Noreklint om (H)järnkoll

Det finns många negativa föreställningar om psykiskt sjuka människor. Kan de jobba, är de mindre begåvade, blir de aldrig friska? Fördomar utestänger människor från vardagslivet och arbetslivet. Det har Hjärnkoll jobbat med för att stoppa. Vi har talat med Mona Noreklint, ambassadör och kampanjledare.

ASP Bladet var på avslutningsfest på Karlstads stadshotell den 10 oktober, då Hjärnkoll hade en avslutning samtidigt som den årliga världsdagen för psykisk hälsa. Firandet av Världsdagen arrangerades i Värmland av Hjärnkoll i samarbete med Karlstads kommun och Värmlands läns landsting.

ASP Bladet passade på att ställa några frågor till Mona Noreklint, som var en av två kampanjledare.

– Hela grejen med Hjärnkoll är att vi vill gå ut och berätta och minska den negativa synen på psykisk ohälsa. Du behöver inte alltid ha egna erfarenheter, du kan ha någon närstående som har eller har haft problem med psykisk ohälsa.

Mona Noreklint är även ambassadör med egen erfarenhet av psykisk ohälsa. Den andra kampanjledaren är Lotta Lagneryd.

Vilka står bakom kampanjen Hjärnkoll?

– NSPH, vilket står för Nationell samverkan för psykisk hälsa. Den drivs också med myndigheten

Handisam, berättar Mona.
Du är ju själv en ambassadör, vad gör en sådan?

– Vi berättar om våra eller andras erfarenheter av att ha psykisk ohälsa. De berättar om sina upplevelser, erfarenheter av vården, omgivningens reaktioner och arbetet med att komma åter till ett vanligt, vänligt liv. Många av de 340 ambassadörer som finns utspridda i hela Sverige utgör ryggraden av Hjärnkoll. I Värmland finns det 14 stycken ambassadörer.

Har ni uppnått det ni ville
med kampanjen?

– Vi har åstadkommit en hel del av det vi hade tänkt oss. Vi hoppas att människor vågar prata i mycket större uträckning idag än förut. En stor anledning till kampanjen var att vi trots psykiska olikheter, ska ha samma mänskliga rättigheter. Vi får hoppas att den negativa synen har minskat. Den är förvisso kvar, men jag tror fler törs ta i frågorna.

Vad gör du idag och vad kommer du jobba med
längre fram?

– Jag kommer förmodligen vara en del av kampanjen nästa år 2015. Jag har en tillsvidareanställning på landstinget och sen tror jag och hoppas att jag ska jobba med den nya patientlagen. Det är en lag som antogs av riksdagen 12 juni 2014, och börjar gälla den 1 januari 2015. Syftet är att stärka och tydliggöra patientens ställning samt att främja patientens inflytande av sin egen vård.

Några avslutande ord från Mona:

– Låt oss hoppas vi har rivit ett par murar och att fler kan prata om psykisk ohälsa tack vare kampanjen. Min egen erfarenhet är att många musiker och flera kändisar har gått ut och pratar både på tv och andra tillställningar.

Ju fler som kan prata om detta ämne desto mindre krystat blir det. Med mer kunskap så motverkar vi fördomarna. Det finns många förställningar om sånt vi inte vet så mycket om. Man behöver inte vara expert på området för att göra skillnad. Öppenhet är en bra medicin mot mycket. Låt oss börja där.

Text: Christer Adrian
Foto: Per Rhönnstad

Hjärnkoll på världsdag

Det finns många negativa föreställningar om psykiskt sjuka människor. Kan de jobba, är de mindre begåvade, blir de aldrig friska? Fördomar utestänger människor från vardagslivet och arbetslivet. Det har Hjärnkoll jobbat med för att stoppa.

ASP Bladet var på avslutningsfest på Karlstads stadshotell den 10 oktober, då Hjärnkoll hade en avslutning samtidigt som den årliga världsdagen för psykisk hälsa. Firandet av Världsdagen arrangerades i Värmland av Hjärnkoll i samarbete med Karlstads kommun och Värmlands läns landsting.

ASP Bladet passade på att ställa några frågor till Mona Noreklint, som var en av två kampanjledare.
– Hela grejen med Hjärnkoll är att vi vill gå ut och berätta och minska den negativa synen på psykisk hälsa. Du behöver inte alltid ha egna erfarenheter, du kan ha någon närstående som har eller har haft problem med psykisk ohälsa.

