I fokus: Brottsofferjouren

I Fokus har träffat Monica Ekström, som är Brottsofferjourens ordförande i Värmland. ASP Bladets reporter träffade henne för att prata med dem om vad deras verksamhet och vad den går ut på.

Brottsofferjourens uppdrag är att stötta brottsoffer, vittnen och anhöriga. Det finns många svåra och ovana situationer som man ställs inför i en rättegångssituation.

– Vi är professionella medmänniskor, förklarar Monica Ekström.

Det är just det som det handlar om. Att vara en medmänniska och ge stöd och kraft åt en person som är i ett utsatt läge.

Brottsofferjouren är en ideell organisation som i Sverige har funnits sedan 1984, sedan början av 1990-talet har de även existerat i Värmland. Enligt lag måste det vid varje tingsrätt finnas ett vittnesstöd, Brottsofferjouren tillgodoser detta behov.

I Sverige finns det lokala brottsofferjourer på ett nittiotal platser. I Värmland finns det tre, Brottsofferjouren Värmland företräder i dag tio värmländska kommuner. Dessa är: Karlstad, Forshaga, Grums, Hammarö, Kil, Säffle, Sunne, Hagfors, Munkfors och Torsby.

Det är kommunerna som till största delen finansierar Brottsofferjourens verksamhet. När det gäller vittnesstödet får jouren dessutom bidrag från Brottsoffersmyndigheten, eftersom stödet är lagstadgat.

För att bli brottsoffer- eller vittnesstödjare behöver man gå en 30-timmars utbildning. I den ingår också handledd praktik. Vittnesstödet finns alltid på plats när det är domstolsförhandlingar vid tingsrätten. De personer som stödjer gör det på ett medmänskligt sätt.

– Vi pratar inte om det särskilda rättegångsmålet, utan berättar om hur det går till i en domstolsförhandling, säger Monica Ekström.

Det kan även vara så att ett vittne hör av sig till Brottsofferjouren och säger att en person ska upp i rätten om två veckor. Då kan man få möjlighet att besöka rätten innan rättegången och få sig förklarat hur en förhandling går till.

Det är positivt att vara väl förberedd innan domstolsförhandlingen.

– Det kan vara skrämmande när man kommer in i Tingsrätten, som ju har sin stora stentrappa. Man kan känna sig ganska liten, berättar Monica Ekström.

Det vanligaste ärendena där de ger stöd, handlar om misshandel, i vilka fall huvuddelen av brottsoffren utgörs av kvinnor. Våldet sker oftast inomhus och i nära relationer. Men det finns även män som drabbas. Brottsofferjouren hjälper alla som behöver stöd och hjälp, oavsett om det finns en polisanmälan eller inte.

– Sedan finns det en del personer ringer hit själva innan de har polisanmält, då försöker vi att hjälpa och stötta dem, så att de kan polisanmäla, säger Ekström.

De flesta personer som får kontakt med Brottsofferjouren kommer via polisen. Polisen är skyldig att meddela brottsoffret att det finns en brottsofferstödjande verksamhet. Polisen skickar listor till Brottsofferjouren där det står vilka personer som vill ha brottsofferstöd. Listorna innehåller kontaktinformation och vilken typ av brott det rör sig om. Sedan ringer Brottsofferjouren upp personen i fråga och tar reda på hur situationen ser ut.

Omfattningen av stödet varierar, för en del människor räcker det med ett samtal, medan andra behöver tio till femton olika insatser. Monika Ekström tror att utmaningarna kommer att bli större i framtiden. Hon ser också att det finns områden, exempelvis kring hedersrelaterat våld, som Brottsofferjouren behöver utveckla i framtiden.

– Det händer hela tiden nya saker i samhället. Det gäller att anpassa oss till den tid vi lever i, avslutar Monica Ekström.

Text och foto: Henrik Sjöberg

Möten ska öka kvinnors trygghet

I stadsdelen Våxnäs hölls den 20 november ett första möte i en serie träffar riktade mot kvinnor. Syftet? Att öka känslan av trygghet för stadsdelens kvinnor.

