Etikettarkiv: Case Management

Integrerad psykiatri

Claus Vigsø, divisionschef för psykiatrin i Värmland, har stora förhoppningar till att metoden integrerad psykiatri kan bidra till en mycket bättre och koordinerad service till patienten.

En ny arbetsmetod håller på att genomföras i Värmland. Den kallas ”integrerad psykiatri” och bygger på vård- och stödsamordning som arbetssätt.

Bakgrund

Metoden har sitt ursprung i USA och England, som sedan utvecklats i Sverige bland annat på mottagningar i Lysekil och Malmö. Arbetssättets ursprungliga benämning är case management, vilket på svenska blir ”vård- och stödsamordning”.

I november 2006 fick psykologiämnet vid Karlstads universitet i uppdrag från regeringen, efter förslag från den dåvarande Nationella psykiatrisamordningen, att genomföra implementeringsinsatser i landsting och kommuner för att storskaligt pröva den nya arbetsmetoden.

Uppdraget omfattade 16 miljoner kronor och genomfördes i 5 landsting och 14 kommuner och omslöt riktlinjer för projektets målgrupp, verksamhetsinnehåll, projektorganisation, ekonomi och återrapportering till Socialstyrelsen under tiden 2007 – 2011.

Nu har man i Värmland beslutat sig för att genomföra Integrerad Psykiatri som arbetsmetod.

Metodens kärna

Arbetssättet inom Integrerad Psykiatri heter Vård- och stödsamordning, vars kärna utgörs av Resursgruppen. Gruppens nav består av: Brukaren + Samordnaren + Läkaren.

Så här kan det gå till:

Brukaren gör en karta över sitt sociala nätverk. Därefter anges vilka personer som har en bra och viktig funktion för brukaren, så fyller man på navet med 3-5 personer utifrån nätverkskartan och skapar därmed en resursgrupp på 6-8 personer. Gruppen består alltså av både professionella och privatpersoner.

Den utvidgade gruppen ställer upp utan ersättning och man bokar in möten i almanackorna kanske ett halvt eller till och med ett helt år i förväg. I genomsnitt träffas en resursgrupp fyra gånger per år. I början kan det bli 1 gång/månad -> 1 gång varannan månad -> var tredje månad -> 1 gång per år. Ett typiskt möte kan vara en timme och upp till 1,5 timmar, vilket ställer krav på samordnaren att vara en god mötesordförande.

Tillsammans med samordnaren fungerar brukaren som ordförande vid mötena. Det innebär exempelvis att psykiatern får ta på sig en lite annorlunda roll, men har naturligtvis kvar sin ställning med receptblocket. Samordnaren ”kan” dock mer om brukaren. Det är därför viktigt med utbildning av läkarna i den nya rollen och även med teamutbildning.

Resursgruppen kan tillfälligt anlita olika experter. Det kan vara från följande: socialtjänsten, försäkringskassan, frivårdsmyndighet, missbruksvården, skolan, barn- och ungdomspsykiatrin, kommunens boendestöd, arbetsförmedlingen, med flera.

Inför ett resursgruppsmöte, exempelvis, skickas en kallelse ut med en dagordning. På mötet går samordnaren igenom läget, läkaren berättar kanske om ny medicinering. Man tar till exempel upp vissa uppgifter som att brukaren ska gå på bio med en närstående. Det kanske finns någon från arbetsförmedlingen som har ett förslag som ska diskuteras, och så vidare.

Vad resursgruppsarbete kan betyda:

Representanter från försäkringskassan, arbetsförmedlingen och liknande får bättre information och blir mer engagerade. Brukaren är inte längre bara ett ”ärende” utan också en människa. De närstående kan bli mycket tacksamma; ”vi blir sedda, vi får hjälp och vi får äntligen hjälpa till”.

I resursgruppen så fokuserar man på funktionshinder direkt, först därefter kommer diagnoserna och då i form av externa experter. Experter (till exempel en neuropsykolog) kommer till den ort där resursgruppen verkar för att göra en utredning och deltar sporadiskt vid resursgruppens möten.

Divisionschefen kommenterar den nya metoden

Claus Vigsø, divisionschef för psykiatrin i Värmland, säger följande om den nya arbetsmetoden:

– Jag har stora förhoppningar till att metoden integrerad psykiatri kan bidra till en mycket bättre och koordinerad service till patienten. Jag har mycket goda erfarenheter med den danska versionen av integrerad psykiatri och menar att vi bör kasta oss ut i uppgiften på en gång. Min erfarenhet är att metoden bidrar till mycket bättre, koordinerad vård och stöd, och att patienten uppnår bättre och bättre kontroll över sin egen tillvaro och kan leva ett självständigt liv med mindre och mindre stöd. Vi reducerar den tid man använder på icke patientnära insatser, det vill säga att slöseri med tid minskar, och patienten får snabbare och mera korrekt hjälp. Insatserna utgår alltid efter patientens behov, och vi ska alltid sträva efter att erbjuda precis den hjälp som behövs, så att patienten fortsatt kan besluta hur den vill leva sitt eget liv.

Gå gärna in på torstennorlander.dinstudio.se varifrån stor del av artikelns innehåll är hämtad.

 Text: Karl-Peter Johansson

Nytt kunskapscentrum för autism och ADHD

Under Augusti månad öppnade Karolinska institutet ett nationellt kunskapscentrum om autism och ADHD. Centrumbildningen är ett samarbete mellan Karolinska Institutet och Stockholms läns landsting.

KIND, (Karolinska Institutet Center of Neurodevelopmental Disorders) bedriver en verksamhet som bland annat är inriktad på kunskapsspridning om metoder för tidig upptäckt, diagnostik och behandling. Det är det första av sitt slag i Sverige. Verksamheten kommer att fokusera på fler områden. Föreståndare Sven Bölte är entusiastisk inför framtiden.
– Vi har ett ganska brett område att fokusera på, det är basforskning men även kliniskt användbar forskning. Vår fokus ska vara att förbättra situationen för barn och deras föräldrar. Det ska inte bara resultera i artiklar i forskningstidskrifter, berättar han för ASP Bladet.

Mer verksamhet som kommer att drivas inom KINDs ramar är att analysera och studera vad för sorts utbildning som kan behövas för personer som jobbar inom skola, vård och socialtjänst. Sven Bölte berättar vidare att de nu sex forskningstjänsterna som är knutna till KIND successivt kommer att utökas. De ligger ju fortfarande i startgroparna.
– Jag tänker skapa något större än det som redan finns, berättar Sven Bölte.

En större sak som KIND och Autism- och Aspergerföreningen i Stockholms Län tillsammans verkar för är ett pilotprojekt i länet kring vad som kallas för Case management, eller på svenska: ”lots”. Detta projekt är till för att samordna insatser gentemot funktionsnedsatta personen när det gäller stöd, insatser, behandling och habilitering.

Syftet är att  avlasta föräldrarna eller den anhörige, något som både kan vara bra för individen och även samhällsekonomiskt.  Internationell forskning visar att case management ger bra resultat beträffande individens och föräldrars funktion, livskvalité och hälsa.

Anne Kierkegaard, ordförande i Autism- och Aspergerföreningen föreningen, Stockholms län, berättar för ASP Bladet att hon tyckte att invigningen i augusti månad var trevlig och givande. Hon tycker det har saknats ett sådant här centrum i Stockholm tidigare.
– Det var en samsyn och glad förväntan och för mig personligen ett erkännande för allt arbete jag gjort för att få till detta, berättar Anne Kierkegaard.

Text: Robert Halvarsson