På jobbet- Monica Hjelte

Verksamheten Personligt Ombud fick i april 2012 en ny chef. ASP Bladet träffade Monica Hjelte för att få en inblick i hennes nya chefsjobb.

Kan du berätta om din bakgrund?

– Min grundutbildning är social omsorg med inriktning på funktionsnedsättning och ledarskap, som jag läste i Karlstad för 20 år sedan. Direkt efter utbildningen arbetade jag med myndighetsutövning i 5 år och därefter i Kils kommun i femton år som hemtjänstassistent i äldreomsorgen. Efter en omorganisering 2000 blev jag enhetschef. 2005-2006 deltog jag i ett länsprojekt, Miltonprojektet, som var mitt första möte med socialpsykiatrin, där jag var projektanställd för Anhörigstöd och eftersom det var ett länsövergripande projekt skapade jag ett nätverk i hela länet. När jag efter ett år återkom till Kils kommun som enhetschef blev jag lite av en expert på socialpsykiatri. Jag startade då både boendestöd och boende för förvaltningens målgrupp.  Jag började mitt arbete som chef på Personligt ombud i mitten av april 2012.

 

Vad är dina arbetsuppgifter?

– Mitt uppdrag är att leda, utveckla och förbättra verksamheten, så att det blir bättre för vår målgrupp. Målgruppen är psykiskt funktionsnedsatta. Jämfört med att vara enhetschef, som handlade om personaladministration, har det här arbetet större fokus på verksamheten. Eftersom vi är tio ombud i länet blir personaladministrationen den minsta delen av jobbet. Personligt ombud är en betydligt mindre verksamhet än den i Kil, även om den är en länsövergripande organisationen. Jag jobbar i hela länet och har medarbetare som jobbar i fyra områden, så det blir det en hel del resor i mitt jobb, när jag besöker mina medarbetare.  Jag är Personligt ombuds språkrör gentemot landstinget, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och de sexton värmländska kommunerna. Jag är på många möten med våra samarbetspartners, där vi bevakar vår målgrupps rättigheter. För att jag ska få en inblick i hur det är att arbeta som personligt ombud, har jag valt att ha några personer själv som jag ger råd och stöd åt. Det har varit mycket berikande.

 

Vad gör ett personligt ombud?

– När en brukare tar kontakt med oss har vi först en informationsträff, där vi kartlägger behov och stöd. Vi identifierar också om personen tillhör vår målgrupp. Vi arbetar med personer över 18 år som har långvariga psykiska funktionsnedsättningar som medför stora hinder för ett fungerande vardagsliv. Vi arbetar på klienternas uppdrag och vilja. Rent praktiskt är det väldigt mycket vi gör tillsammans med brukaren. Det kan vara att sitta med i möten med myndigheter, eller att ta skogspromenader för att bryta isolering. Att skapa förtroende och relation är en viktig framgångsfaktor för att nå de mål brukaren och jag sätter upp tillsammans.  Personligt ombud är lotsen till andra insatser som rör ekonomi, sysselsättning och boende. Målet är att hjälpa personen till en bättre tillvaro och högre livskvalité. Vad behöver just den här personen för att få bra liv?

Hur ser du på chefsrollen?

– Min ledarfilosofi bygger på delaktighet, utveckling och förbättring av verksamheten. En bra chef ska inte behöva chefa utan han eller hon ska leda. Det gäller också att plocka fram det goda ur medarbetarna. Engagemang och motivation skapas genom att medarbetarna kan påverka, och det är jätteviktigt. På mitt tidigare jobb var jag chef över åttio anställda. Här på Personligt ombud blir det ett mer nära ledarskap. Det är viktigt att göra medarbetarna delaktiga och att förankra förändringsarbetet och beslut. Jag gillar när idéerna kommer underifrån, i ett öppet klimat och i en bra dialog med alla medarbetare.

Vad tar du med dig från ditt tidigare arbete till Personligt ombud?

– Det jag tar med mig är fokus på brukaren och individen. Jag har nu hittat en verksamhet som verkligen brinner för det den gör. En verksamhet som tror på förändring och förbättring av brukarens livssituation. Jag tar med mig min goda människosyn och det känns att jag har landat väldigt bra i Personligt ombuds verksamhet, för det finns en grundvärdering som jag ställer upp på. Det finns ett brinnande engagemang här och man vill väl.

 

Vad har du för förhoppningar som chef för Personligt Ombud?

– Framförallt hoppas jag att vi kommer finnas kvar. Personligt ombud är inte en lagstadgad rättighet eller verksamhet, trots det finansieras den av stat, kommun och landsting. Mina förhoppningar är att vi får mer dokumentation om verksamheten och förmedlar betydelsen av den, även utifrån ett socialekonomiskt perspektiv, så att våra finansiärer får ut mycket för de pengar de investerar i oss. Detta medför att vi får en form av kvalitetssäkerhetsstämpling på oss som visar att vi behövs.