Mona Noreklint är även ambassadör med egen erfarenhet av psykisk ohälsa. Den andra kampanjledaren är Lotta Lagneryd.

Vilka står bakom kampanjen Hjärnkoll?
– NSPH, vilket står för Nationell samverkan för psykisk hälsa. Den drivs också med myndigheten Handisam, berättar Mona.

Du är ju själv en ambassadör, vad gör en sådan?
– Vi berättar om våra eller andras erfarenheter av att ha psykisk ohälsa. De berättar om sina upplevelser, erfarenheter av vården, omgivningens reaktioner och arbetet med att komma åter till ett vanligt, vänligt liv. Många av de 340 ambassadörer som finns utsprida i hela Sverige utgör ryggraden av Hjärnkoll. I Värmland finns det 14 stycken ambassadörer.

Har ni uppnått det ni ville med kampanjen?
– Vi har åstadkommit en hel del av det vi hade tänkt oss. Vi hoppas att människor våga prata i mycket större uträckning idag än förut. En stor anledning till kampanjen var att vi trots psykiska olikheter, ska ha samma mänskliga rättigheter. Vi får hoppas att den negativa synen har minskat. Den är förvisso kvar, men jag tror fler törs ta i frågorna.

Vad gör du idag och vad kommer du jobba med längre fram?
– Jag kommer förmodligen vara en del av kampanjen nästa år 2015. Jag har en tillsvidare anställning på landstinget och sen tror jag och hoppas att jag ska jobba med den nya patientlagen. Det är en lag som antogs av riksdagen 12 juni 2014, och börjar gälla den 1 januari 2015. Syftet är att stärka och tydliggöra patientens ställning samt att främja patientens inflytande av sin egen vård.

Några avslutande ord från Mona:
– Låt oss hoppas vi har rivit ett par murar och att fler kan prata om psykisk ohälsa tack vare kampanjen. Min egen erfarenhet är att många musiker och flera kändisar har gått ut och pratar både på tv och andra tillställningar. Ju fler som kan prata om detta ämne desto mindre krystat blir det. Med mer kunskap så motverkar vi fördomarna. Det finns många förställningar om sånt vi inte vet så mycket om. Man behöver inte vara expert på området för att göra skillnad. Öppenhet är en bra medicin mot mycket. Låt oss börja där.

Text: Christer Adrian
Foto: Per Rhönnstad

Hur bokar du en ambassadör? – Mona Noreklint berättar:
– Vill man boka en ambassadör för att få reda på mer om psykisk hälsa så går man ut på nätet: www.nsph.se och klickar på Hjärnkoll.
Där hittar man information så att man kan direkt boka en ambassadör.

Livet är en puck rätt i krysset

ASP Bladet har träffat en kille som trots svårigheter lever livet. Ishockey är en stor del av hans liv.

Christoffer är 26 år och bor i Grums. Han har ett sällsynt genetiskt syndrom, Williams syndrom, som bara 5-10 personer om året föds med i Sverige. Karaktäristiskt för diagnosen är vissa utseendemässiga drag och en intellektuell funktionsnedsättning. Andra symtom är fysiska avvikelser, problem med benstomme samt lindrig utvecklingsstörning.

Människor med detta syndrom är också särpräglat empatiska, har hög psykosocial förmåga och uppfattas ofta som mycket kärleksfulla av sin omgivning.

Det var ett TV-inslag i TV4 28 februari som väckte ASP Bladets intresse. I reportaget fick man se hur Christoffer Skåån spelade med Karlstad Hockey i en match mot Sunne. Christoffer fick vara med som alla andra, en i gänget trots sitt handikapp. Han gjorde till och med ett mål. På bilderna från TV kunde man se hur laget firade tillsammans med Christoffer.

Anita, Christoffers mamma, berättar att Christoffers kontaktperson är involverad i Karlstad Hockey. Under flera år har Christoffer funnits med runt laget, ibland är han med i båset, ibland är han ombytt och är med och tränar på isen. Den 27 februari fick Christoffer till och med vara med och spela i en riktig seriematch.

