Etikettarkiv: depression

Konsten att rädda liv

Konsten att rädda liv
Konsten att rädda liv

Ullakarin Nyberg är psykiater och ordförande i Svenska psykiatriska föreningen. Hon deltar i Uppdrag psykisk hälsas miniserie ”Konsten att rädda liv – fem korta filmer om suicidprevention”.

Antalet sjukskrivningar på grund av depression eller utmattningssymptom ökar för varje år som går. För att kontra detta skapades projektet Uppdrag psykisk hälsa, ett samarbete mellan Sveriges kommuner och landsting (SKL), Regeringen och ett flertal andra vårdorganisationer för en gemensam satsning på just psykisk ohälsa.

Som en del i denna satsning så har det lagts ut ett flertal informationsfilmer på videosajten Vimeo. Ämnena som behandlas är bland andra hur man kan förhindra stress, självmord och att gå in i väggen.

Psykiater Ullakarin Nyberg är en av dem som informerar.

– Det finns en del saker som förenar oss människor. En av dom sakerna är att vi alla vet hur det är att må psykiskt dåligt.
Hon berättar i fem av dessa videoklipp hur man ska hantera personer som mår psykiskt dåligt. Huvudfokus är att förhindra självmordstankar hos andra.

– Ett samtal leder ofta till att nya lösningar uppenbarar sig.

Hon förklarar också varför det är viktigt att ställa frågan ”hur mår du?” och hur viktigt det är att vara öppen och ärlig med sitt svar.

– Att prata om psykiskt lidande är aldrig farligt. Tystnad är farligt.

Arbetet är inte bara nationellt. Uppdrag psykisk ohälsa samarbetar med liknande organisationer och projekt från bland annat Skottland, Kanada och Australien. Fredrik Lindencrona, internationell samordnare skriver på projektets hemsida att ”all kunskap vi har i världen pekar åt samma håll – psykisk ohälsa är ett stort och ökande folkhälsoproblem. För ett litet land som Sverige finns mycket att lära av andra länder, provinser, regioner och städer.” Därför är det internationella samarbetet viktigt.

Genom att informera omvärlden hur man ska hantera andra med psykiska problem så kan man lindra smärtan för de som lider mest och med hjälp av gemensam forskning kommer det förhoppningsvis snart finnas en lösning på denna relativt nya folksjukdom.

Text: Sandra Thimfors
Foto: Ylva Alsterlind

Hemsida: http://www.uppdragpsykiskhalsa.se
Vimeo: http://www.vimeo.com/psykiskhalsa

App mot psykisk ohälsa

Att söka hjälp mot ångest, stress och depression är fortfarande skambelagt för många. Nyhetssajten Breakit rapporterar om Sveriges första app mot psykisk ohälsa som erbjuder anonymt samtalsstöd utan väntetid.

Bluecall heter appen som tagits fram av de tre kompisarna Caroline Röden, Lisa Löfgren och Charlotte Sparre. Tjejerna upplevde under sin studietid, som många andra i deras omgivning, ångest, stress och annan psykisk ohälsa.

– Problemet finns inte bara bland studenter utan även i arbetslivet. Psykisk ohälsa leder många gånger till utbrändhet för att det är så krångligt, tidskrävande samt fortfarande lite tabustämplat att söka hjälp, säger Caroline Röden till nyhetssajten breakit.se.

Två nivåer
Appen Bluecall finns tillgänglig i två nivåer. I den första kostnadsfria nivån kan man ringa och prata med en volontär. Det är en person som har livserfarenhet och frivilligt ställer upp för att hjälpa och stötta andra. Appens andra nivå erbjuder, mot en avgift, samtal med en mentor som har utbildning i psykologi och samtalsstöd.

Fördelen med appen är bland annat tillgängligheten och den korta väntetiden.

– På många ställen är vårdköerna otroligt långa och att gå till en privat psykolog kan kosta hur mycket som helst. Med vår app får man hjälp direkt och prissättningen gör att fler får råd, förklarar Carolina Röden.

Vill växa globalt
Idag har appen cirka 400 registrerade användare och 300 förtecknade stödpersoner. Bluecall har målet att växa, främst i Sverige men även utomlands eftersom psykisk ohälsa är ett globalt problem.

– Att söka hjälp för psykisk ohälsa är fortfarande tabubelagt för många. Det vill vi ta bort genom appen och istället känna sig stolt som användare med viljan att bli sitt bästa jag, avslutar Carolina.

