Etikettarkiv: Brukare

Medskapare istället för mottagare

Sveriges kommuner- och landsting (SKL) antog tidigare i år ett positionspapper med ett principiellt ställningstagande för en uppdaterad syn på brukare och patienter. Den traditionella synen på dessa som ”mottagare” av socialtjänstinsatser och hälso- och sjukvård ska ersättas med ett förhållningssätt där personen anses vara medskapare.

Anders Knape som är ordförande i SKL skriver att socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Sverige har en stark tradition av att involvera sina patienter och brukare på olika sätt. De senaste åren har inneburit en förstärkning och utveckling av detta synsätt, och nya positionspapper förändrar inte detta. Men de förtydligar och lägger an en riktning mot framtiden.
– Med allt fler välutbildade medborgare, nya tekniska lösningar och lättillgänglig information ökar kraven och förväntningarna på den gemensamt finansierade välfärden. Detta kombineras med en trend av individualisering, där många gärna ser skräddarsydda lösningar, skriver Anders Knape i förordet.

SKL lyfter bland annat fram att man vill verka för patient/brukarmedverkan som en strategi i sina verksamheter. Man konstaterar att detta skulle bidra till att öka kvalitén och effektiviteten i vid bemärkelse. Detta synsätt innefattar förutom funktionshindrade även personer med nedsatt autonomi, unga och barn. Synsättet där professionella yrkesutövare är auktoriteter som ska ”lösa individens situation” anses däremot vara otidsenlig och förlegad.

Dialog människor emellan
Att utveckla ett perspektiv där den enskilde är medskapande innebär att brukarupplevelser och önskemål anses vara en kunskapskälla som ska vägas samman med forskning och beprövad erfarenhet. Brukare som medskapande handlar heller inte bara om att man ska få medverka i traditionella verksamheter inom socialtjänst och hälso- och sjukvård. Det kan även innebära att vissa välfärdstjänster kan utövas av patienter och brukare själva.

Inom socialtjänsten kan detta betyda att t.ex sysselsättningsverksamheter eller sociala aktiviteter styrs av brukare eller det civila samhället. Ett annat exempel man lyfter fram är utvecklandet av självhjälspgrupper, vilket ASP Bladet tidigare har bevakat.

En nyckel för att patienter, brukare och deras närstående ska kunna inta rollen som medskapande är att det finns tillgänglighet till god information. SKL nämner kvalitétsredovisningar av verksamheter och öppna jämförelser som exempel på detta. De konstaterar också att medborgardialog i dagsläget ofta sker genom intresseföreningar och att det därför finns en risk att särskilt utsatta människor som inte har en stark föreningsverksamhet bakom sig får samma möjlighet till dialog.

Text: Robert Halvarsson

PÅ JOBBET: MariLouise Andersson

marilouiseMariLouise Andersson är en positiv tjej som sedan ett par månader är projektanställd med att se över handlingsplanen för kvalitetsarbetet inom ASP-ANA. Hennes uppgift är att finna fungerande och tydliggörande metoder för både personal och enskilda brukare i upprättandet av genomförandeplaner. Mimmi Andersson har ett stort hjärta för blommor – hon började en gång i världen som florist – och ävenså för människor, genom sin breda erfarenhet från omvårdnadsvärlden är hon väl lämpad för denna viktiga uppgift. ASP Bladet stämde träff för ett samtal.

Vad innebär ditt jobb som metodhandledare? Utifrån striktare nationella riktlinjer gällande handläggning och dokumentation är jag projektanställd till och med september för att se över dokumentationen inom ASP.  Min uppgift är att se över ärendehanteringsprocessen, från det att beslut fattas till genomförande, utvärdering och uppföljning. Man har sett att det behövs tydligare dokument som säkerställer att brukarna får det som beslutats, att målen man arbetar emot tydliggörs, och att allt faktiskt genomförs enligt plan. Som riktlinjerna ser ut ska alla ha en personlig plan eller en genomförandeplan, vilket är det vedertagna begreppet för den här typen av dokument. Man vill att de personliga planerna/genomförandeplanerna når upp till den frekvens man eftersträvar, för där är vi inte idag.

Jag tittar över hela landet hur man arbetar med denna fråga, jag har även tittat på ANA sidan, för där gjorde man det här arbetet för ett par år sedan. Det känns viktigt att vi inte gör helt olika, utan att vi arbetar ungefär likadant (med viss anpassning) utefter vilka brukare vi har. Man har sett ett behov av någon som kan hålla ihop det här, så det gör jag. De senaste dagarna har vi varit ute i verksamheterna, jag och Sigge (Säll), som är min närmste chef, och presenterat det här för arbetsgrupperna, för att så ett frö så att detta kanske kan komma igång efter semestern.

Vilken är din målsättning med projektet? Min målsättning är att alla brukare, på sikt, ska ha en bättre genomförandeplan. Att tydliggöra för både brukare och professionella vad som ska göras, på vilket sätt man ska arbeta och i vilken omfattning, så att arbetet blir både mer effektivt samt mer rättssäkert för brukarna.

Vilka utmaningar och svårigheter har funnits med arbetet? Jag tycker att det svåraste hittills har varit att få till ett dokument som känns användarvänligt, som fungerar både för professionella och brukare, att det blir tillämpligt, enklare, att det faktiskt kommer att fungera i praktiken.

