Etikettarkiv: Cannabis

En krydda som ger dig njursvikt

6Drogen spice har ökad popularitet bland ungdomar i Värmland. Spice är en cannabisliknade drog som är ett semisyntetiskt växtbaserat preparat. Olika syntetiska cannabinoider har tillsatts i en blandning av psykoaktiva kryddor.

Vanligast är att spice röks som cigaretter eller i pipa antingen utblandat i tobak eller rent, men intas även peroralt och intravenöst då med cannabionoiderna i rå form.

Varför har då spice ökat så drastiskt? Jo, dels så på grund av att drogen är lättillgänglig. Den går att beställa via nätet och hämta ut på posten. Den är i förhållande till andra droger billig. Eftersom tillverkarna gör små ändringar i den kemiska processen hela tiden komplicerar det lagstiftningen och gör att det visar sig inte lika lätt på urinprov, myndigheterna måste hänga med i utvecklingen.

Symtom på att någon rökt spice kan vara att personen blir väldigt törstig, så personen dricker mer. Hungerkänslor, lass med godsaker bärs in på rummet, det kan även märkas genom ökad ångest och panikkänslor, illamående, trötthet, vidgade pupiller och förhöjd puls. Till skillnad från Cannabis som har en särskild doft, och därmed är enklare att känna igen, så luktar spice nästan ingenting.

Den doft den trots allt utsöndrar, liknar ett sött te med vaniljdoft.

Biverkningar en person som rökt spice kan drabbas av, är högt blodtryck, hjärtrusning, kräkning, hallucinationer, psykoser, motoriska krampfall och panikattacker. Flera akuta förgiftningar har drabbat brukare, till följd av allvarliga intensivvårdskrävande behandlingar till följd. Även ett par dödsfall har skett kopplade till drogen spice.

8

Eftersom spice är en ny drog som har funnits på marknaden i cirka åtta år, så vet vi väldigt lite om hur den påverkar brukaren långsiktigt. Personer som rökt spice en längre period jämför beroendet med heroin, som också är en starkt beroendeframkallande drog. Ruset håller inte i sig så länge, så den som röker behöver göra det flera gånger för att ruset ska hålla i sig.

Ungdomar köper även koncentrat, blandar själva och torkar med hjälp av aceton. Affärerna har uppmärksammat detta, då ungdomar börjat köpa stora mängder aceton, men också att aceton blivit stöldbegärligt. Vissa butiker har numera börjat ha aceton i glasmontrar för att undvika stöld.

Acetonrester kan finnas kvar och påverka njurarna mycket negativt, och i långa loppet leda till njursvikt.

När undertecknad talat med ungdomar i Värmland så vet de allra flesta vad spice är. De verkar finnas ett generellt förhållningssätt som råder hos flera: ”att röka spice är inte värre än att dricka alkohol”, i samtal med föräldrar så visar det sig att flertalet inte vet vad spice är eller att det är vanligt bland ungdomar.

Detta kunskapsglapp mellan ungdomar och vuxna är något undertecknad hoppas minska, genom att informera om spice i denna artikel.

Text: Johanna Englund
Foto: Per Rhönnstad

Från gatan till datan

Bland unga har legala droger köpta på internet blivit allt vanligare. Lagstiftningen hinner inte med och de ofta odokumenterade effekterna kan vara dödliga. Inställningen till nätdroger verkar bli mer och mer liberal. Vad menas med nätdroger, och hur ser läget ut idag?

I en undersökning från CAN (Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning) som genomfördes på våren 2012 framgick det att tre procent av pojkarna och två procent av flickorna i årskurs nio använt nätdroger. I årskurs två i gymnasiet låg pojkarna på två procent och flickorna på tre. Den totala narkotikaerfarenheten förutom just nätdroger ligger betydligt högre.

Snabb ökning
Säkert är att användandet av nätdroger snabbt ökat de senaste åren. Ungdomar vittnar om hur vanligt detta blivit. Det är ju bara att beställa på internet. ”Spice” och liknande rökmixar är den vanligaste preparatgruppen. Man kan säga att droghandeln har flyttat från gatan och in till datorn. Enkelheten, tillgängligheten och en lagstiftning som inte hänger med är orsaker till att attityden till droger förändras. Eftersom det är lagligt tycker många att det känns mindre fel.

