Etikettarkiv: Dan Brown

Dancer in the dark, Härskarteknik, Michael Jackson

Dancer in the dark
DVD

Östeuropeiska Selma (Björk) beger sig till USA för att rädda sin son från den sjukdom som håller på att göra henne blind. Hon möter där en hård värld, oresonlig till sin karaktär. Men hon har en sak utöver sin son, kärleken till musikaler. Industrins malande rytmer och hennes konflikter bryts upp till sång och dans. Den metaberättelse som spelas upp för mina ögon handlar om hur den idealistiska människan tvingas till undergång. Selmas kärlek till sin son är heller inte utan problem, men likväl ren och mäktig. Jag har aldrig tyckt om Von Triers visuella stil, men trots detta är det en fantastisk film. Därför: se den!

Text: Robert Halvarsson

Elaine Bergqvist/Härskarteknik, den fula vägen till makt

Boken tar upp tråden från norskan Berit Ås om olika härskartekniker. Som retoriker pekar hon enkelt   ut härskarteknikens fula tryne. Den har många ansikten i den exempelspäckade boken; projiceringsmetoden, komplimangmetoden, stereotypmetoden, genusfiltret, uteslutningsmetoden, hierarkimetoden, tidsmetoden och slutligen självförvållad härskarteknik. Boken är intressant och tankeväckande. Elaine visar skickligt hur man sticker hål på härskartekniken utan att en konflikt uppstår!

Text: Karin Skov

Michael Jackson – Bad

 ”The King of Pop” är mest känd för sin skiva Thriller (1982), som är världens hittills mest sålda album. Det har enligt Guinness Rekordbok sålts i över 104 miljoner exemplar. Personligen tycker jag skivan Bad, som kom ut fem år senare (1987) slår Thriller med hästlängder. Det är förstås svårt att slå låtar som Billie Jean och Beat it, men det jag tycker är fint med ”Bad” är att det känns som att Michael har vuxit upp. På Bad är det Michael som håller i spakarna och sångerna är hans. Framförallt Smooth Criminal, där Michael är gangster och Leave me alone, där han gör upp med paparazzofotograferna, är rockiga. Titelspåret Bad ger en riktig streetkänsla som håller än idag!

 

Text: Maria Lundby Bohlin

MÅNADENS TIPS: April

BOK

Gåtornas Palats – Dan Brown The National Security Agency (NSA) är en topphemlig organisation, mycket mäktigare än CIA. På NSA finns en mycket komplex stordator, TRANSLTR som används för att knäcka kodade meddelande. En dag hittar TRANSLTR en kod den inte kan forcera och då kallar man in Susan Fletcher som är deras bästa kryptoanalytiker. Det hon hittar är en så komplex kod att hela USA:s underrättelsetjänst står på spel. Hennes pojkvän, David Becker skickas till Sevilla för att hitta den ring som har kodens lösning ingraverat. Det blir en mycket intensiv och farlig jakt på ringen. Susan Fletcher fångas in i en härva av hemligheter och lögner, hon slåss för att rädda NSA som hon har stort förtroende för.

Det här är en mycket spännande bok som är väldigt svår att sluta läsa. Dan Brown skriver på ett mycket lättläst och aggressivt sätt så att den fångar
läsaren från första sidan till sista. Jag ger den 4 Aspblad av 5, läs den!!

Text: Patrik Andersson

MUSIK

Fleet Foxes – Fleet Foxes Bandet bildades i Seattle, U.S.A. 2006 och består av sex medlemmar. Robin Pecknold: Sång, Gitarr och låtskrivandet; Skyler Skjelset: Gitarr; Nicholas Peterson: Trummor; Bryn Lumsden: Bas och slutligen Casey Wescott: Keyboard. Deras influenser är: `60-tals artister så som Bob Dylan, Neil Young, The Zombies och Beach Boys men jag personligen tycker att man kan höra även artister som: Crosby, Stills, Nash and Young och Traveling Wilburys.

Dom kallar sin musik själva för Indie Rock, förutom en CD-EP kallad Sun giant som kom våren 2008. Så kom fullängdaren kallad bara Fleet Foxes ut den 3 Juni 2008. Den är producerad av Phil Ek och är ett lugnt nästan balladliknande album som kan avnjutas vid mysiga tillfällen. Den bästa låten är titelspåret: Ragged wood på andra plats tycker jag att. White winter hymnal är bra. Öppningsspåret: Sun it rises får en tredje plats, det är hela 11 låtar på CD´n.

Text: Stefan Gustafsson

FILM

FUCK YOU, FUCK YOU VERY MUCH – En film om Leila K Baksidan av medaljen. Dokumentär om den skandalomsusade svenska artisten Leila K och hennes karriär, gjord i samband med nomineringen vid Grammis-galan 1996. Leila K var en av de mest lovande artisterna i Sverige i mitten av 90-talet, dvs innan alkoholen tog över hennes liv. Hon har under flera år varit hemlös, haft alkoholproblem och suttit en kortare tid i fängelse. Under år 2003 uppmärksammades hennes situation i tidningen Expressen, hon berättade att hon var tvungen att stjäla mat för att överleva.

Hon förklarade samtidigt att hon bytt artistnamn till Samira. Efter uppmärksamheten gick hennes tidigare skivbolag samman för att göra ett samlingsalbum för att hjälpa henne ekonomiskt, vilket snart resulterade i angrepp från Leila K att de lurat henne på hennes gage