Text: Ylva Alsterlind
Illustration: Maria Lundby-Bohlin

Stress och psykisk ohälsa allt vanligare hos män

stress-illustration

Sveriges Radio P4 rapporterar att allt fler män upplever stress och psykiska besvär på grund av jobbet. Samtidigt är stressbesvär på jobbet nästan dubbelt så vanligt bland kvinnor. De fysiska besvären minskar medan de psykiska blir allt vanligare.

Arbetsmiljöverket har på uppdrag av Statistiska Centralbyrån (SCB) genomfört en telefonundersökning på 15 000 personer om hur de upplever arbetsrelaterade besvär. Resultatet visar att mer än var femte person (motsvarande en miljon invånare) som är sysselsatt har arbetsrelaterade psykiska eller fysiska besvär. Personer som arbetar inom vård och omsorg, sociala tjänster och utbildning står för den högsta andelen av arbetsrelaterade besvär.

Det är fortfarande vanligare att kvinnor har arbetsrelaterade problem men andelen av män har under de senaste åren stadigt ökat.

– Det har visat sig att också män som arbetar under samma villkor; såsom hög arbetsbelastning, brister på resurser, ohälsosamma arbetstider och kränkande särbehandling, drabbas i samma utsträckning som kvinnor, säger Erna Zelmin-Ekenhem, generaldirektör på Arbetsmiljöverket, i ett pressmeddelande.

Sömnproblem, ångest och depression
De vanligaste problemen bland kvinnor är sömnproblem, oro, ångest, depression och andra psykiska besvär. Bland männen är det problem med ryggen som är mest förekommande och därefter oro, ångest, depression och andra psykiska besvär.

– För att kunna angripa arbetsrelaterad psykisk påfrestning, oavsett kön, behöver arbetsgivare arbeta förebyggande, på samma sätt som man gör med den fysiska belastningen. Orsakerna finns oftast i hur arbetet är organiserat och i det sociala samspelet på jobbet, säger Erna Zelmin-Ekenhem.

Text: Ylva Alsterlind
Illustration: Martin Bäckström-Ledin

Svårt att behandla depression hos äldre

2222Äldre personer drabbas oftare av depression än andra. Sveriges Television uppger att socialstyrelsen kan komma att ändra riktlinjerna för behandling av depression hos äldre. Ökad kunskap om antidepressiv medicinering har visat att äldre får sämre effekt och fler biverkningar.

Socialstyrelsen har i uppdrag av staten att utarbeta riktlinjer för vård av sjukdomar, framförallt allvarliga och långvariga sjukdomar som är kostsamma för samhället. I en kartläggning om läkemedelsorsakad sjuklighet hos äldre gjord av Socialstyrelsen 2014, framgår att antidepressiv medicin hamnar på tredjeplats av de läkemedelsgrupper som orsakar flest biverkningsrelaterade sjukhusinläggningar av äldre (personer över 65 år). Vanliga biverkningar som fallolyckor, yrsel och problem med hjärtrytmen innebär ofta sjukhusinläggning.

Dagens Nyheter skriver att antalet deprimerade äldre har ökat kraftigt under 2000-talet, och forskarna tror att näringsbrist är en av de utlösande faktorerna. Även sömnapné som är mycket vanligt hos gamla personer och biverkningar av andra mediciner tros vara viktiga orsaker varför de blir deprimerade. Det är inte ovanligt att ålderstigna personer har fler än fem föreskrivna läkemedel. Det är därför mycket viktigt att den föreskrivande läkaren vet hur medicinerna fungerar tillsammans och vilka biverkningar de kan ge.

– Om man redan står på en behandling som fungerar bra finns ingen anledning att ändra den, men ju äldre man blir, desto sämre effekt har medicinen. Biverkningarna blir fler, eftersom de gamla är mycket känsligare säger Yngve Gustafsson, professor vid Umeå universitet.

Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) publicerade i januari 2015 en sammanställning av forskningen om nytta och risk med de vanligaste behandlingsalternativen vid depression hos personer över 65 år. I en korttidsstudie har det visat sig att selektiva serotoninåterupptagshämmare (SSRI) inte haft bättre effekt än placebo för äldre med depression utan enbart gett den deprimerade biverkningar. De andra behandlingsalternativen som utvärderats i sammanställningen är samtalsterapi, fysisk aktivitet, elbehandling (ECT) och ljusterapi. Det finns dock för få studier gjorda på dessa behandlingsalternativ för att veta om de ger bättre effekt, mindre biverkningar och lägre kostnader för samhället.