Gjorde mål
ASP Bladet frågar Christoffer om hur han tyckte att matchen gick?
– Den gick åt helvete men jag lurade backen och sen så sprätte jag upp den i krysset. Jo, så var det, säger Christoffer stolt.

Han var inte nöjd med lagets insats, men man kan se att han är stolt över ögonblicket tillsammans med laget. Det här är ett minne Christoffer kommer att ha resten av sitt liv.

Vad är det som gör att du tycker just ishockey är kul?
– Det är att umgås med grabbarna och det är kul att vara på isen. Sedan får man skjuta och smälla på. Vi har jäkligt roligt ihop innan matcherna. Då tar jag och grabbarna en öl eller två ihop, säger Christoffer och skrattar. Det är en sanning med modifikation enligt mamma Anita. Christoffers sanning är inte alltid som andras sanningar.

En viktig person i samband med hockeyn och Christoffer är Kjell Lorén. Loréns filosofi är att alla ska vara med. Detta tänkande genomsyrar Karlstad Hockey. Tack vare detta synsätt har Christoffer funnits med i klubben i många års tid.

Intrycket av Christoffer är att han är en skön kille, ibland säger han de mest oväntade saker. Runt Christoffer blir det lätt till skratt, både från honom själv och från hans familj. Under hela intervjun så sitter hela familjen med i köket och det märks att alla bryr sig om Christoffer. Han verkar ha stor uppbackning från hela familjen, hockeylaget och sina kompisar.

Vad hade du gjort om du inte spelade hockey?
– Då hade jag kört folkrace. Det är en sport för mig, svarar han snabbt och skrattar.

Har du körkort?
– Nej, det har jag inte men jag kan köra som en idiot ändå, ‘plattan i mattan’.

Man kan inte annat än gilla hela familjen. Det är mycket givande och tagande och det är en skön stämning. Alla behandlar Christoffer som vem som helst, trots hans handikapp. Christoffer är för hockeylaget, och för många andra, en stor glädjespridare.

Text och foto: Christer Adrian

Ett friskt Karlstad

För fem år sedan startade Karlstads kommun ett samarbete med orienteringsklubben OK Tyr. Tillsammans gjorde de ett krafttag i förhoppning om att få ut så många människor som möjligt i naturen.

En person kan besöka upp till 225 platser, på egen hand. För tillfället har 270 000 platser besökts, av deltagare i Friska Karlstad. I år arrangerades fem tävlingar och dessa fungerar ungefär som orienteringstävlingar. De tävlingsansvariga placerar ut ett antal kontrollstolpar på mer eller mindre kluriga platser. Arrangörerna har valt att tryckt upp en karta där dom markerat varje stolpe med en ring. Därefter är utmaningen att man av hjälp av kartan ska försöka hitta så många stolpar som möjligt. Tävlingen är gjords så att alla oavsett ung eller gammal kan vara med. Det finns fyra olika svårighetsgrader, den enklaste är anpassad för att handikappade eller äldre med rullatorer ska kunna vara med.

Alla ska med
Nytt för i år är Friska Laban, som är förlagd för barn. Den är dessutom gratis. Annars så är kostnaden 20 kronor för att få en karta. I år har arrangörerna sålt 3800 kartor, men de tror att ca 10 000 personer har deltagit. Ofta köper en familj bara en karta, men i själva verket kan det vara fyra som springer.

– Årets tävlingar har varit jättelyckade, delvis för att vädret har varit så bra och att konceptet är bra, självklart kommer vi fortsätta med ett Friskare Karlstad nästa år, säger Tom Hollowell från Friska Karlstad till ASP Bladet.

En tanke förutom att man får en träningsupplevelse, är att sätta kontrollerna på platser
folk inte kommer till så ofta, men är väl värda att besöka. Till exempel Almen på Kvarnbergets topp.

Egna tempot styr
Bra med tävlingen är också att man utövar i sitt eget tempo. Man får en massa nya upplevelser och man delar aktiviteten med många andra. Det delas också ut priser för varje stolpe, om man tar en kontroll så får man en lott, så flera stolpar innebär större chanser att vinna fina priser.

Den som tycker det här låter intressant får tyvärr vänta till nästa år, för den sista tävlingen avslutades den 31 augusti. Men fortsättning följer nästa år.

Text: Christer Adrian
Foto: Per Rhönnstad