Recensioner

FILM
The wolf of wall street
(Bio) Text: Kajsa Jansson
Martin Scorseses nya film baseras på den sanna historien om börsmäklaren Jordan Belfort, spelad av Leonardo Di Caprio. Vi får följa Belforts uppgång via hans vilda leverne som yuppie på Wall Street till hans fall som kantas av olaglig aktiehandel och korruption.

Filmen har ett högt tempo och de tre timmarna flyger förbi i ett huj. Det är rappa dialoger med rå jargong och filmen frossar i det som hör den tidens kapitalistiska era till. Drogerna flödar, kvinnorna flockas och pengar har för länge sedan förlorat sitt värde för de inblandade.

Blir det ytligt? Ja, ibland men samtidigt speglar det den tid som var då. Eventuell överdos av svordomar och kokain vägs upp av Leonardo Di Caprio som, i mitt tycke, gör en fullkomligt lysande rollprestation. Även Jonah Hill bör nämnas som gör en väldigt bra roll som Belforts sidekick Donnie. Sammantaget blir de här ingredienserna till en mycket god karamell att suga på i biomörkret!

MUSIK
After forever – invisible circles
(CD) Text: Janni Littorin
År 2004 släppte Symphonic-Metal bandet After Forever ett koncept-album, Invisible Circles. Sander Gommans, gittarrist och growlare i After Forever, berättar i en intervju i Dutch Progressive Rock Page, om vad albumets titel betyder och refererar till. Sander menar att det finns livscirklar som fungerar som negativa, uppslukande virvelströmmar. Livscirklar man omedvetet dras med i och kan få svårt att ta sig ur igen. Albumet är också en story som, ihop med titeln, är albumets koncept.

Storyn berättar om en ensam flicka som försöker överleva sin svåra livssituation och dystra tillvaro i hemmet med föräldrarna. I hennes vuxenålder börjar hon också förstå hur hon egentligen är ännu ett omedvetet offer i en negativ livscirkel, så som hennes föräldrar. Albumets story tar upp mycket om en brusten familjerelation, förbleknad kärlek och hur barn och tonåringar påverkas av såna här livssituationer. Konceptet var Sanders ide, en inspiration han tog från sitt lärarjobb där han fick se en hel del barn och tonåringar i liknande situationer, så som flickan i albumets story, går igenom.

Själva storyn och konceptet är bara en del av albumet. Det är musiken, dess stämning, sången och sångtexterna som utgör den riktiga tjusningen. Känslor och budskap beskrivs både djupt och med skicklighet i musiken i alla albumets låtar. Floor Jansen (sångerskan i ’After Forever’), gör också sin del och inverkan genom sin starka sång som växlar mellan både sopran, klassiskt och bland annat rock/pop. All den känsla hon har i rösten kompletterar perfekt varje låts stämning. Floors sång får också en fin kontrast till Sanders growling, som bjuder på en mäktig och aggressiv känsla ihop med varje låts flöde och stämning, där gör också musiken verkligen sitt.

Det som gör albumet till ett koncept-album är berättar-känslan, det är i nästan varje låt så att är sångtexten som riktiga dialoger. De dialogerna både sjungs och growlas av både Floor och Sander, de båda gör det väldigt skickligt och inlevelsefullt. I ett par låtar så finns det också talande dialoger. De talande dialogerna är det enda som är mindre bra med albumet, de saknar inlevelse och glöd. Alla talande dialoger görs av Amanda Somerville och Jay Lansford, enligt albumets CD-häfte. Hade däremot Floor och Sander gjort dialogerna så hade det kunnat bli väldigt bra. Själva sångtexterna är inte så poetiska, men ändå bra skrivna. I det stora hela så är det ett väldigt bra album som går på djupet på sitt egna vis. Albumets produktion känns också väldigt engagerat gjort av After Forever. Det tragiska är dock att samma band tyvärr upplöstes år 2009.

Verktyg för liv utan alkohol och droger

Att tänka och göra rätt, är en del av den färdighetsträning som Vuxenavdelningen arbetar med inom åter-falls­prevention. Det är en metod som hjälper människor att gå från missbruk till ett liv utan alkohol och droger.

Birgitta Bånkestad, behandlingskonsu­lent inom Vuxenavdelningen och Mat­tias Samuelsson, alkohol och drogtera­peut inom Vuxenavdelningen, berättar för ASP Bladets reporter om en kurs de håller i kring återfallsprevention.

Denna kurs hålls för närvarande vid nio kurstillfällen, och sträcker sig på lika många veckor. Varje träff pågår cirka två timmar per gång. Det är en strukturerad kurs, den plan de följer tar upp olika ämnesområden vid varje mötestillfälle. Det skrivs inga journaler, och det förs ingen dokumentation. Den riktar sig till personer som har slutat och inte vill återfalla i narkotika- eller alkoholmiss­bruk i Karlstads kommun.