2010 skrev Socialstyrelsen att SSRI till äldre med depression kan vara bra vid medelsvår depression. Nu kan riktlinjerna komma att ändras.

– Det har kommit ny kunskap på det här området som kan förändra rekommendationen, säger Arvid Widenlou-Nordmark, enhetschef på socialförvaltningen, till Sveriges Television.

Källa: Dagens Nyheter, Socialstyrelsen, Sveriges Television

Text: Ylva Alsterlind
Foto: Robert Halvarsson

Våga prata om depression

453453354Det är svårt att tala om depression i samhället idag. Att det är fritt fram att tala om fysiska åkommor, men tabu att tala om psykiska, tycker inte Udda är okej, och de vill öppna upp för diskussion om depressioner hos unga och hur de botas. Udda står för Unga med Depression och Deras Anhöriga.

Hösten 2013 skapades föreningen Udda av personer som antingen själva hade drabbats av en depression, eller som har anhöriga som haft svårare eller mindre allvarliga depressioner. Tanken var att prata om depression och läkemedel som är knutna till depression. När de startade blev Udda överösta med berättelser. Varje dag är det någon som tar sitt liv på grund utav depression. Hade de fått rätt hjälp tidigare hade de kanske levat idag.

INGET STATISKT
Tvärtemot vad man kan tro när man är mitt i en depression så är den inte statisk. Man kommer att komma ur den, förr eller senare. Man kan leva ett bra liv även om man i perioder är deprimerad. Det finns många bra mediciner och även terapi. I en stressig tillvaro blir det allt viktigare att prata om det!

Udda har en funktion som heter fadder. Det är att du kan få kontakt med en person som själv har haft en depression och som har kommit ur den, alternativt chatta med någon. Tanken är att framför allt stötta personer mellan 16 till 35 års ålder, unga vuxna. De som arbetar för Udda är inga experter, men kan hjälpa till i slussning till exempel psykiatrin.

MÅNGA BOTEMEDEL
Det finns många sätt att förebygga och att ta bort depression. Det finns många typer utav samtalsterapier, kuratorer och psykologer, gruppterapier, ljusterapi där deltagarna får sitta i ett vitt rum, mediciner och självhjälp.

Udda tycker inte att det finns några rätt eller fel i hur depressioner behandlas; vad som fungerar är olika för varje person. De vill i stället hjälpa att visa vägen i den sjukvårdskarusell som den sjuke kanske inte själv orkar handskas med.

DEPRESSION ÄR…
Depression är en sjukdom i hjärnan, där vanlig sorg eller ledsamhet växt sig större än normalt. En kemisk obalans i hjärnan där serotonin, noradrenalin och dopamin är inblandade.

De styr hur du mår, sömn, förmåga att ta initiativ och sexualitet. Vid depression är nivåerna av dessa lägre än normalt. Symtom kan exempelvis vara nedstämdhet, ångest, orkeslöshet, självkritik eller sömnsvårigheter. Symtomen kan komma som en reaktion på en händelse i livet, eller utan anledning.

FÖREBYGG SJÄLV
Udda har på sin hemsida tips på hur man själv kan göra för att förebygga depressioner. Några av dem är: regelbundna vanor, motion, bra mat, dagsljus, sömn, läsa böcker, lyssna på musik, ta det lugnt, ta inte på dig nya uppgifter och prata gärna med någon om hur du mår, gråt gärna och läs på om depression.

Vem som helst kan drabbas av depression och det finns ett stort mörkertal, detta då det är tabu att tala om psykiska sjukdomar. Depression är en folksjukdom och det vanligaste skälet till sjukskrivning i västvärlden.

VANLIG SJUKDOM
Udda skriver på sin hemsida att varannan kvinna och var tredje till var fjärde man någon gång i livet får en depression. När man får en depression brukar man tappa all energi och intresse för saker som man normalt är intresserad av. Man kan få problem att somna, eller vakna tidigt utan att vara utsövd.

Det kan vara svårt att tala med en person som är sjuk, då den antingen behåller allting inuti sig själv, eller berättar allt för mycket och ibland suger personen upp all din energi. Det är viktigt är att sätta gränser men inte vara elak; den deprimerade är sjuk.

Bara en av tre som drabbas söker läkarhjälp, även om det är en sjukdom som går att bota. Svåra depressioner kan leda till självmordstankar och försök, de leder också till försämrat minne, koncentrationssvårigheter och stresstålighet, så det är viktigt att behandla din depression!

