Etikettarkiv: enhetschef

Inget mer Fas treande!

calculator-385506

Den första februari 2016 började avvecklingen av Fas 3. Det var ett av regeringens vallöften från hösten 2014 och ska vara slutfört den 31 januari 2018. Omkring 39 000 personer berörs av beslutet och det råder skilda åsikter om vad som ska hända med dem.

Jobb och utvecklingsgarantin infördes 2007 av den förra regeringen och är en arbetsmarknadspolitisk åtgärd för personer som förbrukat sina a-kassedagar och som inte har ett arbete att försörja sig på. Fas tre innebär att personen ska ha sysselsättning hos en anordnare (arbetsgivare). Anordnaren får 225 kr/dag per deltagare och behöver inte betala ut lön, arbetsgivaravgift eller försäkring.

Sveriges Television rapporterar att avvecklingen går snabbare än beräknat. Samtidigt har det tagit längre tid att få fram de utlovade extratjänsterna inom kommunerna. I juli månad 2016 fanns det bara 850 extratjänster jämfört med Arbetsförmedlingens prognosuträkning på 3400 extratjänster vid samma tid.

Avvecklingen och bristen på de utlovade extratjänsterna har medfört att många deltagare i Fas 3 istället har blivit internplacerade. Det innebär att de får sitta hemma och vänta på att arbetsförmedlingen ska höra av sig. Flera arbetsintegrerade sociala företag har fått lägga ner sin verksamhet eftersom arbetsförmedlingen och försäkringskassan anvisar allt färre personer till dessa verksamheter.

Göran Pettersson, generalsekreterare för Forum – idéburna organisationer med social inriktning, vädjar tillsammans med andra arbetsintegrerade företag i ett öppet brev på svd.se till Mikael Sjöberg, generaldirektör på Arbetsförmedlingen, att agera.

– Vi behöver handling nu! Vi behöver ett specifikt program som visar att arbetsträning och rehabilitering inom arbetsintegrerade sociala företag gör det möjligt för personer att utvecklas och skapa sig en väg till egen försörjning och i en del fall även integration, skriver Göran Pettersson.

– Det är olyckligt om man går hemma och gör ingenting, det är absolut inte meningen! Är det så bör man ta kontakt med Arbetsförmedlingen för att få hjälp, säger Jeanette Azinovic, enhetschef på Förmedlingsavdelning på Arbetsförmedlingen, till Sveriges Television

Text: Ylva Alsterlind

I fokus: Avdelningen för ensamkommande unga

IMG_9105Månadens i fokus har besökt den nystartade Avdelningen för ensamkommande unga, och träffat Björn Vestberg som är enhetschef.

Arbetet med ensamkommande har pågått i Karlstads kommun sedan 2008, och var då en del av Familjeavdelningens verksamhet. Avdelningen för ensamkommande unga har sedan november 2015 varit en fristående avdelning. Björn och hans kollegor har under den här tiden byggt upp avdelningen och sammanlänkat alla verksamheter.

Björn har lång erfarenhet av sociala frågor och har jobbat i olika funktioner, exempelvis som biståndsbedömare och enhetschef vid Hammarö kommun. Han kom tillbaka till Karlstads kommun 2008 och startade boendet för ensamkommande i Molkom, som då hade tio platser att förfoga över.

Målet med Avdelningen för ensamkommande är att främja integrationen för de personer som kommer hit och att ge dem en bra start. Det gäller att stötta och stödja så att de nyanlända kommer ut i arbetslivet och att den ensamkommande får en bostad.

När en person blir arton år och räknas som vuxen, så kan personen själv välja vad man vill göra. Det kan hända att personen vill flytta till en annan stad. Sedan kan det vara så att prioriteringen ligger i att slutföra skolgången och då kan individen vara kvar inom avdelningens ram. Detta kallas kvarskrivning.

– Efter att de fyllt 21 år släpps ungdomarna. Men tills dess så har förhoppningsvis en del kommit vidare och fått en egen bostad, då har vi en utslussningsgrupp som heter Tellus som hjälper ungdomarna till rätta. Det är mycket som händer när man skaffar ett eget boende. Tellus är ett stöd framtill 21 års ålder, förklarar Björn Vestberg.

Björn Vestberg menar att det är viktigt att förstå att personerna de jobbar med flyr från krig och lidande, för att skapa sig ett bättre liv här. De vill ha en utbildning, ett jobb, en bostad eller kanske skaffa sig en familj.