Vilka utmaningar tror du att du kommer att stöta på?
– Utmaningen är att nå fler klienter. Vi måste nå ut med information till vår målgrupp och visa att vi finns. Det är viktigt att marknadsföra verksamheten. Att hitta rätt forum för samverkan med andra samhällsaktörer, är också mycket väsentligt. Utmaningen blir även att försöka medverka i debatten kring de systemfel som finns i vårt samhälle. Samhällsproblem som inte underlättar det stöd som målgruppen har rätt till.

 

Vad motiverar dig?

– Det är mötet med människor. Om man en gång valt att jobba med socialt arbete, då är man en social människa. Alla människor har något att ge. När jag ser en person som har haft det jobbigt under en längre tid och ser förbättringar, är det den största gåvan jag kan få och det berikar mitt jobb.

       Text: Henrik Sjöberg

                                                                                                                                                        Foto: Robert Halvarsson

Kortfrågor:

Ålder: 56

Bor: Karlstad

Senast lästa bok: En deckare av Mari Jungstedt

Senast sedda film: The Iron Lady

Drömresa: USA

Favoritmat: svensk husmanskost

Guide till chefer som vill väl

Samtal ska vara positiva och stödjande. Det är ett av råden Hjärnkoll riktar till chefer som vill hantera en situation där anställda mår dåligt av annat än fysiska åkommor. De har kommit ut med ett kampanjmaterial som de kallar ”Så gör du som chef”.

”Ur samhällsynpunkt finns mycket att vinna, både humanitärt och ekonomiskt, på att få ner det psykiska ohälsotalet”, skriver barn- och äldreminister Maria Larsson i materialets förord. Socialstyrelsen uppskattar att 20 och 40 procent av svenskar upplever någon form av psykisk ohälsa. I 10 – 15 procent av fallen krävs dessutom behandling. Men ohälsan har varit tabubelagd och framförallt märks kanske detta i arbetslivet. Psykisk ohälsa betraktas inte heller på samma sätt som fysisk, och kan upplevas som skamligare.

Materialet tar bland annat upp hur man som chef bör tänka vid rekryteringsprocesser: att genom en hälsofrämjande arbetsmiljö skapa ”friskfaktorer”, att identifiera varningssignaler vid psykisk ohälsa på arbetsplatsen och hur man kan stödja en sjukskriven medarbetare. Givetvis gäller detta både chefer som är i privat respektive offentlig tjänst.

”Jag tror jag blir hemma idag”

Hjärnkoll tar också fokus på några av de frågeställningar som chefer kan ha kring detta område. Exempelvis hur man stöttar en anställd som mår dåligt på bästa sätt och hur man motverkar negativ stress i arbetslaget.

– Vi vet att psykisk ohälsa är vanligt även på arbetsplatser, och precis som i samhället i övrigt är det inget man pratar öppet om. Men, vi ser det som mycket positivt att så många chefer är öppna för att anställa personer med tidigare erfarenhet av psykisk ohälsa, säger Hjärnkolls projektledare Rickard Bracken.

Det hela går att beställa som studiematerial från Hjärnkoll men även att ladda ner gratis via deras hemsida. Skriften är 56 sidor lång och vid beställning betalar mottagaren enbart portokostnad.

 Text: Robert Halvarsson

Studiematerialet finns här.

Tips för att främja välbefinnande för personal:

– Förankra en värdegrund där alla behandlas med respekt och värdighet och företeelser som mobbning och trakasserier inte tolereras.

– Var öppen för att flexibla arbetstider kan underlätta för personalen att skapa jämvikt mellan privatliv och arbetsliv.

– Arbeta för ett ledarskap där personalen känner sig delaktig i beslutsprocessen och kan identifiera sig med målet för verksamheten.

– Se till att de anställda har rätt kvalifikationer för sina arbetsuppgifter och att arbetsbördan är hanterbar.

PÅ JOBBET: Maths Bergendahl

Maths Bergendahl. Personalchef, Arbetsmarknads- och socialförvaltningen

Ålder: Snart 52 år
Bor: Hagalund.
Familj: Fru och fyra barn
Intressen: Idrott, mycket fotboll och volleyboll både som ledare och aktiv har det varit genom åren. Numer tränar jag för motionens skull, promenader och lite styrketräning.
Favoritmat: Gillar det mesta, men fisk är riktigt gott.
Favoritminne: svårt att peka ut nåt specifikt, har många privata och personliga minnen med mina barn i både medgång och motgång. Sen har jag idrottsliga minnen samt en del minnen av mer privat karaktär men det är jättesvårt att peka ut något.
Vem/vilka skulle du ta med dig till en öde ö? Min fru.

