Handel mellan länder är en kraft som skapar välstånd anser många i dagsläget, med utångspunkt att det skulle innebära större välfärd för samhället och individen. Men åsikterna är delade. Kritiker mot hur världshandeln ser ut har i modern tid protesterat för rättvisare villkor. Konflikterna är dock inte nya. Låt ASP Bladet guida dig i 1800-talets största droghandelskrig. Krig som gick under handelns fana.
Genom århundradena har konflikter seglat upp som har aktualiserat åsiktsskillnader mellan sociala rättigheter och handel. Ibland har det varit blodigt allvar. Ett exempel på det senare är Opiumkrigen som varade mellan 1839-60. För att finna rötterna till den konflikten måste vi bege oss till 1700-talet.
Där och då befanns sig det brittiska imperiet i flera världsdelar och förde en aggressiv kolonialism baserad på militär överlägsenhet, vilket ställdes mot ett feodalt Kina med kejserliga maktstrukturer. Europeisk handel med Kina innebar för Storbritannien ett inflöde av exotiska varor och ansågs gynnsamt. Utsökt siden, vackert porslin och välluktande kryddor var alla högt värdesatta i väst.
Dock så var handeln kostsam, så britterna började likt andra européer tidigare intressera sig alltmer för opium som inkomstkälla. Kinesiska myndigheter märkte snabbt faran i spritt bruk och förbjöd införsel 1729, med undantaget för en liten mängd till medicinskt bruk. Detta ledde i sin tur till att britterna började organisera illegala handelsrutter mellan indiska Calcutta och Kina. Brittisk export av opium till Kina växte från cirka 15 ton 1730, till hela 75 ton 1773.
Utvecklingen var explosiv. Brittisk diplomati försökte verka för en avslappnad inställning till opiumhandeln, men det blev utan framgång. Kina stod förhållandevis försvarslöst inför införseln till dess att byråkraten Lin Zexu inledde ett veritabelt korståg mot opiummissbruk 1838. Handlare arresterades, pipor beslagtogs och 1.2 miljoner kilo opium konfiskerades, förstördes och dumpades vid kusten utanför staden Huan. Konflikten mellan Kina och Storbritannien var ett faktum.
Med hissade segel mot krig
Lin Zexu lutade sig på en traditionell konfuciansk världsåskådning där hög moral var A och O. Han kallade Opiumhandlarna för barbarer och ifrågasatte den brittiska regeringens moral i ett öppet brev adresserat till drottning Victoria. Detta fick dock inget gehör. Tvärtom. Sommaren 1840 fanns en stor brittisk-indisk armé på plats vid Kina för att visa på deras militära styrka.
Britternas moderna fartyg och avancerade vapenteknologi var i slutändan Kina övermäktigt, vilket till slut innebar en svidande förlust och ett lika svidande fredsavtal 1842. Det följande fredsavtalet innebar bland annat innebar att britterna fick regera över Hong Kong långt in i modern tid.
Det slutade dock inte här. Ett andra krig inleddes då britterna utnyttjade en incident 1856 för att hissa krigssegel igen. Nu gjorde man gemensam sak med fransmännen i en konflikt som varade i ytterligare fyra års tid och sträckte sig mellan 1856–1860. Efter vinst även i detta krig tvingade man bland annat till sig ytterligare handelsfördelar och legaliserad opiumhandel.
Britternas agerande var dock inte ifrågasatt enbart i Östasien. Även i England fanns svidande kritik mot den egna regimens agerande. När kristna kväkare under sena 1800-talet bildade Society for the Suppression of the Opium Trade bidrog man så sakteliga till en rörelse som kunde innebar till att parlamentariska motståndare till opium mot slutet av 1800-talet kunde få gehör för sina åsikter. Bland dessa fanns den brittiske liberalen William Ewart Gladstone, som i det parlamentariska underhuset undrade om det funnit ett krig som varit mer orättvist och skamfyllt för engelsmännen som det första opiumkriget.
I populärkulturen blev under senare delen av 1800-talet opiumhålan ett begrepp. Ordet till trots så rökte människor opium i alla samhällsklasser. Författaren av Sherlock Holmes, Sir Arthur Conan Doyle lät exempelvis sin rollkaraktär Dr. Watson besöka ett sådan plats i ”The man with the twisted lip”. Som författare var han knappast ensam. Rudyard Kipling låter sin berättelse ”The Gate Of A Hundred Sorrows” berätta historien bakom en kinesisk opiumhåla i Indien och Oscar Wildes ”The picture of Dorian Gray” besöker huvudkaraktären en håla i London.
Text: Robert Halvarsson
Bild tillhandahållen av Wikipedia Commons.
”Kinas välfärd används för att skapa profit åt barbarer. Det vill säga, profiten som barbarerna skapar är tagna från Kinas rättmätiga andel. Med vilken rätt använder de droger för att skada det kinesiska folket? ”
– Lin Zexu 1839, i ett öppet brev till drottning Victoria av England.
ASP BLADET 
