Etikettarkiv: droger

Recensioner

TheWolfofWallStreet_iTunesPre-sale_1400x2100FILM
The wolf of wall street
(Bio) Text: Kajsa Jansson
Martin Scorseses nya film baseras på den sanna historien om börsmäklaren Jordan Belfort, spelad av Leonardo Di Caprio. Vi får följa Belforts uppgång via hans vilda leverne som yuppie på Wall Street till hans fall som kantas av olaglig aktiehandel och korruption.

Filmen har ett högt tempo och de tre timmarna flyger förbi i ett huj. Det är rappa dialoger med rå jargong och filmen frossar i det som hör den tidens kapitalistiska era till. Drogerna flödar, kvinnorna flockas och pengar har för länge sedan förlorat sitt värde för de inblandade.

Blir det ytligt? Ja, ibland men samtidigt speglar det den tid som var då. Eventuell överdos av svordomar och kokain vägs upp av Leonardo Di Caprio som, i mitt tycke, gör en fullkomligt lysande rollprestation. Även Jonah Hill bör nämnas som gör en väldigt bra roll som Belforts sidekick Donnie. Sammantaget blir de här ingredienserna till en mycket god karamell att suga på i biomörkret!

4001035_640pxMUSIK
After forever – invisible circles
(CD) Text: Janni Littorin
År 2004 släppte Symphonic-Metal bandet After Forever ett koncept-album, Invisible Circles. Sander Gommans, gittarrist och growlare i After Forever, berättar i en intervju i Dutch Progressive Rock Page, om vad albumets titel betyder och refererar till. Sander menar att det finns livscirklar som fungerar som negativa, uppslukande virvelströmmar. Livscirklar man omedvetet dras med i och kan få svårt att ta sig ur igen. Albumet är också en story som, ihop med titeln, är albumets koncept.

Storyn berättar om en ensam flicka som försöker överleva sin svåra livssituation och dystra tillvaro i hemmet med föräldrarna. I hennes vuxenålder börjar hon också förstå hur hon egentligen är ännu ett omedvetet offer i en negativ livscirkel, så som hennes föräldrar. Albumets story tar upp mycket om en brusten familjerelation, förbleknad kärlek och hur barn och tonåringar påverkas av såna här livssituationer. Konceptet var Sanders ide, en inspiration han tog från sitt lärarjobb där han fick se en hel del barn och tonåringar i liknande situationer, så som flickan i albumets story, går igenom.

Själva storyn och konceptet är bara en del av albumet. Det är musiken, dess stämning, sången och sångtexterna som utgör den riktiga tjusningen. Känslor och budskap beskrivs både djupt och med skicklighet i musiken i alla albumets låtar. Floor Jansen (sångerskan i ’After Forever’), gör också sin del och inverkan genom sin starka sång som växlar mellan både sopran, klassiskt och bland annat rock/pop. All den känsla hon har i rösten kompletterar perfekt varje låts stämning. Floors sång får också en fin kontrast till Sanders growling, som bjuder på en mäktig och aggressiv känsla ihop med varje låts flöde och stämning, där gör också musiken verkligen sitt.

Det som gör albumet till ett koncept-album är berättar-känslan, det är i nästan varje låt så att är sångtexten som riktiga dialoger. De dialogerna både sjungs och growlas av både Floor och Sander, de båda gör det väldigt skickligt och inlevelsefullt. I ett par låtar så finns det också talande dialoger. De talande dialogerna är det enda som är mindre bra med albumet, de saknar inlevelse och glöd. Alla talande dialoger görs av Amanda Somerville och Jay Lansford, enligt albumets CD-häfte. Hade däremot Floor och Sander gjort dialogerna så hade det kunnat bli väldigt bra. Själva sångtexterna är inte så poetiska, men ändå bra skrivna. I det stora hela så är det ett väldigt bra album som går på djupet på sitt egna vis. Albumets produktion känns också väldigt engagerat gjort av After Forever. Det tragiska är dock att samma band tyvärr upplöstes år 2009.

Verktyg för liv utan alkohol och droger

SONY DSCAtt tänka och göra rätt, är en del av den färdighetsträning som Vuxenavdelningen arbetar med inom åter-falls­prevention. Det är en metod som hjälper människor att gå från missbruk till ett liv utan alkohol och droger.

