Demokratiska företag och ekonomisk demokrati – är det möjligt? Det var ämnet för en rad föreläsningar som hölls på Karlstads universitet i oktober. ASP Bladet var där.
Bakom arrangemanget stod Värmlandskooperativen, Karlstads universitet, Unionen och IF Metall. Värmlandskooperativen och Karlstads universitet har haft flera seminarier förut om kooperation, berättar Gunnel Kardemark, vice VD för humaniora och samhällsvetenskap, som kort introducerade dagen innan hon lämnade ordet vidare.
– Svenska företag läggs ner i generationsskiftena, är de olönsamma eller vad då?, undrar Leif Thyrén från Värmlandskooperativen. Frågan är retorisk.
RÄDDA LOKALA FÖRETAG
En förstudie gjord av Värmlandskooperativen visar på att kooperativa intressenter kan stöta på en del problem. Bland annat kring sin finansiering från banker, som har svårt att förstå företagsmodellen, men även det allmänna skyddsnätet och a-kassereglerna kan ställa till det. Det är inte anpassat för företagare, och i synnerhet inte ekonomiska föreningar, som kooperativ i lagens mening utgör.
Sverige har några av europas äldsta företag. 175 000 företag kommer att behöva växla generationer, men är inte alltid rustade att klara den situationen. En tredjedel av dem tros tas över av familjemedlemmar, ytterligare en tredjedel av externa aktörer, men vad händer med den kvarvarande tredjedelen, kommer de att behöva lägga ner?
Här lyfts kooperation fram som en potentiell lösning, varför inte fråga arbetarna om de kan tänka sig att ta över driften, och även administrationen av företaget och dela ägandet gemensamt?
MINDRE LÖN OKEJ
Ute på glesbygden finns många företag men inte alltid någon arvinge, genomgående är att arbetarna kan tänka sig något lägre lön om rätt ägare tar över; att det är någon med lokal förankring, ingen ”stockholmare” eller utländskt företag som flyttar undan verksamheten från orten.
Många vill dessutom se sitt livsverk och verksamhet leva vidare. Varför når inte det tänket ut till de anställda?
INTERNATIONELLT
I Frankrike jobbar kooperativ, fack, akademi och banker ihop. Det finns en politisk tilltro till kooperativen, och en historik av franska arbetskooperativ. Den finansiella krisen slog hårt mot Frankrike, en kris som gjorde företagen medarbetarägda. Medarbetare har förköpsrätt till företagen. Mellan 2008 till 2012 ökade medarbetarägda företag med 15 procent. För att betala för köpet av företaget, offrade man i vissa fall en del av sin lön.
Det kan finnas en stor rädsla hos arbetare att bli entreprenörer, många vill jobba med det de kan. Men det kan vara väl värt att läsa in sig på ekonomi och hålla igång företaget tillsammans. Det kan ske flera positiva effekter av det och skapas fler nya jobb än i traditionella företag, de blir mer uthålliga och mer samhällsnyttiga, säger Leif. Den som äger och arbetar tjänar på det.
SPANIEN
I baskiska Mondragon, genereras genom den kooperativa centralorganisationen Corporación Mondragon, en betydande del av Spaniens ekonomi. Mondragons framgångsrecept består av att man bland annat satsat hårt på gemsamt ägda företag. Ett av de framgångsrika företagen som är baserade i Mondragon är Fagor, som gör kylskåp och vitvaror.
De kooperativa företagen i Mondragon har egna socialförsäkringssystem och i regel fler anställda. Vid en kris säger man inte upp arbetare i första taget, utan låter hellre anställda minska sin arbetstid tillfälligt. På så vis behåller man personalen och kunskapen i företaget.
Ett spanskt kooperativ kan ha 80 000 medlemmar, men det är fortfarande ”en medlem, en röst” som är devisen. Leif Thyrén återberättar vad en man i Mondragon berättade för honom:
– Alla är entreprenörer här. Säg det till Sverige!
Demokrati anses vara eftersträvansvärt som sätt att styra stora organisationer som stater och storstäder, varför gör man inte likadant i företag? Det var den övergripande frågeställningen under dagens föredrag om kooperativ ekonomi.
Text: Maria Lundby Bohlin
Foto: Lotta Tammi
ASP BLADET 