OLIKA TILLGÄNGLIGA METODER
Den vanligaste terapiformen som finns idag är KBT; kognitiv beteendeterapi. Det är det terapiform som Socialstyrelsen rekommenderar. Det går ut på att ändra tanke- och beteendemönster.

Psykodynamisk terapi är en vidareutveckling av psykoanalysen, den vill ge en grundläggande emotionell förståelse för problematiska livsmönster.
Det finns flera läkemedel mot depression, så kallade antidepressiva läkemedel. Vilket som passar bäst är olika, men en av de vanligaste är Zoloft (sertralin). En del behöver även medicin mot ångest och/eller sömnbesvär.

Experimentera inte själv, mediciner ska tas i samråd med läkare!
Utöver samtal finns ECT-behandling, elbehandling, vilket är den mest effektiva metoden vid svåra terapiresistenta depressioner, där mediciner inte fungerar, eller där man måste ha snabb effekt.

Text & illustration:
Maria Lundby Bohlin

Livsviktigt – Att våga finnas där när det är som allra svårast

dödVad gör du om du misstänker att någon i din omgivning vill ta livet av sig?

Vanligt är att omgivningen tassar runt men inget vågar göra. Rädslan att göra fel, tro att vi genom att sträcka ut en hand ger idéer till självmord är inte helt ovanligt. Vad gör vi om vi misstänker att någon i vår omgivning går med självmordstankar? Hur ska vi agera?

Att våga fråga om en person har självmordstankar, kan rädda dennes liv. Detta i motsats till vad många tror. Den som vågar fråga en person med självmordstankar, hjälper denne att sätta ord på sin inre värld. Hon eller han kan då börja inse behovet av hjälp utifrån.
En vanlig impuls som kommer hos närstående är att stoppa huvudet i sanden. Om jag inte låtsas om de tecken jag ser, så tror jag att tankarna försvinner av sig själv – men så är det sällan. Det är bättre att göra något, än inget alls.

Om du är osäker på vad du kan göra, ta hjälp av närstående som kan ta kontakt med den som har självmordstankar. Ring och rådgör med någon på de hjälplinjer som finns, eller ring psykakuten.

Vanliga tecken
Det finns tecken att vara uppmärksam på, hos personer som är självmordsbenägna. Deras beteenden förändras, det kan handla om att man blir extra ledsen, ur balans eller tillbakadragen.

Personen kan prata om att allt är hopplöst. Det kan också komma till uttryck genom yttre faktorer, som att personen slutar vårda sitt utseende eller stannar hemma från jobb och skola. Hon kan börja ge bort personliga ting, eller skriva avskedsbrev och dikter om döden.

Ett tecken kan även vara att personen börjar leva riskfyllt och får ett självskadebeteende. Ett helt annat tecken, kan vara att personen upplevs väldigt samlad, lugn och att personen upplevs särskilt beslutsam. Detta kan vara svårt att se för omgivningen.
Det är vanligt att en person planerat sitt självmord under längre tid och också har gjort försök tidigare.

Anledningarna kan vara många
Vanliga orsaker för självmordstankar och att planera självmord är depression, psykoser, allvarliga fysiska eller psykiska sjukdomar. Det kan också handla om missbruk, en nära anhörigs död, separationer, våldtäkt, uppsägning, mobbing, misshandel eller annan kränkning.

Om det kommer till din kännedom att någon närstående lider av självmordstankar, bär det inte ensam. Ta stöd av de hjälplinjer som finns samt av vården inom psykiatrin. Ni kan behöva vara flera anhöriga som turas om att finnas där. Tysta inte ned personen genom att säga att den skall hemlighålla sina tankar.

Ge hopp
Vad kan vi som nära anhöriga göra? Det är viktigt att hålla ut. Att förmedla hopp, visa förståelse och be personen lova att söka hjälp. Det tar tid att bli av med självmordstankar. Anhörigas närhet kan behövas under en längre tid.
Enligt Karolinska institutet kan det vara viktigt att ta reda på hur länge den med självmordstankar har haft dessa. Det kan vara bra att kontrollera säkerheten genom att ställa en del frågor till den självmordsbenägne. Frågor som: Har du tänkt ut när du skall begå självmord? Har du tänkt på hur du skall genomföra det? Vilket stöd kan hjälpa dig bort från dessa tankar?

Viktigt är att ta hand om sig själv, det tar mycket kraft att vara nära någon som inte längre vill leva. Karlstads kommun, liksom andra kommuner eller landsting, erbjuder anhörigsamtal. Det kan också vara bra att söka stöd hos andra i din omgivning att samtala med.

Ibland kommer människor med påståendet att alla har rätt att bestämma när de själva skall dö.

