Etikettarkiv: Ellen Berner

Betydelsen av vackra ord

4563Vad betyder vackra ord och dikter för själen? Hur skulle världen se ut utan poesi och lyrik? Vad är egentligen en dikt? Det kan vara en beskrivning av något som berör, eller en glömd känsla från vårt gamla liv. Kanske är det ett utlopp för själen. Vad vore jag utan ordens poetiska flöde?

Många känner nog ofta igen sig i poesins rader, om de bara vill. Vissa texter är lätta att förstå, de handlar om klara budskap och känslor vi alla upplevt. Andra är underhållande; exempelvis limericken. Sen har vi mer diffusa texter. De som kräver ett tränat öga, förståelse och analys för att förstå och uppskatta. Dessa är de jag tycker bäst om, de visar upp poetens skicklighet med ord. De har ofta ett vackert flöde, fantasifulla beskrivningar och symbolik.

Det är när insikten av vad texterna handlar om som vi kan känna igen oss i djupet av dem. Poesi uttrycker känslor som vi annars inte kan beskriva, en frihet att få ner tankar på papper utan att behöva säga för mycket, bara det viktiga. De är som vackra ord som flödar ur oss.

LYRIKEN HJÄLPER MIG
Att jag funnit lyriken har hjälpt mig. Upplevelser och känslor jag annars skulle hållit kvar inombords, som drar ner mig i mörkret, har befriats av att jag kunnat uttrycka dem i dikt. Saker jag inte kunnat sätta ord på har andra diktare skrivit, och när jag läst dem har jag känt: ”ah det finns någon där ute som förstår.” Det hjälper en att hitta de rätta orden att beskriva våra innersta tankar.

På många sätt har det hjälpt mig att komma ut ur mitt skal som jag befunnit mig i under många år. Det är en lättnad att kunna skriva om problemen som hopar sig i livet. Men självfallet gäller det inte bara negativa saker i livet. En dikt kan bevara även vackra ögonblick i livet som man vill spara. Saker vi måste få ur oss innan vi spricker av upprymdhet. När man sedan läser dem målas bilden upp av den där dagen då man var som lyckligast, stunden då allt var perfekt, minnet av den underbart förtrollande soluppgången.

GRAMMATIKENS BEFRIARE
En enkel promenad på stranden kan bli ett nostalgiskt ögonblick med hjälp av lyriken. För att inte tala om allt positivt det tillför språket. Språket idag har mycket att tacka lyriken. För hade det inte varit för lyriken hade språket inte utvecklats till det vi har idag. Till skillnad från böcker och andra texter så är dikten grammatikens befriare. Visst finns det regler även i lyriken. Men de är inte huggna i sten. Allt hänger på hur du vill förmedla ditt budskap, på att hålla den rytm som ger dikten liv.

Tänk på det nästa gång du läser en dikt. Hur hade världen varit utan de stora diktarna? Hade du med ord kunnat beskriva känslan av kärlek med rättvisa? Eller hur förtvivlad du egentligen känner dig? Hur många nya ord och meningar har vi egentligen fått av författare som använt sig av lyrik i sina beskrivningar? Och vad hade musiken varit utan dessa rytmiska texter?

Detta är anledningen till att jag alltid kommer uppskatta diktandet, och använda det när jag rannsakar mig själv under mina svåra stunder. Jag kommer alltid vara djupt tacksam för denna konstform. Så tack till er alla underskattade poeter där ute. Fortsätt i er strävan, ni har fortfarande en publik där ute som uppskattar era verk. Och tack till alla unga sorgsna själar därute som satt ord på känslor som man annars inte kunnat beskriva. Fortsätt ert sökande efter svar, era rop efter förståelse. Och slutligen till er mer skämtsamma poeter där ute, ett gott skratt förlänger livet heter det ju, att kunna underhålla andra är lika viktigt som att kunna förstå andra.

Text: Anna Pettersson
Foto: Ellen Berner

Musik spelar på känslorna

23423423442Att musik påverkar oss är ingen hemlighet. Olika delar av hjärnan aktiveras när melodier av känslor når våra öron.

Musik kan betyda olika saker för olika människor. För mig är musik någonting jag blir stärkt av inombords. Hela tiden, överallt. Vare sig det är hemma när musiken släpps fri genom högtalare eller på en tågresa via hörlurar kopplade till mobilen. Den hjälper mig att fly bort från världens alla sinnesintryck. Lugnar ner mig när jag känner mig upprörd eller stressad.