– Utmaningen är att integrera och hjälpa till att stötta, så att de unga kommer in i vårt samhälle, att de blir en tillgång för samhället, och det vet vi att många kommer att bli, menar Vestberg.

Hösten 2015 var ur kommunens perspektiv väldigt tuff i och med den stora flyktingtillströmningen.

Redan i somras märktes en ökning. Kommunen jobbade utifrån avtalet med Migrationsverket som innebar att 38 asylsökande unga skulle tas emot per år. Detta sattes ur spel när flödet av flyktingar ökade.

– Då fick vi ett tjugotal anvisningar per vecka. Eftersom det var lagstadgat att vi skulle ta emot flyktingar, var vi tvungna att hitta placeringar. Det medförde att vi fyllde upp alla boenden. Istället för att man bodde en och en, eller två och två, ledde det till att de fick bo tre eller fyra tillsammans.
Eftersom det var brist på platser, var man tvungen att hitta placeringar på andra orter i Sverige. Det finns idag cirka 250 ungdomar i Karlstads kommuns omsorg som är placerade i Karlstad eller någon annanstans i landet.

Björn Vestbergs roll som chef är att bygga upp avdelningen. Det gäller bland annat att få in all personal på rätt plats. Sedan är det viktigt att ta reda på hur man går framåt.

Det finns ett flertal olika utmaningar som Avdelningen för ensamkommande unga har att arbeta med.

– Den största är givetvis boendet. En annan stor utmaning är att hitta ett arbete eller praktik.

När det kommer till framtiden tycker han att den ser spännande ut.

– Jag tror mycket kommer att hända. Vi är väldigt beroende av det som händer i omvärlden. Kommer det bli att så att alla flyktingar kommer fördelas lika mellan länderna, och vad kommer EU fram till?, frågar sig Björn Vestberg avslutningsvis.

Text & foto: Henrik Sjöberg

Andra samtalsämnen för manlig personal

1253251325Hur är det att arbeta som man inom hemtjänsten? Det känner Nisse Jonsson till, han arbetar som vårdbiträde inom Karlstad kommuns hemtjänst på Rud i Karlstad.

Nisse har arbetat tre år inom hemtjänsten, mest på Rud. Han är en del av en kvinnodominerad personalstyrka, men känner till ett fåtal män som också jobbar inom hemtjänsten. Tidigare jobbade han på Karlstads Express, och skulle hämta en möbel i en kommunal fastighet, men gick fel – hamnade på Hemtjänsten. På den vägen är det.

– Vi har mycket samarbete inom arbetsgruppen och vi hjälps åt väldigt mycket. Jag känner mig trygg i mitt jobb med mina arbetskamrater, menar Nisse.

– Det uppskattas av de äldre, att personalen har en blandning av män och kvinnor i olika åldrar, fortsätter Nisse.

Trevligt jobb
Han tycker att det är mycket trevligt att jobba inom hemtjänsten, på grund av mötet med olika människor. Åldern har viss betydelse, han är 52 år och de äldre män han träffar i jobbet, tror han pratar annorlunda med honom – och att det blir andra samtalsämnen.

– De flesta uppskattar när det kommer en kille. Det är förstås samma regler som gäller för mig som för kvinnorna, säger Nisse.

Han vill se mer tid för samtal, och tycker att han och hans arbetskamrater har för lite tid att göra sitt jobb på. Han tror att de skulle behöva mer personal för att kunna ge bra omvårdnad. Det är bara de praktiska arbetsuppgifterna man hinner med, den sociala biten med brukarna hinns inte med. Det är något som han saknar.

Vill få in fler män
Sanna Rydberg arbetar som enhetschef inom äldrevården, hon säger att det är bra för arbetsklimatet med män och personer med olika åldrar i arbetsgrupperna. Hon menar att orsakerna till att det är så få män som arbetar inom äldrevården, beror på att det av tradition är ett kvinnodominerat yrke.

– Vi vill få in fler män på arbetsplatserna, men det är kompetensen som avgör vem som tillsätts på tjänsten, säger Sanna Rydberg.

Det är inte så stor skillnad på mäns och kvinnors arbetssätt, men flera män i arbetsgruppen kan påverka samtalsämnena i gruppen.

– För att få in fler män på arbetsplatserna så gäller det att kunna belysa att jobbet är väldigt varierande, menar Sanna Rydberg.