Har det tidigare dokumentet fått kritik? Ja, faktiskt, både från brukare och från de som arbetar ute i verksamheterna. Man har ansett att dokumentet varit för brett, för svårt att strukturera upp, vilket kan vara en orsak till att det inte använts på det sätt som varit meningen.

Vad har du för yrkesbakgrund? Den är ganska bred. Innan jag utbildade mig arbetade jag bl. a. som florist. År 2000 var jag färdig med min utbildning till socialpedagog och har sedan arbetat inom skolans värld, med barn med särskilda behov i låg- och mellanstadieåldern och som kurator inom öppenvårdspsykiatrin.  Jag har även arbetat inom kriminalvården, jag har varit utredare/beteendevetare inom företagshälsovården.  Jag har även varit projektanställd anhörigkonsulent inom  socialpsykiatrin i två omgångar. Rehabiliteringskartläggare har jag också arbetat som, om det nu säger så mycket.

Vilken är din framtidsvision med projektet? Långsiktigt hoppas jag att det här ska underlätta och bidra till bättre kvalitet för alla. Att man känner att man följer en röd tråd i arbetet, att alla drar åt samma håll.

Text: Christer Jansson Foto: Per Rhönnstad

HÄLSOKARTLÄGGNING

Katarina Mithander fick i uppdrag att se över kost och aktiviteter hos brukarna inom Avdelningen för socialpsykiatri, alkohol och narkotika

Inom gruppboenden har brukarna stora möjligheter att påverka inköp och vilken mat som serveras. Eftersom personalen har ansvar för inköp och tillagning av maten får brukarna väl sammasatt kost. Inom serviceboenden är det betydligt svårare för personalen att påverka brukarna, många gånger prioriteras cigaretter före mat fastän personalen är kostmedvetna är det svårt att påverka brukarna. Vid de flesta tillfällen personalen lagar mat på serviceboenden kommer dock de flesta brukarna och äter.

dsc05316Katarina Mithander Hälsostrateg på avdelningen för socialpsykiatri, Alkohol och Narkotika har tillsammans med en dietist sammanställt frågor som riktar sig till personal inom dom olika gruppboendena.

Det har under en tid framkommit i media att människor med psykiska funktionsnedsättningar inte sköter sin kost.  Några har även viktproblem på grund av fel kost. Viktproblemen kan också bero på att man får läkemedel vars biverkan är just viktuppgång.

Katarina fick i uppdrag av ledningsgruppen på avdelningen för socialpsykiatri, Alkohol och Narkotika att se över hur kosthållningen fungerar inom vår verksamhet.

Hon tog hjälp av en dietist och utifrån dietistens kunskaper så togs det fram olika frågor som rörde kosten. Sen gick hon ut till alla gruppboenden och all annan personal inom verksamheten.
”Jag gick ut helt förutsättningslöst” – säger Katarina, det viktiga var att få en bild av hur det för dagen ligger till med kosten. Det var inte någons enskilda uppfattning som gällde utan rena fakta om hur det ser ut för dagen. Jag sammanställde sedan svaren jag fick.

Det jag kort kan säga om det är att personalen uppfattar att det är mycket enklare att påverka dom som är inne i boendena. Därför man kan aktivt vara med och påverka på ett annat sätt än dom som bor i egna lägenheter, dom är svårare att kunna påverka. Tyvärr så prioriterar dom ibland inte maten eller så räcker inte pengarna helt enkelt till. När jag sedan redovisade detta inför nämnden så fick jag ett nytt uppdrag, och det var att ta reda på vad brukarna själva säger om deras situation när det gäller kosten.

Nu så kommer jag att vara på Restaurangen Olivlunden i aktivitetshuset Spegeln de dagar det finns tid över till det. Tanken är att jag ska försöka få till möten med människorna som äter på Olivlunden. Så dom får säga vad dom tycker om kosten. Sen även ställa frågor om hur dom gör med maten när dom kommer hem från jobbet. Jag kommer även att ställa frågor till dom som bor inom gruppboendena och höra med dom om hur dom ser på maten som serveras där.

Text: Thomas Andersson  Foto: Robert Olsson

HUR NÅR VI DELAKTIGHET?

banner-aspbladet-web

Avdelningen för sociapsykiatri, alkohol och narkotika välkomnar dig till en halvdag där vi på ett enkelt sätt vill lyfta fram betydelsen av hur vi talar och förhåller oss till varandra i vardagen. Syftet med dagen är att vi tillsammans ska reflektera över våra intryck och få nya infallsvinklar i arbetet med att nå delaktighet/inflytande.

Brukare och personal står tillsammans för planering och innehåll där bland annat två personer med erfarenheter av stöd från ASP och ANA deltar. Inger Granhagen inleder och dagen avslutas med panelsamtal och öppen diskussion där flera från ledningen deltar.

Servering av kaffe och smörgås sker i samband med det dialogcafé som är en del av programmet.

Datum: 11 Mars 2009 Tid: 8.30 – 12.30
Plats: Sessionssalen, Bibliotekshuset
Anmälan görs till Inger Olsson, Verksamhetsutvecklare
Tel: 054 – 29 71 17 E-mail: inger.olsson4@karlstad.se

Sista anmälningsdag 4 mars