– Kursen är frivillig, träffarna sker en gång i veckan, två timmar per gång. Gruppens storlek brukar vara på cirka sex personer. Deltagaren får bland annat lära sig om allt från belöningssyste­met till att hantera suget efter alkohol, droger och de många nackdelarna som finns av att vara beroende. Efter varje träff, får man med sig hemuppgifter som man arbetar med inför nästa träff, säger Birgitta.

Birgitta fortsätter:
– Många av deltagarna tycker kursen är för kort och önskar en återträff efter den avslutats.

EN VÄCKARKLOCKA
Kursen kring återfallsprevention är inte ny. Den har förekommit under flera års tid, med andra ledare. Tidigare hette den Väckarklockan. Kursinnehållet är något omarbetat, men är i stora drag ganska likt sin ursprungsform, och äger rum en till två gånger per år.

Den dag som en brukare känner sig redo och har varit nykter en tid, kan denne få hjälp av sin handläggare eller av andra att komma hit. Inget bistånds­beslut behövs.

Kursen vill samla en grupp människor som har behov av att känna gemenskap med andra människor som är i samma situation. De vill skapa gemensam trygg­het i strävan efter förändring. Männ­iskor ska få förståelse och kunna stötta varandra, som varit med om liknande händelser.

Birgitta tillägger:
– Kursen sker i grupp och kan också genomföras enskilt. Kursen är frivillig och gäller för personer från tjugo år, upp i åldrarna.
– En bra mix för en grupp är när deltagarna har blandade erfarenheter av längd på sin nykterhet. De som varit nyktra under en längre tid inspirerar de som har varit det en kortare tid, säger Mattias.

ROLLSPEL
Birgitta poängterar att det är viktigt att betona att detta inte är något annat än just en kurs:
– Det är ingen behandling. Vi diskuterar det ämne som tas upp för dagen, och gör även små grupparbeten. Vid träf­farna går vi igenom hemuppgifterna från veckan som varit. Vi använder också rollspel, och hur man säger nej vid olika tillfällen när man blir bjuden på droger eller alkohol.

Mattias flikar in:
– Hemuppgifterna är en viktig del. Att ta övningen med sig hem, den man fått under veckan. Dels för att öva på och att hålla frågan aktuell.

Text: Lotta Tammi och Robert Halvarsson
Foto: Lotta Tammi

Fakta:
– Kursen i återfallsprevention består av nio tillfällen.
– Den riktar sig till människor som slutat med narkotika eller alkohol och vill lära sig olika färdigheter som gör att de kan fortsätta vara nyktra och drogfria.
– I kursen får man bland annat lära sig teori kring hjärnans belöningssystem och vad som händer när man slutar med alkohol och narkotika. Man får även spela rollspel, prata om vikten av goda sociala nätverk, hantera risksituationer och andra nyttiga aktiviteter.

Från gatan till datan

Bland unga har legala droger köpta på internet blivit allt vanligare. Lagstiftningen hinner inte med och de ofta odokumenterade effekterna kan vara dödliga. Inställningen till nätdroger verkar bli mer och mer liberal. Vad menas med nätdroger, och hur ser läget ut idag?

I en undersökning från CAN (Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning) som genomfördes på våren 2012 framgick det att tre procent av pojkarna och två procent av flickorna i årskurs nio använt nätdroger. I årskurs två i gymnasiet låg pojkarna på två procent och flickorna på tre. Den totala narkotikaerfarenheten förutom just nätdroger ligger betydligt högre.

Snabb ökning
Säkert är att användandet av nätdroger snabbt ökat de senaste åren. Ungdomar vittnar om hur vanligt detta blivit. Det är ju bara att beställa på internet. ”Spice” och liknande rökmixar är den vanligaste preparatgruppen. Man kan säga att droghandeln har flyttat från gatan och in till datorn. Enkelheten, tillgängligheten och en lagstiftning som inte hänger med är orsaker till att attityden till droger förändras. Eftersom det är lagligt tycker många att det känns mindre fel.

André Jonsson på Polisens ungdomsenhet Umeå, berättar i TV 4:s nyheter att man nu ser en ökad trend med ”vanliga” ungdomar som har ordnade familjeförhållanden, börjar knarka. Något man inte sett tidigare.

– Alla föräldrar, oavsett ar man bor eller vad man jobbar med, måste tänka tanken att det finns narkotika i mitt barns närhet, för det är ett faktum idag, säger André Jonsson till TV 4.

Vad är en nätdrog?
Begreppet nätdroger, Research Chemicals eller internetdroger betyder droger med narkotisk effekt som köps och säljs legalt via handel på internet. Kemikalier med liknande effekter som narkotikaklassade preparat, men som i försäljningslandet inte är narkotikaklassade. Detta beror på att de aktiva substanserna inte använts som registrerade läkemedel eller är ovanliga som missbruksdroger i det aktuella landet. De ansvariga myndigheterna har därför inte gjort någon bedömning av effekt och farlighet hos dessa substanser.