Robin Olsson jobbar för Räddningstjänsten och är specialiserad på kriminologi. Han är även kopplad till den studiecirkel genom vilket träffarna organiseras, som i sin tur sker genom Trygghetscenter. ASP Bladet kontaktade honom innan första mötet. Han berättar att det inte är första gången de har gjort något liknande:

– Vi jobbar för att öka tryggheten för Karlstad som stad, och då har vi valt att genomföra de här studiecirklarna. Vi hade ett liknande arbete på Rud i fjol, där det handlade om att ge information om brott och hur man kan förebygga det, samt hur man kan skapa ett tryggare och trivsammare bostadsområde, berättar Olsson.

På Rud hade detta koncept visat sig vara framgångsrikt. Något som man givetvis har med sig i bagaget inför mötena vid Fredricelundsskolan på Våxnäs. Intresset vet de sedan tidigare kan vara stort, så var det åtminstone på Rud.

– Vi hade ett tiotal anmälda till den studiecirkeln, men när vi kom till lokalen fanns det ett 40-tal kvinnor som väntade att på få komma in, säger Olsson.

Varför vänder man sig då främst mot kvinnor? Här kommer upplevelsen av otrygghet in. Räddningstjänsten skriver på sin hemsida följande: ”Genom olika undersökningar vet vi att kvinnor känner sig otrygga i sitt bostadsområde. Detta är ett problem, då kvinnorna kanske avstår från att gå ut och uppleva staden.”

Personlig otrygghet

Känslan av trygghet är till sin natur personlig och påverkas av flera olika faktorer. Inte minst spelar medias rapportering roll. Om all skildring av en stadsdel är negativ, riskerar även de boendes upplevelse av säkerhet färgas och påverka hur man rör sig i det offentliga rummet.

Alternativt kan man känna att rapportering kring andra städer och länder också skulle säga någonting om tryggheten på den egna boendeplatsen. Undersökningar pekar som sagt på att det är just kvinnorna som känner sig utsatta, därmed blir det naturligt att rikta sig mot dem.

– Otryggheten är större, samtidigt är utsattheten inte lika stor som för männens del. Vi läser i tidningen om brott som händer i Kiruna och Stockholm samt andra delar av världen, och det gör att man idag ser brottslighet och kriminalitet på ett annat sätt än man gjort förr. Det kan inge en känsla att det bara blir ”värre och värre”. Samtidigt kan man prata om vilka faktorer som spelar in i brottslighet och vad som har hänt under en längre tid, berättar Olsson.

Under mötena kommer bland annat Ungdomar för Trygghet, Brottsofferjouren och Räddningstjänsten att delta och föreläsa.

Text: Robert Halvarsson

Foto: Per Rhönnstad

Den långa vägen till trygghet

För en tid sedan tog föreningen ”För ungas rätt” över rådgivningen och projektet Stella. Genom den ger de stöd till kvinnor som lever i två kulturer och som upplever konflikt med familj och släkt.

”Att leva i två kulturer är inte alltid enkelt. Ibland kan det bli konflikt med familjen eller släkten. Det kan vara skönt att ha någon som man kan prata med”, skriver man på sin hemsida. Genom rådgivningen arbetar man specifikt mot det som brukar kallas för hedersvåld. En tung och viktig uppgift, helt klart.

– Vi jobbar med att hjälpa människor som ringer till oss. Det går i perioder om vi får många samtal, men just nu är det många som kontaktar oss, berättar Asal som jobbar för rådgivningen.

ASP Bladet frågar Asal om de bedriver någon form av verksamhet utöver rådgivningen:

– Ofta kontaktar oss människor som befinner sig i någon sorts akut läge, där det är kris. Det innebär att man inte har kommit så långt i sin process att man trivs att sitta i någon grupp.

Vägen till en tryggare och mer hälsosam situation kan dock vara rätt lång. Att söka hjälp är sällan någonting som sker i en handvändning. Delvis handlar det om acceptans, att se att man befinner sig i en situation som involverar våld måste leda till en insikt om den egna styrkan att ta sig ur det hela. Den känslomässiga pressen är svår att förstå, kanske omöjlig, för någon som aldrig har befunnit sig i den sitsen.