Enligt forskaren Stefan Koelsch påverkar musik oss mer än vad vi tror. I en artikel från Dagens Nyheter står det bland annat om att personer med afasi kan få en förbättrad talförmåga genom musiklyssnande. Engelsmannen Nick van Bloss har Tourettes syndrom och utför 40000 tics om dagen, men när han väl sätter sig vid pianot försvinner alla ticsen.

Jag tror verkligen på teorin om att musik påverkar våra känslor och vårt mående. Det är mycket tack vare musik som jag har växt som person och vågar stå för den jag är. Men minns ni de gånger som man känt sig förargad och lite irriterad då man suttit på bussen utan hörlurar för att de är kvar hemma…? För mig är just ett sådant tillfälle extra jobbigt, eftersom jag har behov av att kunna stänga av ljuden utifrån.

På hemsidan ”den kulturella hjärnan” står det att forskare nu kommit fram till att musik som innehåller känslor aktiverar olika delar av hjärnan. Glad musik kan få oss att andas snabbare och skratta, medan sorglig musik kan få oss att känna vemod och gråta. Men varifrån kommer dessa känslor? Vi vet vilken slags musik det rör sig om, redan innan signalerna har skickats upp till hjärnan. Därefter anpassar kroppen rörelserna efter musiken. På så sätt kan även olika slags känslor, kopplade till det vi hör, komma fram.

Vilken sorts musik blir ni glada av? Jag blir glad av musik som innehåller ett snabbt tempo, eller en låttext med ett tydligt budskap. Men även låtar som man känner igen, tycker jag om, för då kan jag sjunga med och slipper tänka vad som kommer härnäst. Men vilken slags musik blir ni sorgsna av? För min del är det mest ballader, eller låtar där artisten har en kraftfull röst och sjunger om ett aktuellt ämne, som gör mig lättare berörd när jag är ledsen.

Som avslutning har det visat sig att barn med autism reagerar väldigt starkt på just känslosam musik. Musikterapi kan därför vara en bra hjälp för barn, att lättare sätta ord på sina känslor och få bättre kontakt med andra. Musikterapi har därför visat sig ge ett positivt resultat i de flesta fall, detta kan man läsa på ”den kulturella hjärnan”.

Källor: Dagens Nyheter 2009-03-20
kulturellahjarnan.se 2014-03-18

Text & foto: Ellen Berner

Glädje & skratt

23423423Jag tror ofta att det är glädjen, skratten och den positiva andan som gör att man håller ihop i en familj oavsett vad som än händer. Därför är det personerna i min familj som är de som stödjer mig i att fortsätta vara mig själv. Det har alltid varit så, och kommer alltid vara så.

Jag vet att det funnits stunder i min barndom då även ”lilla jag” varit jobbig och hittat på bus. Men då har det till största del berott på någon annan som retat upp mig. Något konkret exempel behöver jag inte ge, för dessa situationer har sannolikt alla varit med om. Framförallt är det mamma, pappa och mormor som stöttar mig i att fortsätta kämpa att gå mot strömmen. När det funnits kompisar eller andra personer som retat mig för den jag är.

Tuff utan mask
Under högstadietiden upplevde de flesta mig som mer ansvarstagande och mogen än vissa andra i min klass. Detta berodde nog på att jag var en av de som inte gömde mig bakom en mask för att få bekräftelse från andra genom att vara tuff. Givetvis tyckte mina föräldrar att detta var bra. Men samtidigt fanns en osäkerhet där som min familj hjälpt mig med att förminska.

Allra käraste systrar
Osäkerheten är en jobbig känsla som mina tre äldre systrar och deras partners hjälper mig att mota bort. Dessutom försöker vi ge positiv feedback till varandra genom att prata om vad som hänt och varför. I och med att jag nämnt mina systrar, kan jag även skriva om mina syskonbarn. Bland dem finns ett stort spektrum av personligheter som uppmuntrar mig att se positivt på tillvaron. Från Rasmus, som är humoristen i familjen och får alla att skratta, till lilla Hedvig som skiner upp när hon ser mig och ofta ger mig ett stort leende så att hela jag blir glad inombords.

Coola mormor
Ännu en viktig och nära person, som jag nämnt ovan i texten, är min kära mormor som är 90 år. Hon har en styrka i sitt sätt att leva och tala på, som jag önskar att mitt framtida jag kommer ha. Mormor är en inspirationskälla vad gäller många saker, bland annat att avstå från alkohol och andra droger. Jag tror att det redan under min högstadietid var min mormor som visade mig att det fungerar att ha kul och att vara cool utan detta. Egentligen har jag aldrig haft någon längtan efter att bli berusad eller hög på något annat än just själva livet. Min mormor och jag har allt som oftast väldigt roligt ihop, och som hon brukar säga, ett skratt förlänger livet.