Birgitta Bånkestad, behandlingskonsu­lent inom Vuxenavdelningen och Mat­tias Samuelsson, alkohol och drogtera­peut inom Vuxenavdelningen, berättar för ASP Bladets reporter om en kurs de håller i kring återfallsprevention.

Denna kurs hålls för närvarande vid nio kurstillfällen, och sträcker sig på lika många veckor. Varje träff pågår cirka två timmar per gång. Det är en strukturerad kurs, den plan de följer tar upp olika ämnesområden vid varje mötestillfälle. Det skrivs inga journaler, och det förs ingen dokumentation. Den riktar sig till personer som har slutat och inte vill återfalla i narkotika- eller alkoholmiss­bruk i Karlstads kommun.

– Kursen är frivillig, träffarna sker en gång i veckan, två timmar per gång. Gruppens storlek brukar vara på cirka sex personer. Deltagaren får bland annat lära sig om allt från belöningssyste­met till att hantera suget efter alkohol, droger och de många nackdelarna som finns av att vara beroende. Efter varje träff, får man med sig hemuppgifter som man arbetar med inför nästa träff, säger Birgitta.

Birgitta fortsätter:
– Många av deltagarna tycker kursen är för kort och önskar en återträff efter den avslutats.

EN VÄCKARKLOCKA
Kursen kring återfallsprevention är inte ny. Den har förekommit under flera års tid, med andra ledare. Tidigare hette den Väckarklockan. Kursinnehållet är något omarbetat, men är i stora drag ganska likt sin ursprungsform, och äger rum en till två gånger per år.

Den dag som en brukare känner sig redo och har varit nykter en tid, kan denne få hjälp av sin handläggare eller av andra att komma hit. Inget bistånds­beslut behövs.

Kursen vill samla en grupp människor som har behov av att känna gemenskap med andra människor som är i samma situation. De vill skapa gemensam trygg­het i strävan efter förändring. Männ­iskor ska få förståelse och kunna stötta varandra, som varit med om liknande händelser.

Birgitta tillägger:
– Kursen sker i grupp och kan också genomföras enskilt. Kursen är frivillig och gäller för personer från tjugo år, upp i åldrarna.
– En bra mix för en grupp är när deltagarna har blandade erfarenheter av längd på sin nykterhet. De som varit nyktra under en längre tid inspirerar de som har varit det en kortare tid, säger Mattias.

ROLLSPEL
Birgitta poängterar att det är viktigt att betona att detta inte är något annat än just en kurs:
– Det är ingen behandling. Vi diskuterar det ämne som tas upp för dagen, och gör även små grupparbeten. Vid träf­farna går vi igenom hemuppgifterna från veckan som varit. Vi använder också rollspel, och hur man säger nej vid olika tillfällen när man blir bjuden på droger eller alkohol.

Mattias flikar in:
– Hemuppgifterna är en viktig del. Att ta övningen med sig hem, den man fått under veckan. Dels för att öva på och att hålla frågan aktuell.

Text: Lotta Tammi och Robert Halvarsson
Foto: Lotta Tammi

Fakta:
– Kursen i återfallsprevention består av nio tillfällen.
– Den riktar sig till människor som slutat med narkotika eller alkohol och vill lära sig olika färdigheter som gör att de kan fortsätta vara nyktra och drogfria.
– I kursen får man bland annat lära sig teori kring hjärnans belöningssystem och vad som händer när man slutar med alkohol och narkotika. Man får även spela rollspel, prata om vikten av goda sociala nätverk, hantera risksituationer och andra nyttiga aktiviteter.

Från gatan till datan

Bland unga har legala droger köpta på internet blivit allt vanligare. Lagstiftningen hinner inte med och de ofta odokumenterade effekterna kan vara dödliga. Inställningen till nätdroger verkar bli mer och mer liberal. Vad menas med nätdroger, och hur ser läget ut idag?

I en undersökning från CAN (Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning) som genomfördes på våren 2012 framgick det att tre procent av pojkarna och två procent av flickorna i årskurs nio använt nätdroger. I årskurs två i gymnasiet låg pojkarna på två procent och flickorna på tre. Den totala narkotikaerfarenheten förutom just nätdroger ligger betydligt högre.

