– Låt blicken svepa över färgerna. Ögonen kommer att vila på en eller två färger, välj dem. Orden är Edith Jordans, som återger ett möte med en patient. Ämnet är konstterapi.
I september hölls två föreläsningsdagar för blivande volontärer till EBL-skolan. Detta för att man gärna vill ha lokalerna öppna för socialt umgänge även under tiden som inte utbildning bedrivs. För de som är daglediga och vill arbeta ideellt några timmar i månaden finns erbjudandet att vara ledare och hålla öppet på EBL-skolan. Det är viktigt för människor med psykisk ohälsa, långtidssjukskrivna och långtidsarbetslösa att få ökad möjlighet till aktiviteter och umgänge med andra. Eva och Helene önskar alla i Värmland välkomna till skolan, både som deltagare och som presumtiva ledare.
Från ilsken röd till lugnt grönt
Edith Jordan är fysioterapeut, det som tidigare kallades sjukgymnast, och dessutom uttryckande konstterapeut utbildad i KBT, Kognitiv beteendeterapi. På EBL-Skolans volontärutbildning föreläste hon under rubriken ”Psykisk hälsa – Se det friska.” Hon visar upp Ångest-memes, alltså ett vitt papper med en naken kropps konturer, framifrån, bakifrån och under fötterna som man kan måla i olika färger för olika känslor. Patienterna får välja färger och känslor, varje färg skall tillhöra en speciell känsla. Hon visar upp hur olika patienter har målat, vilka färger de använt och vad de lägger för betydelse i färgen. Ofta startar personen med svart och ilsket rött, senare blir färgerna mildare och lugnare, som grönt och ljusblått.
Hon jobbar mycket med Mindfulness, att vara här just nu. Hon berättar om en man som känt sig som i en båt mitt ute på ett vatten utan att se land någonstans, utan åror.
– Tecknar man ser man sina problem bättre än om man bara tänker på dem? frågar sig Lotta, en deltagare.
Lek på fullaste allvar
– Till och med personer som sitter i fängelse får permission ibland, så varför skulle inte andra också få det? säger Edith.
Om man vill komma i terapi hos Edith, så kan man remittera sig själv eller genom annan till vuxenpsykiatrin. Där tas ärendet upp av en remissgrupp, som beslutar om man få börja. Terapiformen finns även på andra ställen i Karlstad, till exempel på Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP), på Centret för traumatisk stress, på Barnhabiliteringen, i kyrkan och på studieförbundet Sensus.
En förutsättning är givetvis att personen är intresserad och nyfiken. Edith berättar om ”Tysta trummor” att man med trummans hjälp kan ge röst till sina inre röster, först tyst och sedan starkare.
– Det är en lek, men en lek på fullaste allvar, säger hon.
Konstterapi
– Men det är ju hur bra som helst! citerar Edith en patient hon haft.
– Jag vill att du beskriver för mig ditt problem med hjälp av de här färgerna, säger Edith i en återgivning av mötet med patienten. Jag föreslår att blicken får svepa över färgerna. Blicken kommer ta en eller två färger. Ta dem, säger hon.
Patienten börjar med det svarta, sen kom den röda färgen. Vad ser vi för någonting?
– Det här är jag. Hon pekar på det röda. Och den svarta muren runt omkring är ångest. Senare får patienten göra en bild till. Den liknar den första, men det röda i mitten har blivit rosa, och muren har spruckit på flera ställen så hon kan nå ut i friheten lite. På den sista bilden är hon orange utan mur.
– Det fina är att man kan se en process. Det är inte jag som gjort något, det är personen själv. Jag har bara startat resan, är Edith noga med att påpeka.
Text: Maria Lundby Bohlin
Foto: Per Rhönnstad