Familjer kan se ut på olika sätt. Den kan bestå av en fosterfamilj, ett samkönat äktenskap, ensamstående föräldrar eller med släkt på annan ort. Sammanfattningsvis tror jag att det ofta är glädjen, skratten och den positiva andan som gör att man håller ihop i en familj oavsett vad som än händer.

Text: Ellen Berner
Illustration: Martin Bäckström-Ledin

Kopparklint är maskrosflickan

45”Maskrosflickan” heter Marléne Kopparklints andra bok om sin uppväxt i ett alkoholiserat hem. Den första boken heter, Det som inte syns och den behandlar uppväxtåren från sju till sexton år. Maskrosflickan handlar om åren från 16 till 22 år. Kopparklint har planerat en tredje bok i samma serie.

Marléne Kopparklint är kommunalråd och ordförande i Vård – och Omsorgsnämnden. Hon är uppväxt i Karlstad och fick en bristfällig skolutbildning på grund av mammans och pappans alkoholproblem. Hennes pappa var egen företagare, så de hade det gott ställt, säger Marléne Kopparklint.

– Jag hade en väldigt jobbig uppväxtmiljö. Jag var mycket ledsen, orolig och stressad, berättar hon.

Hennes mamma försvann många gånger och kunde inte ta ansvar för familjens ekonomi. Hon drack ofta i perioder, flera dagar i sträck och tog lugnande tabletter. Pappan drack alltid öl efter arbetet och på helgerna blev det oftast mer. Föräldrarna bråkade mycket när de drack tillsammans, då fick Marléne sära på dem och lugna ner dem.

I början av tonåren började hon glida från sin pappa, på grund av att han lämnade mamma och började arbeta i Oslo under veckorna. Marléne var då ensam med mamman under veckorna, som då drack. Som vuxen upplever Marléne att hon har svårt att lita på andra människor som en konsekvens av sin uppväxt.

– Jag har blivit stark, för om jag hamnar i jobbiga vardagliga situationer så kan det inte bli värre än det jag varit med om, fortsätter hon.

Barndomen har lärt henne att ta tillvara på de bra sakerna i livet och inte ta saker och ting för givna.

Vill hjälpa andra
– I dag har jag inga psykiska problem som ett resultat av min uppväxt, men i 20 års-åldern fick jag gå hos en psykolog där jag fick hjälp, menar hon.

Marléne Kopparklint bryr sig inte om vad hennes pappa tycker om boken. Det hon vill med boken är att den ska kunna hjälpa andra. Hennes mamma tror hon skulle vara stolt över hennes böcker, även om hon samtidigt skulle tycka det var jobbigt. Pappan är vid liv, men mamman är död nu.

– Det som var bra under min uppväxt var när mina föräldrar hade nyktra perioder och vi liknade en normal familj. Liksom mina klasskamrater hade, säger hon.

Ovissheten av att aldrig veta när drickande eller slagsmål skulle inträffa, eller när mamman skulle vara påverkad av sina problem, var jobbig, fortsätter hon.

Hennes budskap är att man kan vända en jobbig uppväxt till något positivt med hjälp av kunniga människor och att bearbeta det som hänt. Som vuxen försöker hon se de positiva saker som inträffade under hennes uppväxt, och att se det positiva sammanhang som hon själv har byggt upp med sin familj.

Hon har brutit mönstret och låtit sina barn växa upp i trygghet. Detta fick hennes mamma inte uppleva under sin uppväxt. Hennes morfar led också av psykisk ohälsa under sitt liv.

– Min mamma hade alltså inte så bra förutsättningar, avslutar Marléne Kopparklint.

Text: Olle Stagnér
Foto: Ellen Berner

Osäker grundtrygghet när datorerna jobbar

1233Under den pågående digitala revolutionen kan vi komma att behöva beskatta annat än just arbetstid om vi fortsatt skall kunna säkra grundtryggheten för våra medborgare. Birger Schalug hävdar att miljontals jobb kommer försvinna och vill därför att vi ifrågasätter normen om 40 timmars arbetsvecka.