– Man kan behöva acceptera sin situation, och det kan gå ganska länge innan de inser att de behöver ta sig ur det, säger Asal.

Allt detta ställer stora krav på en enskild människa. Genom Rådgivningen Stella kan man dock få stöd att ta de steg som behövs för att komma bort från utsatthet och gå mot ett bättre liv.

Första kontakten

– För de flesta är vi den första kontakten som de tar. De första de berättar för vad de har varit med om. Vi försöker sen slussa vidare dem till socialtjänsten och andra som arbetar vidare med dem.

Rådgivningen står dock inte ensamma. De samarbetar med andra organisationer som brottsofferjourer, polisen och socialtjänsten och finns även med inom ramen för Trygghetcenter.

Upplever du att du behöver stöd, eller känner du någon som kan ha nytta av Stella?

Stellas telefontid är mellan tisdag-torsdag 10.00 -15.00.

De går att nå på telefonnummer: 073-584 91 45

info@stella-varmland.se

Text: Robert Halvarsson

Foto: Per Rhönnstad

Trygghetscenter – Under ett och samma tak

I Karlstad finns något som inte finns någon annanstans i Sverige. Karlstad kan skryta med att ha ett trygghetscenter.  Kontoret ligger centralt beläget på Drottninggatan mittemot Filmstaden. Här samarbetar ett antal myndigheter och organisationer för att göra Karlstad en bättre och säkrare plats att leva i.

ASP bladet stämde möte med trygghetsutvecklaren Gunnar Dahl för att få en inblick i Trygghetscenters arbete för ett tryggare Karlstad.  Med sig hade han Jenny Fernström från Brottsofferjouren och Patrik Vikstöm som representerande Räddningstjänsten.

Karlstad en tryggare stad

Det som gör Trygghetscenter unikt är att man under samma tak har samlat ett flertal organisationer som samarbetar i frågor rörande säkerhet.

Inom Trygghetscenters väggar ryms Polisen, Trafikservice, Räddningstjänst, Brottsofferjouren, Kvinnojouren, Mansjouren, Stödcentrum, Rådgivningen Stella, Socialtjänsten och Karlstads kommun.  För att detta ska kunna fungera måste de olika aktörerna samarbeta.

– Arbetet här på Trygghetscenter bygger på att vi kan kommunicera om den dagliga verksamheten, säger Gunnar Dahl.

Trygghetsarbetet handlar i grund och botten om att skapa trygghet för invånarna i Karlstad. Karlstad är jämfört med kommuner med liknande storlek relativt förskonade från grov brottslighet. Enligt Brottsförebyggande rådet (BRÅ) ligger Karlstad bra till när det gäller trygghetsfrågor. Trots de positiva tendenserna går det alltid att förbättra situationen.

Studiecirklar och Ungdomar för trygghet

Enligt direktiv från kommunen ska Trygghetscenter jobba med tryggheten i Karlstads olika områden. Detta har resulterat att man har jobbat med studiecirklar på Rud för kvinnor. Gunnar säger att det är mest kvinnor som känner otrygghet.

– Det är ett fyrtiotal kvinnor som har deltagit, säger Gunnar Dahl.

Studiecirklarna har tagit fasta på vad kvinnorna själva kan påverka när det gäller deras egen trygghetsupplevelse.  Bostadsområdens fysiska miljö kan på detta sätt förändras, så den inte är lika otrygg för de som bor där.

I Trygghetscenters regi finns gruppen Ungdomar för trygghet. Den består av ungdomar i åldern 18-21 år. De har som uppgift att vara goda förebilder i miljöer där ungdomar vistas i. Det finns nio stycken ungdomar som är anställda av kommunen.  De har själva sökt tjänsterna och är inte en del av något arbetsmarknadsprogram för arbetslösa ungdomar.

Två sidor av trygghet

– Trygghet består av två sidor. Trygghet är att slippa bli utsatt av våld, men trygghet handlar egentligen mer om hur man upplever sin situation, menar Gunnar Dahl.