Snabb ökning
Säkert är att användandet av nätdroger snabbt ökat de senaste åren. Ungdomar vittnar om hur vanligt detta blivit. Det är ju bara att beställa på internet. ”Spice” och liknande rökmixar är den vanligaste preparatgruppen. Man kan säga att droghandeln har flyttat från gatan och in till datorn. Enkelheten, tillgängligheten och en lagstiftning som inte hänger med är orsaker till att attityden till droger förändras. Eftersom det är lagligt tycker många att det känns mindre fel.

André Jonsson på Polisens ungdomsenhet Umeå, berättar i TV 4:s nyheter att man nu ser en ökad trend med ”vanliga” ungdomar som har ordnade familjeförhållanden, börjar knarka. Något man inte sett tidigare.

– Alla föräldrar, oavsett ar man bor eller vad man jobbar med, måste tänka tanken att det finns narkotika i mitt barns närhet, för det är ett faktum idag, säger André Jonsson till TV 4.

Vad är en nätdrog?
Begreppet nätdroger, Research Chemicals eller internetdroger betyder droger med narkotisk effekt som köps och säljs legalt via handel på internet. Kemikalier med liknande effekter som narkotikaklassade preparat, men som i försäljningslandet inte är narkotikaklassade. Detta beror på att de aktiva substanserna inte använts som registrerade läkemedel eller är ovanliga som missbruksdroger i det aktuella landet. De ansvariga myndigheterna har därför inte gjort någon bedömning av effekt och farlighet hos dessa substanser.

Långsam lagstiftning
I sverige har flera nätdroger narkotikaklassats efter hand. Oftast efter att personer avlidit som följd av missbruk. När en substans väl narkotikaklassas leder det ofta till att en substans med liknande effekt börjar säljas istället. För regeringen är processen med att klassa något som narkotika en tidskrävande historia. Varningar från sjukvården, information från experter och ökade beslag är sådant som ska få regeringen att förbjuda dem. I dagsläget kan de bara klassa en substans åt gången. En process som tar minst tre månader, vilket ger drogtillverkarna ett ständigt försprång så att det alltid finns nya alternativ på marknaden.

Förstörandelagen
Förstörandelagen som infördes för två år sedan har däremot bidragit en del till att stävja utvecklingen. Den ger åklagarna möjlighet att omhänderta och förstöra ännu oklassifierade droger. Innan dess räckte det med att tillverkarna ändrade en enda liten beståndsdel i en narkotikaklassad drog, så den plötsligt blev laglig igen.

Kraftigt ökade beslag
Polis och tull uppger att beslagen av nätdroger hela tiden ökar. Förra året hade beslagen av nätdroger mer än fördubblats, vilket även visar att handeln med traditionella droger flyttat ut på nätet. Statistik från Rikspolisstyrelsen visar den tydliga ökningen. 2011 gjordes 2420 beslag av nätdroger. 2012 gjordes 5453. Hos Tullverket har narkotikabeslagen i postflödet ökat med 92 procent sedan 2010.

Stewe Alm, strategisk analytiker, berättar bland annat för rikspolisstyrelsen att det finns en ny generation av missbrukare som föredrar att köpa droger på nätet framför i gatuhörnen. Men det gäller inte bara droger. Handeln med dopningspreparat på nätet är också väldigt stor. Internetspaning måste alltså vara en naturlig del av den dagliga verksamheten när det gäller arbetet mot narkotika.

Att tackla problemet
Behovet av internetspaning har naturligtvis blivit större och flera polismyndigheter har ökat antalet civila specialister. Under 2013 kommer polishögskolan också starta en utbildning i internethämtning som ska ge ökad kunskap på området.

Yngre personer födda på 80- och 90-talet är den grupp som mest beställer denna typ av preparat på internet. Som det ser ut nu är det svårt att få fast de som ligger bakom försäljningen då lagstiftningen ser ut som den gör, plus att det ofta handlar om utländska servrar och hemsidor. Klart står dock faktumet att nätdroger likväl som traditionella droger är en farlig historia. Att göra sig medveten om detta, är som alltid en stort steg i rätt riktning.