På DN debatt skriver Birger Schlaug att vi befinner oss i en digital revolution som de närmaste åren kommer att leda till att miljontals jobb försvinner. Han menar att det aktualiserar en omprövning av hur vi ser på arbetstidsnormen om 40 timmar och att skattebasen skulle behöva breddas och därmed inte vara så koncentrerad till just arbetad tid. Eftersom den tekniska utvecklingen möjliggör ekonomisk tillväx med kraftigt minskad mängd lönearbete, vore det rimligt med förändringar i skattesystemet för att även kunna garantera välfärden.

”Produktionen bör beskattas likvärdigt, eller näst intill likvärdigt, oavsett om den sker med hjälp av mänsklig arbetskraft, robotar, datorer eller annan digital teknik. Allt annat vore att straffbeskatta just arbetstid.” skriver Birger Schlaug i sin artikel på DN debatt.

I sin replik ger Mathias Sundin, folkpartistisk riksdagsledamot, exempel ur historien och skriver att Schlaugs slutsatser är felaktiga och menar att vi snarare kommer att behöva arbeta mer för ökad tillväxt. Anpassningen till det digitala samhället bör istället innebära lägre skatter för företag, vilket då leder till skapandet av nya jobb inom modern högteknologi. Han avslutar med påståendet att: ”domedagsprofeterna kommer att ha fel även denna gång”.

Affärskonsult Kent Berg riktar istället in sig på att Schlaugs idéer skulle komma att leda till än högre arbetslöshet när kortare arbetstid också leder till minskad konsumtion. Han håller dock med Schlaug om att formen med beskattning av arbete är olycklig i sammanhangen, men vill då istället se en ökad beskattning av konsumtion.

”Å ena sidan argumenterar man för att höga skatter dämpar efterfrågan på alkohol och tobak, men höga skatter på arbete påstås inte ha någon betydelse på efterfrågan av arbete. Någon måste förklara det, för det stämmer helt enkelt inte. Varför inte beskatta konsumtion istället för arbete eller produktion?” avslutar Kent Berg sin replik.

Som svar på kritiken beskriver Birger Schlaug sin ursprungliga poäng som att teknikskiftet visst kan ses som välkommet om justeringar i skattesystemet samtidigt garanterar välfärden. Han uttrycker även oro över att Mathias Sundin tycks uppfatta mer fri tid åt den arbetande delen av befolkningen som något självklart ont och möjligen som ett hot mot vår arbetsmoral. Birger Schlaug menar att han föreslår något som kan bli räddningen i en situation som kan komma att bli verkligt omvälvande med stor arbetslöshet även hos grupper som tidigare varit förskonade.

I det sammanhanget tycks han mena att meningsmotståndarna sitter fast i ett allt för dogmatiskt tänkande. ”Hur infamt inbäddad i idén om arbetslinjen är man inte då? Och vilken snäv uppfattning har man inte då om vad en människa är?” Avslutar han med tydlig adress mot folkpartisten Mathias Sundin.

Text: Lars Axelsson
Foto: Ellen Berner

En hyllning till boken

656565– Vad läser ni, min prins?
– Ord, ord, ord.
Från Hamlet

När jag arbetade i Stockholm, hade jag en kollega som inte hade läst en enda bok sen han hade gått ut 9:an! Och det var han stolt över!

Istället hade han suttit i publiken på en mängd fåniga TV-program och lyste upp värre än sommarsolen när någon sa att de hade sett honom. När han fick höra att jag inte hade en TV, tyckte han att jag hade ett torftigt liv. Jag skakade bara på huvudet och sa:
– Vi har nog olika definition på vad torftig innebär.

Jag menar, tänk att inte ha känt magin inför en ny, gärna tjock, bok. Vad kommer den att innehålla? Vilka människor eller andra karaktärer kommer jag att möta? Vilka öden kommer att beröra mig? Vilken plats tar den mig till?

Att sitta i favoritstolen/-fåtöljen eller ligga på sängen, lätta ankar och låta sig sväva iväg… Till en annan stad, ett främmande land eller en okänd planet… Hur kan nån vara stolt över att inte ha blivit trollbunden av några magiska bokstäver? Det övergår åtminstone min händelsehorisont.

345345

Bokstäver som skrivs till ord. Ord som byggs till meningar. Meningar som sätts samman till stycken. Stycken som byggs till kapitel. Kapitel som bildar en bok. En bok som bildar, berör och berikar oss, i bästa fall.