– Att män är fysiskt starkare har ingen betydelse för arbetet, avslutar Sanna Rydberg

Text: Olle Stagnér
Foto: Lotta Tammi

Från laserklinik till det goda boendet

12345Från början var det ett motell, sedan höll laserkliniken till där. I slutet av Mars invigde Nordby 3, tre nya lägenheter. Personal och brukare på Nordby har även fått utökade lokaler med konferensrum, aktivitetsrum och kontor. ASP Bladets reporter var där och talade med både enhetschefen och en av de boende.

Nordby 1 och 2 har socialpsykiatriska hyresgäster, det är åtta brukare på vartdera boendet och på det tredje boendet, bor de med missbruk eller beroendeproblematik. Där är de för närvarande nio stycken. Sammantaget bor här allt som allt 25 hyresgäster. För att få leva på Nordby behövs ett beslut om särskilt boende och för Nordby 3 ett biståndsbeslut. Brukarna har personal tillgänglig dygnet runt.

Enhetschefen Anette Åberg har varit där sedan 2011, då hon efterträdde Per Johansson. Anette har jobbat som enhetschef i Karlstad kommun sedan 2007. Innan dess var hon enhetschef i Forshaga.

– Jag trivs fantastiskt bra här. Personalen är bra, brukarna är trevliga och goa, och det är sällan bråk, säger hon

Bostäderna består av ett rum och kök, dusch och toalett och är på mellan 32 och 35 kvadratmeter. Hyran är cirka 3700 kr/månaden.

– De får även betala för maten, fortsätter hon, frukost, lunch och middag kostar 89 kr/dag. Varje enhet har egna kök och matsalar. Ofta lagar personalen mat med hjälp av de boende, ibland bakar de tillsammans. Matsedeln bestäms vid de husmöten som hålls varje månad.

Nyktra gäster
Vissa lokaler är gemensamma, till exempel TV-rummet, allrummet och uppehållsrummet. Där finns det plats för att se film, kanske hålla en gemensam fest, någon gäst som håller föredrag och liknande aktiviteter. Det finns inga besökstider, utan meddelas personalen i förväg, kan besökare komma ”när som helst”. Men för att besöka Nordby 3 krävs att du är både nykter och drogfri.

– Vi har en fest för brukare och anhöriga kring midsommar när vi grillar och umgås allihop. I anslutning till första advent, har vi även en julfest och den är också för brukare och anhöriga.

ASP Bladet träffade även Peo som är en av de boende på Nordby.

– Jag var tidigare uteliggare, bodde på härbärge och jag blev fantastiskt glad när jag fick veta att jag skulle få bo här. Jag blev den första på kölistan. Det har också betytt att jag fått ny kontakt med min dotter. Hon hjälpte mig ordna upp det här, och numera har vi kontakt varje dag.

Tidigare har han bott på Trossen, även det ett gruppboende, men där trivdes han inte. Han var med om en svår olycka och hamnade i rullstol.

– Jag bröt ryggen och fick en kraftig infektion, sammanlagt åt jag 235 penicillintabletter och fick återvända till sjukhuset.

Det var en tuff resa, som han klarade, mot alla odds.

– I dag går jag med rullator, även om jag inte orkar gå några längre sträckor. Innan jag kom hit, bodde jag på Nypan, som även det är ett gruppboende. Det var också fint och bra, men här är det bättre. Jag har även fått några nya vänner och i stort sett kommer vi bra överens.

Text: Liselotte Frejdig
Foto: Per Rhönnstad

Man släcker inte bara bränder på räddningstjänsten

234234Det pågår en ständig planering av vårt samhälle, vägar ska fungera, man ska vara förberedd vid el – och vattenavbrott i kommunen. Något Pia Holmstrand, säkerhetsansvarig och Jonas Gerborn säkerhetskoordinator vid Räddningstjänsten har koll på.

Ser över säkerheten
– Vi på Räddningstjänsten försöker ligga steget före, planerar och tittar över säkerheten för olika eventuella problem som kan uppstå. Ifall en vattenledning springer läck, tittar vi över hur många tankbilar med vatten som behövs, samt vilken plats tankbilen ska stå i vid bostadsområdet, på skolor och sjukhuset för att alla ska kunna få färskvatten så snabbt som möjligt. Vi är också med och planerar på säkra vägar till sjukhuset, säger Pia.

Inför ett elavbrott är räddningstjänsten också med och planerar, vilka personer och fastigheter som behöver reservkraft. Sjukhuset har egen reservkraft, brandstationen har ett eget dieseldrivet kraftverk. Stadshuset har några rum med extra reservkraft som slår på vid elavbrott.