Vad innebär ditt jobb ?
Mitt jobb kommer mycket att handla om att försöka ge stöd till de chefer som finns i förvaltningen i personalfrågor av olika slag. Jobbet innebär också att jag samordnar olika saker, förmedlar och informerar. Informationsbärare i hög grad. Eftersom jag tillhör socialdirektörens stab blir jag även socialdirektörens förlängda arm ut i förvaltningen i vissa frågor.

Hur länge har du jobbat med det här?
I förvaltningen började jag den 14 augusti, så dom första 7-8 veckorna har bestått mycket i att träffa olika människor på olika nivåer i organisationen och ta emot information av olika slag. Mina egentliga arbetsuppgifter har påbörjats under dom senaste veckorna. Till exempel kan det innebära att informera om vad som finns i avtalet vad gäller t ex färdtidsersättning, flextid etc.

Det kan också vara att planera en halvdag med program för alla enhetschefer. Träffa medarbetare tillsammans med fackförbund och diskutera olika avtalsfrågor. På den enhet som jag är chef över finns olika verksamheter som jag ansvarar för men jag litar till 100% på de medarbetare som finns där, annars skulle det inte fungera. Jag är inte specialist i t ex löneadministration, nämndadministration, arkiv, kommunikation etc.

Hur känner du att du har funnits som stöd till dina medarbetare på enheten?
Jag är fortfarande ny i min roll så jag vet egentligen inte. Det är ganska specifika områden som de jobbar med och de kan inte jag fullt ut men jag har en aning om vad det handlar om. Jag tror jag kan vara ett stöd i vissa frågor som man kanske inte riktigt vet hur man skall gå vidare med, jag är mer ett bollplank och samtalsstöd för det är ju de som kan jobbet. Sen har vi vissa inplanerade träffar där vi diskuterar olika frågeställningar.

Vad har du för bakgrund?
Jag är förskollärare sedan 1978, sen utbildade jag mig på personal- och arbetslivsfrågor i början på 90-talet. Sedan har jag läst en del poäng i sociologi och psykologi. Jag jobbade som förskollärare ett tiotal år, och sen jobbade jag med ungdomar på ett familjehemskollektiv.

Har jobbat med personalfrågor i 15 år och har även arbetat på arbetsförmedlingen i 4-5 år. I arbetet som personalchef på arbetsmarknads- och socialförvaltningen tycker jag att det är en fördel att ha en så pass bred erfarenhet i arbete med barn och vuxna som jag har. Jag tror mig ha lite förförståelse i åtminstone en del av de situationer som man ställs inför som medarbetare i den här förvaltningen tack vare min utbildning och arbetslivserfarenhet. Tror jag kan ha en fördel av att ha jobbat med lite av varje samt att jag hela tiden har arbetat med människor.

Vilka utmaningar ser du framför dig?
En utmaning är att föra ut personalfrågorna i verksamheten så att man använder sig av det stöd som personalenheten kan ge, både av mig och mina medarbetare. Vi ska utveckla stödet på ett förhoppningsvis mer strukturerat sätt än vad som finns i dagsläget.

Vi på personalenheten kan vara till stöd för enhetscheferna vid t ex en rekrytering, rehabilitering, lönefrågor, avtalsfrågor osv.  Om en lång sjukskrivning finns med i bilden så kan det vara bra att veta vilket stöd som finns att erbjuda. Företagshälsovården är ju ett jätteviktigt stöd, sen finns det ju avtal om andra stödinsatser och företag som man kan använda sig av.

Vad har du för mål i jobbet?
Det finns flera olika områden som man kan utveckla. En sak som har stor inverkan är ju hur man kommunicerar med varandra på arbetsplatsen. Ett mål är att teckna ett kollektivavtal om samverkan som gäller vår förvaltning på ett sätt så att kommunikationen blir tillitsfull och tydlig. Arbetet ska påbörjas i höst och vara färdigt i vår. Jag tror det är jätteviktigt att avtalet blir format på ett sätt så att dialog mellan medarbetare, medarbetare-chef och arbetsgivare-fackföreningar underlättas.

Tar du med arbetet hem?
Delvis gör jag det, det är lite olika beroende på vad det rör sig om och vilka tidsperspektiv det finns. Saker och ting som måste lösa sig snabbt blir ju svårare att hålla ifrån sig. Men än så länge har det vart ganska bra. Men de 5-6 första veckorna så funderade jag väldigt mycket för jag träffade så mycket människor och fick väldigt mycket information så då blev det att jag funderade lite även efter jobbet för att få ihop det hela.

Hur skulle du vilja beskriva dej själv?
Jag är lugn av mej och har lätt till skratt. Sedan säger Maths att han har lätt för att få kontakt med människor.