Text och illustration: Martin Bäckström-Ledin

Ett socialt evighetsarbete

Stadsmissionen arbetar i första hand med de utslagna och arbetslösa. De erbjuder lagad mat två dagar i veckan. Övriga dagar har de smörgåsar. De delar även ut kläder till de som behöver. Det finns även möjlighet att duscha. ASP Bladets utsände reporter fick en pratstund med Pia-Marianne Nyåker på Stadsmissionen, som är medarbetare i organisationen.

Hur länge har du arbetat här?
– Nu, sista mars, blir det tolv år.

Varför började du arbeta här?
– Jag kom in på ett bananskal, jag hade kontakt med Arbetsförmedlingen, fick komma på intervju en fredag och började jobba på måndagen.

Hur tycker du att Stadsmissionen har förändrat sig under de här åren?
– Jag har fått mer erfarenhet, andra kollegor, fler kunder. Men det är också mer arbete, lönen har också ökat några procent.

Vad tror du om framtiden?
– Det är ett evighetsarbete, även om det kanske kommer att ske i andra former.

Vad tycker du att arbetet här har gett dig personligen?
– Det har gett mycket, jag har fått en annan syn på livet, ödmjukhet inför andra människor, tacksamhet över det jag har.

Vad har du jobbat med tidigare?
– Jag har jobbat som biträde på servicehus och varit lokalvårdare på dagis.

Händer det att besökarna bråkar med personalen eller andra besökare?
– Det händer nästan aldrig att de bråkar med oss och det är sällan de bråkar med varandra. Det är snarare så att de har ett högljutt meningsutbyte.

Förekommer det att ni avvisar besökare?
– Ja, det händer, fast inte speciellt ofta.

Är de då påverkade av alkohol eller droger?
– Nej, de är störande och behöver inte vara påverkade.

Säger ni bara till att de får gå eftersom de inte är önskvärda?
– Först talar vi med personen och om de lugnar ner sig är de välkomna. Vägrar de ta reson, får de gå. Om de inte går frivilligt, ringer vi polisen, men det händer väldigt sällan.

Har ni mycket kontakt med polisen överlag?
– Nej, det är oftast lugnt här, så vi har inget behov av det.

Tack för att du tog dig tid att svara på mina frågor
– Tack själv.

Text: Liselotte Frejdig
Foto: Stefan Ek

Internetdroger

ASP-bladet har varit på besök på Nykterhetsrörelsens bildningsverksamhet (NBV) och talat med Maria Hill som jobbar som studiekonsulent och bland annat med föreläsningar om Internetdroger. ”Det viktigaste är att störa verksamheten”, påpekar Maria Hill.

Internetdroger kan man köpa över Internet lika enkelt som man kan köpa kläder och det finns både lagliga och olagliga preparat. Ibland kallar man dem designer drugs eller research chemicals. Medlen är ofta framtagna i annat syfte än berusningsmedel, exempelvis som badsalt som ger amfetaminliknande effekt, tillväxtmedel eller komponenter i färg. Andra gånger kan det vara ämnen som tagits fram för medicinskt bruk, men som inte godkänts på grund utav att biverkningarna varit för stora. Är det spice, som röks, så består de ofta av en blandning utav örter som kan få cannabisliknande effekter, men som inte syns på kissprov.

Ett annat problem är att man inte kan veta koncentrationen av ämnena. Om en dos är lagom en gång, så kan nästa dos vara annorlunda och ge effekt som är sju resor värre, påpekar Maria.

ÄMNEN I GRÅZONEN

På Folkhälsoinstitutets hemsida kan man se en lista på vilka ämnen som är under utredning. Ofta skrivs det ”sista utförsäljning av detta ämne” då ämnena snart blir förbjudna. Då skapas kemiska ämnen som är nästan likadana, men inte exakt.

Från att nya droger kommer in på Folkhälsoinstitutets lista, så tar det cirka ett år (!) före ämnet behandlats tillräckligt i olika instanser före det eventuellt förbjuds, berättar Maria Hill.

För att snabba på processen så kom en ny lag som heter förstörandelagen, där polisen och tullen kan beslagta preparat som man tror kan användas i berusande syfte, och som man tror kan vålla allvarlig skada eller dödsfall för individen, även om den inte är klassad än, men det är ingen straffrättslig lag.