För att jobba för ett säkrare och tryggare samhälle arbetar Trygghetscenter med både sociala och situationella frågor. Den sociala aspekten handlar om att minska brottsbenägenheten. Den situationella delen handlar om att minska tillfälligheter och möjligheter till att begå brott.

Massmedier skildrar mer våldsbrottslighet än tidigare. Det skrivs mer ingående om hela händelseförloppet, allt ifrån gripande, anhållning, häktning och domstolsförhandlingar.

– Det har blivit väldigt populärt att skriva om svår brottslighet, menar Gunnar Dahl.

Massmedia idag är mer intresserade av detaljer kring de rapporterande brotten. Det kan ge en bild av att det förekommer mer brottslighet än det verkligen gör. Gunnar säger också att många upplever att det är värre än det verkligen är. Massmedia skapar onödig otrygghet när rapporteringen tenderar bli fixerad av detaljerna istället för att ge en mer översiktlig bild av problematiken.

I Karlstad har faktiskt den polisanmälda brottsligheten minskat. De senaste tre åren har antalet polisanmälda brott minskat med 1500 anmälningar. Trots den positiva utvecklingen behövs fortfarande stöd och hjälp för de som drabbas av brott.

Brottsofferjouren en plats för stöd

I Trygghetscenters rymliga lokaler har även Brottsofferjouren sitt kontor. Brottsofferjouren är en opolitisk och religöst obunden organisation som har till uppgift att stödja brottsoffer. Jenny Fernström, en av två heltidsanställda, berättar att verksamheten består av två delar: vittnesstöd och brottsofferstöd.

Hon förklarar att det kan gå till så att någon som har varit med om något brottsrelaterat tar kontakt med Brottsofferjouren. Det behöver inte vara en händelse som är anmäld utan vederbörande vill kanske i första hand tala ut om saken.  Om sedan personen vill göra en polisanmälan hjälper Brottsofferjouren till med det.

Den största delen av fallen som Brottsofferjouren jobbar med kommer via polisen.

– När man gör en polisanmälan får man frågan om man önskar stöd. Sedan får jag ett utdrag av polisanmälan och kontaktar personerna och frågar om de vill ha hjälp, förklarar Jenny.

Brottsofferjouren har till sin hjälp ett antal brottsofferstödjare, som på ideell basis jobbar med att prata med och stödja brottsoffren.  Även i rättegångar finns det möjlighet att få vittnesstöd med hjälp av samma form av ideella stödpersoner. För att jobba med brotts- och vittnesstöd krävs det utbildning som Brottsofferjouren står för.

Räddningstjänstens uppgifter 

Patrik Vikström är säkerhetskoordinator inom Karlstad kommun men är anställd av Räddningstjänsten.  Patrik är även chef för Ungdomar för trygghet.

Patrik Vikström och hans kollegor sköter det interna säkerhetsarbetet som består av lås och larm och personsäkerhet. Patrik talar om att det finns styrgrupper för säkerhet där alla förvaltningar är involverade.

– Styrgruppen jobbar med säkerhetsfrågornas inriktning. Sedan har vi säkerhetsråd som arbetar med säkerhetsfrågor inom varje förvaltning, säger Patrik.

Räddningstjänsten har också hand om samhällssäkerhet när det gäller risk och sårbarhet, i samverkan med berörda myndigheter. Detta kan handla om översvämningar, strömavbrott och större olyckor.

Förlorad livskvalité

Ett resultat av en otrygg omgivning är en förlorad livskvalité. Äldre som till exempel inte vågar gå ut och blir isolerade i sina lägenheter och hus går miste om sin frihet.

– Vi vill få de som bor i Karlstad att känna sig tryggare. Det är viktigt att folk vågar gå ut, annars lever de ett begränsat liv, säger Gunnar Dahl.

Trygghetscenter är en unik företeelse i Sverige och många kommuner sneglar på hur Karlstad har klarat av att sy ihop verksamheten. Det finns ett intresse av den här formen av verksamhet på många platser, säger Gunnar Dahl. Framtiden får utvisa om det dyker upp fler trygghetscenter i Sverige.

Text: Henrik Sjöberg

Foto: Stefan Ek