André Jonsson på Polisens ungdomsenhet Umeå, berättar i TV 4:s nyheter att man nu ser en ökad trend med ”vanliga” ungdomar som har ordnade familjeförhållanden, börjar knarka. Något man inte sett tidigare.

– Alla föräldrar, oavsett ar man bor eller vad man jobbar med, måste tänka tanken att det finns narkotika i mitt barns närhet, för det är ett faktum idag, säger André Jonsson till TV 4.

Vad är en nätdrog?
Begreppet nätdroger, Research Chemicals eller internetdroger betyder droger med narkotisk effekt som köps och säljs legalt via handel på internet. Kemikalier med liknande effekter som narkotikaklassade preparat, men som i försäljningslandet inte är narkotikaklassade. Detta beror på att de aktiva substanserna inte använts som registrerade läkemedel eller är ovanliga som missbruksdroger i det aktuella landet. De ansvariga myndigheterna har därför inte gjort någon bedömning av effekt och farlighet hos dessa substanser.

Långsam lagstiftning
I sverige har flera nätdroger narkotikaklassats efter hand. Oftast efter att personer avlidit som följd av missbruk. När en substans väl narkotikaklassas leder det ofta till att en substans med liknande effekt börjar säljas istället. För regeringen är processen med att klassa något som narkotika en tidskrävande historia. Varningar från sjukvården, information från experter och ökade beslag är sådant som ska få regeringen att förbjuda dem. I dagsläget kan de bara klassa en substans åt gången. En process som tar minst tre månader, vilket ger drogtillverkarna ett ständigt försprång så att det alltid finns nya alternativ på marknaden.

Förstörandelagen
Förstörandelagen som infördes för två år sedan har däremot bidragit en del till att stävja utvecklingen. Den ger åklagarna möjlighet att omhänderta och förstöra ännu oklassifierade droger. Innan dess räckte det med att tillverkarna ändrade en enda liten beståndsdel i en narkotikaklassad drog, så den plötsligt blev laglig igen.

Kraftigt ökade beslag
Polis och tull uppger att beslagen av nätdroger hela tiden ökar. Förra året hade beslagen av nätdroger mer än fördubblats, vilket även visar att handeln med traditionella droger flyttat ut på nätet. Statistik från Rikspolisstyrelsen visar den tydliga ökningen. 2011 gjordes 2420 beslag av nätdroger. 2012 gjordes 5453. Hos Tullverket har narkotikabeslagen i postflödet ökat med 92 procent sedan 2010.

Stewe Alm, strategisk analytiker, berättar bland annat för rikspolisstyrelsen att det finns en ny generation av missbrukare som föredrar att köpa droger på nätet framför i gatuhörnen. Men det gäller inte bara droger. Handeln med dopningspreparat på nätet är också väldigt stor. Internetspaning måste alltså vara en naturlig del av den dagliga verksamheten när det gäller arbetet mot narkotika.

Att tackla problemet
Behovet av internetspaning har naturligtvis blivit större och flera polismyndigheter har ökat antalet civila specialister. Under 2013 kommer polishögskolan också starta en utbildning i internethämtning som ska ge ökad kunskap på området.

Yngre personer födda på 80- och 90-talet är den grupp som mest beställer denna typ av preparat på internet. Som det ser ut nu är det svårt att få fast de som ligger bakom försäljningen då lagstiftningen ser ut som den gör, plus att det ofta handlar om utländska servrar och hemsidor. Klart står dock faktumet att nätdroger likväl som traditionella droger är en farlig historia. Att göra sig medveten om detta, är som alltid en stort steg i rätt riktning.

Text och illustration: Martin Bäckström-Ledin

Samverkan på gatunivå

Urban Bengtsson är polis och jobbar inom Ungdomsgruppen, polismyndigheten i Karlstad. Bland annat utbildar han poliser i cannabis- och narkotikafrågor. Dagen till ära pratade han för konferensbesökarna på CCC.  

Han berättar bland annat om hur han samarbetat med skolan för att kunna få tag på unga missbrukare.

Ett exempel är hur polisen blev inkopplad i förhållande till en ung tjej, en minderårig, som blev skäligen misstänkt för användande av cannabis. Genom henne kunde man sedan få tag på den som försåg henne med drogen.

– Det är väldigt få som brukar själva, utan cannabis är en social drog, menar Bengtsson.

En praktisk konsekvens av samverkansidén är att Socialtjänsten exempelvis deltar på förhör med unga misstänkta missbrukare. Rent konkret är det ibland inte svårare än att lyfta på luren, och ringa de man behöver ha tag på. Rutinerna i de här fallen är dock tydliga.