UTMANINGEN I ATT FÖRELÄSA

Jag möter en del ilska över varför man inte kan stänga ner sidor som säljer dessa ämnen. Det finns åldersgräns på sidorna, men om det är en tonåring som köper detta med mammas eller pappas bankkort, så är det ju aldrig någon som kollar upp det.

Det folk reagerar på är mest att de är så lättillgängliga, bland annat drogen NRG (uttalas ”energy”). Enligt forumet Flashback så finns det personer mellan 17 och 60 år ungefär. På Flashback kan man läsa trådar om så kallade ”tripprapporter”, alltså att personer skriver sina upplevelser av olika preparat, man vet inte åldrar då personer ju använder alias, det verkar vara spritt i åldrarna.

En person tog en drog som sänkte kroppstemperaturen så pass att han fick förfrysningsskador och behövde amputera tår och fingrar.

OERHÖRT KREATIVA PERSONER

Det svåraste för föräldrar är när deras ungdomar flyttar hemifrån för att gå på universitetet, där har de inte kontroll över sina barn längre. Internetdroger är inte ett lika stort problem just nu jämfört med alkohol eller cannabis, som nu växer, men om droger får fäste på en plats så kan det gå ruskigt snabbt.

De jag har träffat har ofta varit mycket oförstående, de har inte ens förstått att det finns, och det gjorde inte jag heller för ett år sedan när jag började.

Föräldrar har inte så bra koll. Man kan vara observant om det börjar komma bruna kuvert med ”badsalt” eller ”fågelfrön” som kostar 2500 kronor.

Ett annat tecken är personlighetsförändringar. Drogdistributörerna kommer fram till nya knep hela tiden, det är oerhört kreativa personer som håller på med det här måste jag säga! Man måste veta vad man letar efter för att förstå vad man ser.

SLÄPP INTE PÅ VAKSAMHETEN

Maria Hill är en studiekonsulent och jobbar med studiecirklar och kulturverksamhet. Vi är en mötesplats där man kan utvecklas och vi hjälper personer som vill lära sig mer saker om våra ämnen.

Antalet personer som dricker alkohol blir allt färre, men av dem som dricker alkohol dricker varje enskild person allt mera. Vi måste vara varse så att detta inte blossar upp igen.

NBV har fyra stråk i verksamheten: alkohol och droger är ett, folkhälsa ett, integration samt internationella frågor.

Drogkonsumtionen i årskurs nio i Värmland har gått ner, men jag hoppas att man inte tänker oj vad bra och sätter sig ner, för då är vi snart på väg till det andra problemet igen.

Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) gör undersökningar kring droger varje år. Alkoholkonsumtionen minskar både hos flickor och hos pojkar i årskurs nio, det man kan se är att flickor närmar sig pojkar i alkoholanvändning, jämfört med när undersökningarna startade på 70-talet och de som dricker gör det mer.

CANNABIS INGEN LÄTT DROG

Maria Hill var med i Nykterhetsförbundets scoutförbund (NSF) som barn, hon blev senare ungdomsledare i 15-16 årsåldern och där ingår det grundläggande information om droger. Jag har också en bror som jag tror är en nykter missbrukare, som har varit missbrukare under många år.

Jag läste om cannabis för 20 år sedan och irriterade mig över att den beskrevs som en ”lätt drog” när man i verkligheten blir bland annat seg i huvudet och spice, cannabisliknande droger, har ytterligare biverkningar eftersom man får en förgiftning varje gång.

LÄS PÅ!

Det är viktigt att föräldrar blir mer medvetna vad riskerna är, vad man ska titta efter, inte minst hur Internet fungerar överhuvudtaget, så att de blir varse om droger dyker upp, till exempel att man observerar i lokaltidningen om droger har cirkulerat i närheten. Det är viktigt att störa verksamheten.

Text: Maria Lundby Bohlin

Där ungdomar brukar finnas

ASP bladet har träffat Magnus Wallgren, Processledare i alkohol och drogfrågor i Karlstad kommun, för att prata om ungdomar och missbruk. Magnus är även drivande i Krogar mot knark och Stoppa langningen. Grunduppdraget i hans arbete är att sänka den totala alkohol- och drogkonsumtionen i Karlstads kommun.

