter som flyttat och sen klarat av att leva nyktert och drogfritt? Nej, det har vi inte, inte på papper. Men målsättningen inom ASP/ANA är att man ska göra en ASI-utredning som täcker olika områden i livet, och den ska följas upp var sjätte månad. Där kan man då se hur det gått. Tyvärr så har sådana uppföljningar ännu inte gjorts.

Hur länge har du varit chef här och vad jobbade du med innan? Jag har jobbat som chef sen 2000 och innan det så arbetade jag som socialsekreterare.

Text: Patrik Andersson Foto: Per Rhönnstad

ANA:s mobila team/uppsökandeteamet

”Det finns ett stort behov av den här sortens boendestöd.”

– Kristina Hedin, mobila teamet

Det är en solig dag när ASP BLADET möter Maria Widén, enhetschef för boendestöd/mobila teamet, samt Kristina Hedin och Fredrik Jonasson som utgör ANA:s mobila team.

Anledningen till att det mobila teamet kom till var att det boendestöd som redan fanns inte räckte till. Många klienter hade blivit vräkta från sina lägenheter. Socialnämnden såg att utökat stöd behövdes och gav ANA projektpengar för att kunna starta upp det mobila teamet.

Projekttiden är mellan maj och oktober 2008. Därefter går projektpengarna över till IFA: s (Integration, Försörjning, Arbete) nya bostadsenhet.

När en klient får ett bostadssocialt-kontrakt arbetar ANA utifrån en s.k. Boplan som klienten måste godkänna och skriva under. Det betyder bl.a. att klienten måste genomgå drogtester, vilka sker i hemmet eller på BoRe. De flesta klienter väljer att inte göra testen hemma eftersom de inte vill förknippa sin lägenhet med det. Det finns en väldigt tydlig plan, som bostadsbolaget informeras om, där man lovar att ha extra koll i början men som successivt trappas ned om allt går bra.

Det mobila teamets uppdrag är detsamma som BoRe: s boendestöd förutom att det ska gå lättare och snabbare att få hjälp. Hjälpen ska vara mer intensiv och pågå i kortare perioder.

Uppdragen får de av socialsekreterarna på ANA när dessa tycker att en klient behöver utökat boendestöd. Det anordnas ett möte mellan klienten, socialsekreteraren och det mobila teamet. Stödet ser olika ut beroende på vad de tillsammans kommer fram till.

Ofta, när en klient har uttryckt en önskan om att sluta med alkohol och droger, så handlar det om motivationsarbete. Att hjälpa till i den processen med att t.ex. kontakta familjeläkaren, motivera till avgiftning och bryta abstinens. Deras klienter är ofta väldigt isolerade och då gör teamet sociala besök; att sitta ner och prata en stund. Många gånger kan det i sig vara en motivation till att gå vidare. Det mobila teamet hjälper klienten att kontakta socialsekreterarna för att få plats på ett boende, eller med transport till och från ett behandlingshem.

Fredrik Jonasson och Christina Hesselbom, som utgör det mobila teamet, säger att de är ute efter att frigöra klienternas egna resurser, att hjälpa till självhjälp. De är utbildade socionomer med erfarenhet av socialt arbete vilket betyder att de kan ge klienten tips på vilka olika vägar man kan ta. I slutändan är det meningen att man ska bli oberoende av socialtjänsten. Sedan teamet började har de sett flera personer som inte varit på avgiftning på många år åka iväg för att få hjälp.

Det händer att en handläggare är orolig för sin klient p.g.a. olika anledningar; det går inte att få tag på honom/henne. Då går det mobila teamet in och åker hem till klienten för att göra ett s.k. tillsynsbesök för att kolla läget. Vissa dagar har teamet endast ett uppdrag, andra dagar kan de ha sex tillsynsbesök.

Det mobila teamet finns tillgängligt dagtid och varannan lördag fram till kl. 21.00. Den nattpersonal som finns inom ANA jobbar på Ulleberg, och får inte lämna huset. Så de brukare som bor i eget boende får vända sig till Socialjouren om de behöver hjälp nattetid.

Kristina och Fredrik berättar att de har varit fullbokade och att de ser att det finns ett väldigt stort behov av den här sortens boendestöd.

Teamet kan följa med till ett läkarbesök och, om klienten vill, så följer de med in till doktorn. En del försöker att dölja hur långt det har gått i missbruket. När man är svag kan det många gånger vara mycket lättare om någon kan hjälpa till och föra deras talan.

Mår klienten dåligt och blir tvungen att sitta i timmar på akuten eller psykakuten orkar personen inte alltid stå ut med väntan, och går utan att få den hjälp han/hon behöver. Men har man någon med sig är det lättare att stå ut.

”Ett exempel på hur vi kan vara till hjälp, ” berättar Fredrik Jonasson,” var när vi satt på akuten och väntade tillsammans med en klient som var mycket berusad. Under tiden talade han om för oss vad han hade för fysiska problem. Ont i magen, dåliga leder och problem med ett ben. Väl inne hos läkaren hade han svårt att förklara sina problem, men då kunde vi sammanfatta det han sagt till oss i väntrummet. Annars är risken stor att klienten blir hemskickad igen.”

Det mobila teamet avlastar socialsekreterarna med att göra sådant de inte hinner med, och fungerar som deras länk utåt så att de får en mer nyanserad bild av hur klienterna egentligen har det. Teamet ser ju bakom den fasad som klienterna många gånger sätter upp. Hittills har de alltid fått komma hem till klienterna, även om de själva beklagat att det är stökigt i lägenheten. Det har inte funnits någon motvilja utan det mobila teamet är mycket uppskattat.

”När jag jobbade som socialsekreterare kände jag mig lite distanserad från klienterna, vilket kan vara en nödvändighet i det arbetet, men personligen trivs jag bättre med att få en närmare och mer verklighetsbaserad kontakt med klienten, ”säger Fredrik.

Maria Widén; enhetschef för boendestöd/mobila teamet, ANA fortsätter på samma spår:

”Jag tror att som boendestödjare så får man en mer sann bild av personen. Om man går till en socialsekreterare på kontoret så kan man förställa sig och vara en annan person, men när man möter en boendestödjare eller annan behandlingspersonal så kommer ens riktiga jag fram.”

I vissa fall vill klienten kanske inte ta emot stöd men det behövs en viss tillsyn för att missbruket inte blir värre. Det är alltså inte alltid frivilligt, men det är viktigt gentemot hyresvärd och grannar att kunna garantera att det hålls koll från ANA. Det är en trygghet för alla, även klienten.

Det finns tillfällen när det mobila teamet känner att de inte kan göra något mer för personen, att de inte kommer vidare och att de har gjort allt de kan.

Fredrik berättar att han märkt att det är en konst att veta hur man ska förhålla sig till klienten när han befinner sig i personens hemmiljö:

”Det kan ju vara väldigt integritetskränkande ifall man bara stövlar in och inte tänker sig för. Kristina och jag har funderat en hel del på hur vi förhåller oss till klienten och hur vi talar till personen vi är där för att hjälpa. Vi måste vara lyhörda för vad personen själv vill och visa respekt för individen.”

Som avslutning säger de alla tre att det känns tråkigt att inte kunna arbeta på det här sättet längre, men hoppas på att det stora behov av detta stöd som finns ska kunna täckas upp av den nya bostadsenheten på IFA.

Text: Sofia Lagerkvist