Men när en person vill ta livet av sig, lider den ofta av en depression eller oklara tankar på grund av sorg. Efter en tid i livet, tackar ofta den självmordsbenägne sina anhöriga och kan inte förstå att den tidigare ville dö.

Text: Johanna Englund
Foto: Per Rhönnstad

SAD – årstidsbunden depression

Nu på hösten blir det kallare, regnigt och mörkret kommer. Många kan känna sig trötta och sega när det blir mörkt. Hos en del personer kan denna årstidsväxling till och med leda till en depression.

Årstidsbunden depression, eller Seasonal Affective Disorder (SAD) är en sjukdom som drabbar några under hösten, eller hos vissa under våren. Diagnosen ställs om mönstret återupprepas år efter år. Symtomen kommer ofta senhöst och vinter men förekommer också på sommarhalvåret. Hos dem med ”vinterdepression” ter sig sommaren alltid lika regelbundet symtomfri, alternativt kan de vid sällsamma tillfällen till och med få bipolära symtom som hypomani eller ännu mer sällan mani på sommaren. Depressionssymtomen börjar ofta i september eller oktober och ökar fram till toppen i januari, för att sedan minska igen på våren.

SAD är ingen egen diagnos utan klassas i DSM-IV, den amerikanska diagnosmanualen för psykiska störningar, som en undergrupp till egentlig depression. Egentlig depression är den psykiatriska diagnosen på depression, ett ord som det slarvas med i folkmun, då för mycket mildare symptom. För att få diagnosen SAD, måste man ha haft en depression på samma tid av året minst två år i rad, med symtomfrihet och/eller en lika säsongsbunden episod av hypomani/mani under en annan del av året, utan att ha haft skov övrig tid. Man skall inte heller ha haft en historia av symtom som bryter mönstret tidigare i livet.

SAD drabbar fem procent av Sveriges befolkning, framför allt kvinnor. Vanliga symtom på SAD är extrem trötthet trots att man sover mer än vanligt och ett ökat sötsug vilket leder till viktuppgång. Utöver detta liknar SAD en ”vanlig” depression: nedstämdhet, koncentrationssvårigheter, brist på intresse för saker som tidigare glatt en och allmänt minskad förmåga att känna glädje. Andra symtom kan vara att man drar sig undan social, fysisk och sexuell kontakt och får PMS, ångest och rastlöshet. Det kan också vara svårt att stiga upp, man har illamående på morgonen och känslor av hopplöshet. Hur svårt drabbad den enskilde blir varierar. Några kan arbeta som vanligt och andra inte.

SAD upptäcktes inte förrän 1984 av Norman E. Rosenthal, psykiater och vetenskapsman, och hans kollegor på National Institute of Mental Health. Detta tros vara på grund av att svängningar i sinnesstämningen är normalt under årets lopp. Det är först när det blir extrema svängningar som SAD kommer på tal. SAD är en sjukdom som man kan ha mildare symtom av utan att ha sjukdomen. Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) är dock tveksamma till diagnosen SAD. De anser att den är svår att skilja från andra typer av depressioner.

Att motverka SAD

Att solljuset spelar roll visas genom att SAD är ovanligt vid ekvatorn, men blir mer och mer vanligt ju längre norr respektive söder på jorden man kommer. Det finns också en ärftlig faktor och livsstilen spelar också in. Island är ett undantag, där tros SAD ha försvunnit av naturliga urvalet då befolkningen där har levt relativt isolerat under lång tid.

Vid SAD kan liksom vid andra depressioner antidepressiva mediciner spela in, i synnerhet SSRI-preparaten. Samtalsterapi såsom kognitiv beteendeterapi (KBT) har också visat sig hjälpa, speciellt vid mildare depressioner. Ofta talas om ljusbehandling med simulerat dagsljus. Trots mycket forskning har inte ljusterapi kunnat bevisas ha effekt på SAD, men forskning pågår fortfarande och det kan bli så att man kommer fram till att det kan fungera i nyare forskning så småningom.

SAD tros bero på balansen av hormonet melatonin i hjärnan. Melatonin ökar på natten när vi skall sova och när det blir mörkt. Solljus är bra, det minskar melatoninet, så för att mildra symtomen på SAD bör man vistas utomhus så mycket som möjligt, särskilt på vintern, för att må bättre. Man skall undvika solglasögon då det minskar solljuset. Det kan också hjälpa med fysisk aktivitet. En promenad i solen gör nytta.

Text: Maria Lundby Bohlin