Krogar mot knark är ett nationellt nätverk som finns i ett fyrtiotal svenska kommuner. Syftet med nätverkets verksamhet är att minska och försvåra användandet av narkotika i krogmiljöer. 2002 var starskottet för Krogar mot knark i Göteborg, Malmö och Stockholm. I Karlstad inleddes arbetet 2005 med att få krogar och restauranger att delta i Krogar mot knarks vision om ett drogfriare krogliv. I Karlstad finns det åtta uteställen som samarbetar inom ramen för nätverket.

Förebyggande samarbete

Unga människor vistas ofta i krogmiljöer och i dessa miljöer finns risken att utsättas för narkotika både indirekt och direkt. Genom att Krogar mot knark samarbetar med krogarna kan riskerna minskas.

– Uppdraget är att det ska bli en tryggare miljö för ungdomar på krogen, säger Magnus Wallgren.

Magnus säger att det är viktigt att krögarna tar fram rutiner för hur arbetet ska skötas.

– Krogar mot knark utbildar ordningsvakter och krögare för att de ska veta hur man agerar, säger han.

Magnus menar vidare att krogarna ska ha en tydlig policy i dessa frågor. I marknadsföringen ska det synas att krogen arbetar aktivt mot narkotika.  Han säger vidare att kunskapen har ökat hos krognäringen och att man idag vet mer hur man bättre hanterar narkotikaproblematiken.

Samarbetet i Krogar mot knark baseras på regelbundna möten, där polismyndigheten, alkoholhandläggare och företrädarna från Krogar mot knark träffas. Samarbetsparterna diskuterar hur problematiken ser ut i Karlstad och vad man kan göra.

– Det viktigaste i samarbetet är att krögarna och polismyndigheten kan ha direkt kommunikation mellan varandra, menar Magnus.

Polisen spelar en viktig roll i det förebyggande arbetet. De finns i närheten av krogarna under helgerna för att ge en lugnande effekt, så att inte bråk bryter ut.  Polisen finns även inne på krogarna och det är så vanligt förekommande nu att krogbesökarna ofta inte tar någon större notis om det.

Stoppa langningen

Magnus Wallgren har förutom sitt arbete i Krogar mot knark även ett engagemang i Stoppa langningen. Målet med Stoppa langningen är att minska langningen av alkohol till våra barn och unga och att få till en attitydförändring och kunskapshöjning kring langningens konsekvenser.

– Inför större högtider som exempelvis Valborg träffas vi i storgrupper för att diskutera vad som ska göras, förklarar Magnus Wallgren.

Storgrupperna utgörs av fältarbetare, vaktbolag och polis. Det man diskuterar är var någonstans det kan bli stökigt. Fältarbetarna som Ungdomar för trygghet, Fritidsledare i fält och Socialförvaltningens fältarbetare rör sig på de platser där ungdomar brukar finnas. De vet vilka ställen det brukar vara stökigt och vad som krävs för att lösa de våldsamma situationerna.

En positiv trend är att alkoholkonsumtionen bland ungdomar har minskat. Detta har varit fallet under många år. Magnus säger att enligt den senaste undersökningen är siffrorna de lägsta sedan man började mäta 1971. Risken finns däremot att minskningen av alkohol har ersatts med en ökning av narkotika. Det finns mycket som tyder på det och det är därför som förnyade satsningar mot cannabismissbruk har startats.

När det gäller framtiden önskar sig Magnus Wallgren att Krogar mot knark blir en kvalitetsstämpel för krogen. Krogens varumärke förstärks genom att man är med i nätverket och jobbar aktivt och seriöst med dessa frågor.

Magnus menar att det har blivit svårare att ta narkotika på krogen. För att den utvecklingen ska fortgå behövs Krogar mot knark även i framtiden.

Text: Henrik Sjöberg

Foto: Per Rhönnstad

Ett samhälle utan idrott – lika med högre brottslighet

Jag fick till uppgift att skriva om ungdomar som är på glid. Om det var så att många fler kanske skulle hålla på med kriminalitet och droger om inte idrotten fanns. Mycket utav det här skulle bara bli spekulationer, så det är nog helt omöjligt att ange någon siffra.

