Etikettarkiv: Dagens Juridik

Meddelarskydd nu även i privata sektorn

Rätten att lämna uppgifter till media, det så kallade meddelarskyddet, införs nu även i den privata sektorn. Flera remissinstanser har varit kritiska till förslaget samtidigt som många andra velat se meddelarskydd inom fler områden, skriver Dagens Juridik.

Meddelarskyddet, som hittills har gällt den offentliga sektorn, är inskrivet i Sveriges grundlag. Lagen innebär bland annat att en person som lämnar uppgifter till media om exempelvis missförhållanden på en arbetsplats har rätt att vara anonym. Skyddet innebär också att journalister har tystnadsplikt gentemot uppgiftslämnaren. Tystnadsplikten gäller livet ut och om man bryter mot den är det ett straffbart brott som kan ge böter eller fängelse upp till ett år.

Dagens Juridik rapporterar att Regeringen har efter en proposition till riksdagen beslutat att utöka meddelarskyddet att även gälla den privata sektorn. Lagändringen ska gälla inom privat- skola, vård och socialtjänst som till stor del finansierad av offentliga medel.

– Verksamheter som finansieras av våra gemensamma skattepengar ska vara trygga och hålla hög kvalitet. Anställda och uppdragstagare måste därför kunna påtala när de upptäcker missförhållanden, utan att vara rädda för att drabbas av repressalier, säger justitie- och migrationsminister Morgan Johansson i ett pressmeddelande på regeringen.se

Flera remissinstanser anser att fler verksamhetsområden borde omfattas av skyddet. Det gäller bland annat aktörer till Arbetsförmedlingen, häktesvakter, personer inom kollektivtrafik, apotek och personlig assistans. Friskolornas riksförbund har motsatt sig lagförändringen eftersom den enligt deras tolkning inte gör undantag för företagshemligheter.

– De som jobbar i privata skolor som är finansierade med offentliga medel ska ha rätt att påtala missförhållanden på sin arbetsplats. Vi arbetar vidare med förslag som innebär att offentlighetsprincipen ska gälla alla skolor, meddelar utbildningsminister Gustav Fridolin på regeringens hemsida.

Text: Ylva Alsterlind

Starkare rättigheter för barn i skyddat boende

Regeringen anser att barns rättigheter som följer med sin mamma till ett skyddat boende behöver bli både bättre och tydligare. Därför har en särskild utredare fått uppdraget att se över och stärka barnperspektivet för barn som vistas i skyddat boende.

Den 25 november 2016 beslöt regeringen att ge en särskild utredare uppdraget att föreslå åtgärder för att stärka barnrättsperspektivet för barn som vistas i skyddat boende tillsammans med en vårdnadshavare.

Dagens Juridik rapporterar att bakgrunden till utredningen bland annat är att medföljande barn i regel inte är föremål för biståndsbeslutet. Barnen omfattas då inte av de rättigheter de skulle haft under andra omständigheter, något som Regeringen vill ändra på. Utredningen är också ett led i Regeringens strategi för att motverka mäns våld mot kvinnor.

I deras kommittédirektiv ges utredaren uppdraget att föreslå åtgärder som förtydligar vilket ansvar samhället och enskilda aktörer, bland annat polis och socialtjänst, har för dessa barn. I uppdraget ingår att analysera gällande lagstiftning och föreslå förändringar för att säkerställa barnens rätt till säkerhet och trygghet. Utredaren ska se över kunskapen om barns behov och säkerställa rätten till bland annat skolgång, hälso- och sjukvård. Uppdraget innebär också att föreslå hur barnet som lever i skyddat boende ska synliggöras och kunna bli mer delaktig i frågor som rör individen.

Flera forskningsstudier som regeringen tagit del av visar att ungefär vart tionde barn i Sverige någon gång har upplevt våld från den ena förälderns till den andra. Vart tjugonde barn upplever våld ofta. Forskning (Jansson, Jernbro och Långberg 2011) visar att om dessa barn inte erbjuds kompetent stöd av samhället och god omvårdnad av en eller båda föräldrarna riskerar de en dålig hälso- och social utveckling. Det strider mot en grundläggande princip i FN:s barnkonvention där det står att varje barn har rätt till liv, överlevnad, utveckling och hjälp att rehabiliteras om det upplevt våld.

Det finns ingen nationell statistik på hur många barn som vistas i skyddat boende. Dock redovisar de ideella riksorganisationerna för kvinno- och tjejjourerna, Unizon och Riksorganisationen för kvinno- och tjejjourer (ROKS) varje år antalet barn i sina medlemsjourer. 2015 vistades 2200 barn i Unizon´s jourer och 2014 redovisade ROKS 871 boende barn i sina anslutna kvinnojourer.

Utredningen ska vara slutförd och redovisas senast den 31 december 2017.

Text: Ylva Alsterlind
Foto: Sara Axelsson

Kronofogden hjälper intagna

Mynt
Mynt

Skulderna växer för åtta av tio intagna visar en tidigare studie gjord av Kriminalvården. Relativt låga belopp som till exempel felparkeringar, CSN-lån och bilskatt riskerar att flerdubblas under tiden i fängelse.