Under min uppväxt hade jag nästan inga kompisar, utan böckerna var mina vänner. Varje vecka gick jag till biblioteket med mammas shoppingvagn fylld av lästa böcker och kom hem med en nyfylld vagn med nya och olästa böcker. På den tiden fick barn under sju år bara låna tre böcker i månaden, men jag fick dispens och fick låna hur många jag ville.

Jag läste så gott som allt jag kom över och jag kunde klassificeringsalfabetet som ett rinnande vatten, A – Bok- och biblioteksväsen, B – Allmänt och blandat, C – Religion. Det fanns även andra system.

”Mången bok gör dig klok”, som Tage Danielsson sa. Ta risken och läs en bok av en författare du aldrig hört talas om tidigare. Tänk vilket äventyr som väntar dig! Det var så jag upptäckte Vindens skugga, en magnifik läsupplevelse. Vid det här laget har jag läst den fyra gånger. Och det fantastiska och märkliga är att den inte blir uttjatad. Varje ny omläsning medför att jag upptäcker något jag tidigare har missat. Jag avundas dig som inte läst den tidigare.

Mycket nöje!

Text: Liselotte Frejdig
Foto: Ellen Berner

Vilka är vår kulturskribent Liselotte Frejdigs favoritböcker?
Här nedan följer en lista med några av hennes tips:

Douglas Adams
Liftarens guide till galaxen; världens enda trilogi i fem delar

Ray Bradbury
Invasion på Mars

Arthur C Clarke
2001

Sir Arthur Conan Doyle
Sherlock Holmes (Det finns fyra romaner och femtiosex noveller)

Umberto Eco
Rosens namn och Foucaults pendel

Reginald Hill
Främlingars hus

John Irving
Hotell New Hampshire och Garp och hans värld

Ellery Queen
De tolv julklapparna

J.R.R. Tolkien
Bilbo och Trilogin om Ringen

Carlos Ruiz Zafón
Vindens skugga, Ängelns lek och Himlens fånge

En positiv värld bortom bubblan

35Förut kändes världen så långt borta. Men nu känns det som den kommit närmare. Bubblan som jag gömde mig bakom, har försvunnit nästan helt och nu är det lättare att nå ut till verkligheten, lära känna folk. Det finns flera positiva saker som hjälpt mig framåt.

Jag är en 23-årig kvinna som har ett osynligt handikapp, Aspergers syndrom. Det kan innebära att man har svårt att sortera intryck från omvärlden. I mitt fall påverkar det även hur jag förstår de sociala reglerna.

På högstadiet upplevde jag att det blev tuffare att vara mig själv, i och med att jag var mobbad. En osäkerhet sköljde över mig varje gång, varenda dag, någon kommenterade något som jag gjorde eller sade. Det innebar att jag blev mer inåtvänd och mitt självförtroende sjönk.

När jag slutade nian, och var på ett litteraturläger i Karlstad fanns många likasinnade, där vågade jag äntligen berätta vad jag varit med om. Då växte mitt mod och självkänslan stärktes. Osäkerheten som funnits innan försvann.

1234

Familjen har stor betydelse
Hur stor betydelse har familjen för mig? Den är oerhört viktig. Familjen har fått mig att växa som person, och gett mig möjligheten att uttrycka mina tankar och lyssna på andras erfarenheter. Något som verkligen gör mamma och pappa ovärderliga, är att de finns där för mig när jag behöver stöttning.

Jag har alltid varit glad och social, och nu upplever personer i min omgivning mig som en person som tar för sig mer och vågar ta mer initiativ. Dessutom så har jag ju alltid varit mig själv och gått mot strömmen, men det är vänner, familjen och arbetskamrater som format mig till den jag är nu. Framförallt tror jag att det är den praktikplats jag är på just nu, Mediagruppen, som gör att jag vågar öppna mig och se det positiva i tillvaron.

Nu undrar jag om du som läsare kan komma på något positivt som lyser upp din vardag? Till exempel kan det ju vara att umgås med nära och kära, musik, eller att vara ute i naturen osv. Skriv ner punkter på saker som får de negativa känslorna att försvinna och stärker glädjen i ditt liv.

I mitt fall så har den bubbla jag använt mig av för att kunna stärka mitt inre, inte längre någon roll att fylla.

Text & foto: Ellen Berner

Fyra positiva saker som får Ellen att må bra:

* Foto, för att fånga detaljer ur ett annorlunda perspektiv på bild.
* Karaoke, för ett stort sångintresse.
* The sims, för möjligheten att se hur små världar av familjer skapas genom ett dataspel.
* Musik, för att det ger mig ett lugn.