Långsam lagstiftning
I sverige har flera nätdroger narkotikaklassats efter hand. Oftast efter att personer avlidit som följd av missbruk. När en substans väl narkotikaklassas leder det ofta till att en substans med liknande effekt börjar säljas istället. För regeringen är processen med att klassa något som narkotika en tidskrävande historia. Varningar från sjukvården, information från experter och ökade beslag är sådant som ska få regeringen att förbjuda dem. I dagsläget kan de bara klassa en substans åt gången. En process som tar minst tre månader, vilket ger drogtillverkarna ett ständigt försprång så att det alltid finns nya alternativ på marknaden.

Förstörandelagen
Förstörandelagen som infördes för två år sedan har däremot bidragit en del till att stävja utvecklingen. Den ger åklagarna möjlighet att omhänderta och förstöra ännu oklassifierade droger. Innan dess räckte det med att tillverkarna ändrade en enda liten beståndsdel i en narkotikaklassad drog, så den plötsligt blev laglig igen.

Kraftigt ökade beslag
Polis och tull uppger att beslagen av nätdroger hela tiden ökar. Förra året hade beslagen av nätdroger mer än fördubblats, vilket även visar att handeln med traditionella droger flyttat ut på nätet. Statistik från Rikspolisstyrelsen visar den tydliga ökningen. 2011 gjordes 2420 beslag av nätdroger. 2012 gjordes 5453. Hos Tullverket har narkotikabeslagen i postflödet ökat med 92 procent sedan 2010.

Stewe Alm, strategisk analytiker, berättar bland annat för rikspolisstyrelsen att det finns en ny generation av missbrukare som föredrar att köpa droger på nätet framför i gatuhörnen. Men det gäller inte bara droger. Handeln med dopningspreparat på nätet är också väldigt stor. Internetspaning måste alltså vara en naturlig del av den dagliga verksamheten när det gäller arbetet mot narkotika.

Att tackla problemet
Behovet av internetspaning har naturligtvis blivit större och flera polismyndigheter har ökat antalet civila specialister. Under 2013 kommer polishögskolan också starta en utbildning i internethämtning som ska ge ökad kunskap på området.

Yngre personer födda på 80- och 90-talet är den grupp som mest beställer denna typ av preparat på internet. Som det ser ut nu är det svårt att få fast de som ligger bakom försäljningen då lagstiftningen ser ut som den gör, plus att det ofta handlar om utländska servrar och hemsidor. Klart står dock faktumet att nätdroger likväl som traditionella droger är en farlig historia. Att göra sig medveten om detta, är som alltid en stort steg i rätt riktning.

Text och illustration: Martin Bäckström-Ledin

Ett socialt evighetsarbete

Stadsmissionen arbetar i första hand med de utslagna och arbetslösa. De erbjuder lagad mat två dagar i veckan. Övriga dagar har de smörgåsar. De delar även ut kläder till de som behöver. Det finns även möjlighet att duscha. ASP Bladets utsände reporter fick en pratstund med Pia-Marianne Nyåker på Stadsmissionen, som är medarbetare i organisationen.

Hur länge har du arbetat här?
– Nu, sista mars, blir det tolv år.

Varför började du arbeta här?
– Jag kom in på ett bananskal, jag hade kontakt med Arbetsförmedlingen, fick komma på intervju en fredag och började jobba på måndagen.

Hur tycker du att Stadsmissionen har förändrat sig under de här åren?
– Jag har fått mer erfarenhet, andra kollegor, fler kunder. Men det är också mer arbete, lönen har också ökat några procent.

Vad tror du om framtiden?
– Det är ett evighetsarbete, även om det kanske kommer att ske i andra former.

Vad tycker du att arbetet här har gett dig personligen?
– Det har gett mycket, jag har fått en annan syn på livet, ödmjukhet inför andra människor, tacksamhet över det jag har.

Vad har du jobbat med tidigare?
– Jag har jobbat som biträde på servicehus och varit lokalvårdare på dagis.

Händer det att besökarna bråkar med personalen eller andra besökare?
– Det händer nästan aldrig att de bråkar med oss och det är sällan de bråkar med varandra. Det är snarare så att de har ett högljutt meningsutbyte.

Förekommer det att ni avvisar besökare?
– Ja, det händer, fast inte speciellt ofta.

Är de då påverkade av alkohol eller droger?
– Nej, de är störande och behöver inte vara påverkade.

Säger ni bara till att de får gå eftersom de inte är önskvärda?
– Först talar vi med personen och om de lugnar ner sig är de välkomna. Vägrar de ta reson, får de gå. Om de inte går frivilligt, ringer vi polisen, men det händer väldigt sällan.

Har ni mycket kontakt med polisen överlag?
– Nej, det är oftast lugnt här, så vi har inget behov av det.

Tack för att du tog dig tid att svara på mina frågor
– Tack själv.

Text: Liselotte Frejdig
Foto: Stefan Ek