Det finns nog ingen förening som jag kan peka ut som skulle vara bättre än någon annan förening på att ta om hand om personer med exempelvis drogproblem. Jag vet inte med säkerhet om det bara är en gammal klyscha att en del strulpällar tas upp av boxningsklubbar. Sant eller inte, men det är ett ryckte som alltid gått.

För det är ju så att idrottsrörelsen berör nästan varenda person i samhället. Håll i er nu, för siffran är imponerande, över tre miljoner personer är medlemmar i någon förening, detta enligt svenska Wikipedia. Ca: en tredjedel av Sveriges befolkning är alltså medlemmar i en förening.

Riksidrottsförbundet är organiserat i 21 distrikt och har 69 specialidrottsförbund. Det finns cirka 22 000 idrottsföreningar i Sverige. Att vara medlem i en förening innebär inte att alla dessa tre miljoner människor utövar idrott, även om den stora massan gör det, utan de kanske bara är stödmedlemmar. Å andra sidan finns det ytterligare ett gäng föreningar som inte är anslutna till Riksidrottsförbundet och så har vi ju alla människor som motionerar på egen hand. Med de här siffrorna så förstår nog de flesta vikten av idrott både för unga och gamla. Självklart så skulle fler personer hålla på med droger och andra kriminella aktiviteter om inte idrotten fanns.

Det är mycket som är häftigt inom idrotten. Att den engagerar människor från olika samhällsskikt, personer som aldrig skulle träffas annars gör det inom idrotten. Den lär ut en massa normer. Idrotten står för rent spel, den tar avstånd från droger, våld och dopning med mera. Sen att det finns undantag kan man aldrig komma ifrån, det gäller inom alla områden i samhället.

Skulle problemen dyka upp, låt oss säga inom ett idrottslag, så tror jag det beror på personerna inom föreningen hur situationen hanteras. Mycket beroende på vad folk runt omkring har upplevt i sina liv. Sen lär idrotten ut mycket som de kanske inte tänker på själva, exempel att det lär folk att kunna jobba i grupp, något som är nog så viktigt i dessa tider. Det lär personer att bli sociala, man får ständigt träning att umgås i grupp. Man lär sig ta hänsyn för varandra.

Ja det är sådana här saker som vi inte tänker på, men tar man sig en funderare så ter det sig självklart att många fler människor skulle vara på glid utan idrottsrörelsen. Inte nog med att den är viktig för den enskilde personen utan den är även viktig för städer, kommuner, ja hela samhället.

Idrotten som motvikt

Om jag håller mig till min egen stad, Karlstad, så spelar idrotten en stor och viktig roll och fungerar som en motvikt mot kriminalitet, våld, droger, rasism och mycket annat som är negativt. Den är också viktig för Karlstad som stad. Karlstad har ju som vision att bli 100 000 personer i sinom tid och då spelar idrotten en viktig roll. Det är viktigt att vi har bra idrottsföreningar eftersom många väljer högskoleort beroende på vilka elitidrottsföreningar som finns i staden. Det kan spela roll vad föreningen har för vision.

Folk, speciellt unga personer skulle hålla på med mer bus om det inte vore så att idrotten fanns. Då syftar jag också på den spontana idrotten, den som var så stor under min uppväxt. Nu kanske många undrar: Var det någon skillnad på idrotten förr gentemot idag?

Ja det kan jag lova alla er som inte växte upp på 70- talet, att vi fick slita själva för att exempelvis spola upp en rink. Jag kommer ihåg hur vi tömde sopcontainerna och fyllde dem med vatten, sen fick vi dra dem till planen och välta ut vattnet över planen. När det gällde fotboll gjorde vi våra egna linjer och mål. Jag kanske låter som en farfar men läget var så att vi gjorde det mesta själva, för att vi skulle kunna leka. Det var sällan det var uppdukat. För egen del så hoppas jag att spontanidrotten kommer tillbaka.

Det här får ju mig att känna mig urgammal, men jag kan inte låta bli att säga att det var bättre förr. På den tiden vi gjorde det mesta själva. Jag önskar att spontanidrotten kom tillbaka för ungdomens skull, för den har personligen gett mig så otroligt mycket; socialt, fysiskt och mentalt.

Text: Christer Adrian