Nya tider innebär nya droger, och förändrade attityder. Alla tider har sin syn på saken. Men i en föränderlig värld är det sällan lockelsen av förbjudna frukter som får människor att trilla dit på droger, utan kompistryck och viljan att tillhöra gänget.
Under de senaste femtio åren har rusmedelsbruket stigit markant bland ungdomar över hela världen. En del påstår att detta beror på att kontrollen från familj, kyrka och grannskap har minskat. Att dagens ungdom dessutom lagt familjebildningen på andra sidan trettiostrecket ger dem mer pengar att spendera, vilket lämnar större utrymme för nöjen, fester och resor med mera. Lägger man till en bland ungdomar mer tillåtande attityd till stimulantia så känns det ökade bruket logiskt.
Det är med lagstiftning vi avgör om ett preparat ska betraktas som narkotika. När rusmedel uppfinns och introduceras är det varje enskilt land som bestämmer om det ska narkotikaklassas eller inte. Alla som varit ute och rest vet till exempel skillnaderna mellan Sverige och Holland.
Ett rusmedels lagliga status har stor betydelse om det ska få stor utbredning (som alkohol) eller mycket begränsad spridning (som heroin). Under perioden 1938-1943 sågs till exempel amfetamin som en medicin bland andra, och det hade mycket stor spridning. Många ville öka sin uthållighet, andra gå ner i vikt. Det brukades kort sagt i många olika syften, och av ovanligt många. När det sen föll under narkotikalagstiftningen slutade de flesta att ta det. När lagstiftarna placerade amfetaminet på andra sidan stängslet förändrades alltså normen.
Normer är en bild av tidsandan Normer formas i takt med samhället i stort. Det glada 20-talet kännetecknades av sin höga rusmedelskonsumtion och ett uppsving för nöjeslivet. 30-talet hade sina frisksportare och kroppsbyggare, påverkade av de totalitära staternas romantiserade propaganda om skapandet av den perfekta människan. 40-talet präglades av krigsårens omfattande samhällskontroll och ransonering. 50-talet hade ett normaltillstånd, medan 60-talet är välkänt för sin flower power-era och drogoptimism. På 70-talet körde knarkromantiken in i väggen och sundheten återvände. 80-talet var skötsamt, men på 90-talet gjorde drogerna comeback; ravemusik (och ecstasy) slog igenom stort. Under 2000-talets första decennium sjönk droganvändningen, för att sen åter öka, mycket beroende på att Internet på ett pragmatiskt sätt nyttjas av drogsäljare, både för att det är svårkontrollerat och för att lagstiftningen släpar efter.
Som alltid när det gäller tidsanda och modeströmningar av olika slag, är det bara delar av befolkningen som följer förändringarna fullt ut. På gruppnivå är skillnaderna stora i normsystemet visavi droger. Jämför ett religiöst samfund med ungdomar som lever i storstädernas marginaliserade områden och du finner en milsvid skillnad i vad som går för acceptabelt eller ej. Men de flesta påverkas ändå i viss mån genom att narkotikans tillgång minskar eller ökar. Hur kan dessa svängningar förklaras? En enkel förklaring är att varje extrem skapar utrymme för en motrörelse. Nya ungdomsgrupper vill profilera sig i förhållande till föregående generation.
Vänkretsen påverkar individens val Vad är det som gör att vissa droger får mer fäste än andra? Privatpersonens nätverk har en stor betydelse. Ibland ligger endast ett par individer bakom att många i en stad fastnar för en viss drog. Enligt forskningen följer narkotikaspridningen ett cykliskt mönster, där en viss drog introduceras på en ort, för att sen spridas vidare till allt fler. Först upplevs drogen positivt, innan skadeverkningen börjar synas. De försiktiga hoppar av. Men kvar blir en restgrupp som håller fast vid drogen. På så vis föds en drogmarknad.
I ungdomsvärldens alla initiationsriter mot vuxendom och mognad dyker förr eller senare droger upp på agendan, oftast i form av alkohol och cigaretter. Men inte alltid. Kompisars attityder och riskmedvetenhet (eller – i värsta fall – riskbenägenhet) spelar här en betydande roll för individens vägval.
Föreställ er en fest där någon dyker upp och lägger en crackpipa på bordet, och säger att det är fritt fram att dra ett bloss. Hur tror ni folk skulle reagera? Hos vissa blir man förmodligen utslängd och får sitt namn och telefonnummer döskallemärkt i sällskapets telefonlistor. Men tar samma person med pipan på en fest med erfarna drogbrukare blir reaktionen sannolikt en annan.
Sammanhang spelar roll. Umgås man i en gruppgemenskap som tagit till sig gällande samhällsnormer mot extremare berusningsmedel, vaccineras man ofta mot vissa frestelser. Men samma mönster kan också inverteras – vändas ut och in. Om kamraterna har en liberal syn på droger kan de också skjuta upp allehanda drömsyner i armvecket på dig, och placera en apa på din rygg – som ständigt ropar på nya, gulare bananer. Din omgivning påverkar både dina åsikter och din förmåga att sätta gränser. Att anamma gruppens ideal gör att man upplever acceptans, och acceptans är lika med att känna sig bekräftad, vilket alla önskar.
Framtiden – en internetdriven kemikalietsunami Hur kommer tillgången på narkotika att se ut i framtiden? Denna fråga skickades ut till trettio experter, och deras allmänna bedömning var att tillgången kommer att öka. Sannolikt fortsätter utvecklingen med nya preparat, som liknar de etablerade drogerna. Internet kommer att spela en stor roll, och här kommer kontrollmyndigheterna befinna sig på efterkälken. Vilket de redan gör.
Något som är skrämmande är att en del prognoser pekar på att vi redan om femton år kan ha mellan trehundra tusen och en miljon missbrukande personer i landet. Alldeles oavsett konstateras att missbruket ökat kraftig det senaste halvseklet, och det som kommer att krävas för att hålla tillbaka den förväntade ökningen är mer resurser till vård och åtgärdsprogram mot droganvändning.
ASP BLADET 