– Hittar vi en ungdom på stan, en torsdagskväll, så kontaktar vi socialjouren och dennes föräldrar direkt så vi får med dem så fort som möjligt, berättar Bengtsson.

 Text: Robert Halvarsson

Cannabis och kognitiv funktionsnedsättning

cannabis

Ann-Sofie Nordenberg, SIM (Samverkan i Missbruks Frågor), hade ordnat en bra föreläsning som handlade om skadorna som uppstår efter ett cannabismissbruk. Vi på Asp bladet fick möjligheten att ställa några frågor.

Varför anordnar man en sådan här föreläsning?
Två skäl, säger Ann-Sofi, det ena handlar om sim-projektet, samverkan i missbruksfrågor, där ett av syftena är att försöka få ihop forskning och praktisk erfarenhet med vad klienterna själva upplever. Thomas Lundqvist är en som lyckats få ihop dom båda bitarna väldigt bra. Det andra skälet är att jag har jobbat så länge med missbruksvård så jag känner att dom som är cannabismissbrukare är svårast att hantera samtidigt som dom får minst resurser. Ofta så är det svårt att veta hur man skall hjälpa dom på bästa sätt.

Det kändes som om det var ett tillfälle att knyta ihop de två perspektiven och lyfta frågan så att det blir fler som får den här kunskapen, inte bara personer inom missbruksvården. Cannabismissbrukarna får ofta stå tillbaka i sin vård jämfört med missbrukare av andra droger.

Sen fick vi ställa några frågor till Thomas Lundqvist.

cannabis2Under alla dina år inom yrket har det skett stora förändringar inom kunskapen om cannabis? Ja, det har det gjort, svarar Thomas, bland dom som arbetar med missbruksfrågor är det i dag fullständigt accepterat att cannabis påverkar koncentration och uppmärksamhet och andra tankefunktioner på ett allvarligt sätt, och man fokuserar även på det. Så det har blivit en stor förändring.

Är det lättare att få hjälp med övriga droger än med sitt cannabisberoende?
Så är det, och det är så fortfarande, säger Thomas. Men i en undersökning med nätverket, med Ann-Sofie i spetsen, har det visat sig att det finns specifika resurser för cannabis behandling på ganska många ställen i vårt land. Så det har utvecklats, och framför allt under dom senaste åtta åren.

Vilka droger räknas till psykoaktiva droger?
Cannabis, hallucinogena droger som LSD, svampar och Extacy m. fl. De ger en psykisk påverkan som man inte kan försvara sig mot, så de tillhör de farligaste drogerna.

Vilken behandlingsform ger bäst resultat på cannabismissbrukare?
Det är kognitivt orienterad behandling, säger Thomas direkt, med sessioner som i början är många. Minst tre tillfällen i veckan under en sexveckors period med uppföljning. Då tar man upp de specifika ämnen som finns i varje fas. Det har visat sig vara den generellt sett bästa behandlingsformen för cannabisanvändare.

Är det svårare att behandla cannabisanvändare än användare av andra droger?
Ja, det är lite svårare, för om du som behandlare inte vet hur cannabis påverkar människan så är det fullständigt omöjligt att behandla. Då blir det mer som att tala till en stolpe. Med kunskap så kan man tala till en cannabisanvändare som en individ.

Stannar cannabisanvändarna upp i sin utveckling?
Ja, i sin mognadsprocess, dock inte fullt ut, men de påverkas ändå kraftigt i sin personliga utveckling. De lever inte som normala personer fast man kan tro det, utan i sin egen värld och försöker konstruera sitt liv efter bästa förmåga. De har levt sitt liv i cannabisens spår och har svårt att associera till några minnen som skulle kunna hjälpa dom i utvecklingen.

Det finns många olika grupper av användare. En del är hårt arbetande människor, som kommer hem efter jobbet och röker sitt cannabis för att kunna leva. De har oftast brukat så länge att deras normala system är avstängda, håller de upp en tid så känns deras liv meningslöst och börjar de igen så fylls livet med något meningsfullt. Det är svårt att komma åt dessa människor. Men det finns en guide på internet för den som seriöst vill sluta med cannabis och det kommer in många tackmail till guiden av människor som klarat av att sluta tack vare den guiden. Så visst finns det hopp för alla cannabis- och haschanvändare som vill sluta.