Dagens Juridik rapporterar att åtta av tio intagnas skulder ökar under tiden de avtjänar sitt straff. Samtidigt påvisar Kriminalvården att dålig ekonomi ökar risken för att begå nya brott när man släpps fri.

Kronofogdemyndigheten samarbetar med Kriminalvården för att motverka att skulderna ökar för de intagna. I Skåne och Stockholm har ett gemensamt projekt genomförts för att visa hur man med ganska enkla medel kan uppmärksamma de intagna om skuldsättning och hur de kan bromsa en negativ skuldspiral.

I projektet förseddes både personal och intagna med checklistor som innehöll frågor om ekonomi och tips hur man kan undvika en ökad skuldsättning. Personalen har också genomgått en så kallad budbärarutbildning av Kronofogden. Utbildningen syftar till hur man kan stödja personer i vardagsekonomi.

De intagna som deltog i projektet förstod hur viktigt det var att inte få ökade skulder under fängelsetiden. I en del fall kunde detta enkelt lösas genom att se till att någon tog hand om den intagnes post. I något fall behövdes hjälp och stöd att ta kontakt med fordringsägare med flera och få hjälp med hur man betalar räkningar.

Även om den goda viljan finns hos Kriminalvårdens personal ansåg man att arbetstiden för att stötta interners ekonomi inte riktigt finns och att kunskaperna i ekonomi är för låga.

Text: Ylva Alsterlind
Foto: Robert Halvarsson

Sprutbyte genom landstinget?

img_9638

Svensk narkotikapolitik bygger enligt Socialdepartementet på att begränsa tillgången till narkotika och försöka minska efterfrågan. Samtidigt finns det en ambition om en jämlik hälsa för hela befolkningen och ett ansvar att förhindra smittsamma sjukdomar och dess spridning i samhället.

Arbetet med att förebygga ohälsa och sjukdom inkluderar självklart också personer som injicerar droger. Sprututbytesverksamhet är en förebyggande insats som idag bedrivs inom vissa landsting med kommunens veto.

Dagens Juridik rapporterar att i ett nytt lagförslag från regeringen ska landstingen själva bli ansvariga för sprututbytesverksamheten och ej längre behöva kommunens tillåtelse. Verksamheten ska också sänka åldersgränsen från 20 år till 18 år och kravet på särskild märkning av kanyler och sprutor ska tas bort.

Med det nya lagförslaget hoppas regeringen att fler landsting ska införa sprututbytesverksamhet och på så sätt minska spridningen av bland annat HIV och Hepatit C. Syftet är att också komma i kontakt med fler narkomaner som vården annars inte når. Lagändringen föreslås träda i kraft den förste mars 2017.

Text: Ylva Alsterlind
Foto: Stefan Ek

Osynliga langare går på pumpen

Darknet

Sex personer åtalas för internationell narkotikahandel via Darknet, den krypterade, ”osynliga” delen av internet. Polisen beskriver fallet som ett av de största svenska narkotikaärendena någonsin, berättar Dagens Juridik.

De åtalade är män, i åldrarna 26 till 31 år, bosatta i Skellefteå och Norrbotten.

Försäljningen ägde rum mellan sommaren 2012 och februari 2015. Enligt polisen handlar det totalt om 4 600 överlåtelser av narkotikaklassade preparat till ett uppskattat värde av 2,8 miljoner kronor.

Vid sitt tillslag kunde polisen beslagta datorutrustning och en betydande mängd narkotika. De misstänkta langarnas åtalspunkter uppgår till fem fall av grovt narkotikabrott och ett av medhjälp.

Langarnas kunder återfinns i Sverige och andra EU-länder, Israel och USA. Polisen uppger till Dagens Juridik att drogförsäljning via nätet är en växande trend och att denna typ av brott prioriteras.

– Generellt är det svårt att komma åt kriminell verksamhet som bedrivs via Darknet. Ärendet visar att polisen har utvecklat sina metoder och arbetssätt och att det inte längre finns några garantier för narkotikaförsäljare och andra kriminella att vara anonyma på Darknet, säger Olle Andersson, chef för Västerbottenpolisens grupp för grova brott, till Dagens Juridik.

Text: Peter Sundström
Grafik: Martin Bäckström-Ledin

Utredning av statliga asylboenden

Regeringen har gett Statskontoret i uppgift att utreda om det är ekonomiskt gångbart att komplettera Migrationsverkets boenden med permanenta statliga asylboenden, rapporterar Dagens Juridik.

För att kunna erbjuda boenden åt asylsökande tvingas Migrationsverket ofta till kostsamma upphandlingar av tillfälliga lösningar.

Statskontoret har fram till sista Maj i år på sig att fastställa om det är möjligt för staten att minska de nuvarande kostnaderna genom anskaffandet av permanenta asylbostäder. Både nybyggnad och konvertering av befintliga statliga fastigheter övervägs.

Text: Peter Sundström