– Vi har också reservkraft på släpkärra, vi kan köra ut med till exempelvis äldreboende eller andra behövande. Vi tittar också på hur man evakuerar personer från olika boenden, säger Pia vidare till ASP Bladet.

Burkar och torrvaror
För att klara av ett eventuellt elavbrott, har Jonas Gerborn förslag på vad man kan göra, för att vara bra förberedd.
– Ta för vana, att ha några konserver hemma, som man håller ett rotationssystem på för att kunna hålla ett bästföredatum på burkarna, även lite torrvaror är bra att ha med i skåpet. Lägg gärna dit en ficklampa, batterier, trangiaköket, t-sprit, tändstickor och dunkar för färskvatten.

– Det är bra om man kan utrusta sitt hem med brandvarnare, brandsläckare och brandfilt. Som en säkerhetsåtgärd vid en eventuell brand, fyller Pia i.

Nyttig övning på fältet
Under översyn av enhetschefen Roger Hesselius, provar Jonas och ASP Bladets reporter på att släcka en brand med brandfilt, påhejade av Pia. En övning som egentligen borde vara obligatorisk att prova på för alla, och som egentligen ska sitta i ryggmärgen, ifall olyckan väl skulle vara framme.

SONY DSCDet kändes lite ovant och pirrigt att ta brandfilten i ett stadigt grepp för att närma sig elden. Det var många tankar som snurrade. Hur gör man nu? Tänk om det flammar till, men det gick bra och de var nöjd med insatsen och er reporter var en erfarenhet rikare. Det som är viktigt att tänka på, när du ska se efter om branden är släckt, är att lyfta filten från den sida som vetter ifrån dig. Om det skulle flamma till så är du skyddad ifrån lågorna. Låt gärna filten ligga på en stund för att vara säker på att branden är kvävd.

Det hela blev en mycket lyckad dag.

Tänk på att förebygga
Många olyckor händer på hemmaplan. Äldre person kanske behöver hjälp med att titta över hur det är med halkrisken, hur det ser ut med mattorna på golvet, hur halksäkra är de? Har du åldern inne, finns Fixarservice, som kan hjälpa till att sätter upp gardinerna, för att minimera riskerna att råka ut för ett lårbensbrott, om man klättrar på stolar och stegar själv.

Text och foto: Lotta Tammi

Tips hur du säkrar hemmaplan
MSB har en sida som heter Din säkerhet, på nätet. Där kan man hitta många bra tips. De finns på www.dinsäkerhet.se. Räddningstjänsten har också många bra tips om vad man ska tänka, och återfinns på www.räddningstjänsten.se. Polisen har nu ett nytt telefonnummer vid icke brådskande händelser, tips och upplysningar, 114 14. Polisen svarar dygnet runt.

Nordbys nya gruppboenden

ASP-bladet besökte Nordby-boendet för att se hur verksamheten fungerar efter invigningen i våras. Boendet ligger fint nära skog och gröna gräsytor. Trots att boendet ligger nära E-18 känns läget avskilt och lugnt. Enhetschefen Per Johansson möter ASP bladets utsända på parkeringen och vi går in i de nyrenoverade lokalerna.

Det luktar nytt av väggfärg och nylagt golv när vi går igenom en av korridorerna som leder till ett av samlingsrummen. Där sätter vi oss i en soffa i det ljusa och luftiga rummet.

– Nordby är tre gruppboenden under ett och samma tak, förklarar Per.

Två av dessa öppnades i början av maj och är socialpsykiatriboenden för personer med långvariga socialpsykiatriska funktionsnedsättningar. De flesta av brukarna kommer från det tidigare boendet på Norra Allén. Nordby är ett öppet boende där brukarna bor i egna lägenheter. Det finns åtta lägenheter i det socialpsykiatriska boendet.

Boende nummer tre öppnar i september och är ett lågtröskelboende. Sex stycken brukare kommer att bo här i sina egna lägenheter. De som bor i här har missbruksproblematik och omvårdnadsbehov, berättar Per.

I ett lågtröskelboende finns inga krav att de boende ska vara drog- eller alkoholfria, utan man jobbar utifrån ett långsiktigt perspektiv; en långsiktig plan som ska leda till ett drogfritt liv. Till skillnad från andra typer av boenden där man är tvungen att vara nykter och ren får de boende på Nordby komma in i värmen, utan att behöva leta efter någon annanstans att bo.

– Man ska vara välkommen hem oavsett skick, deklarerar Per.

Per berättar vidare att när verksamheten är i gång kommer det totalt att finnas 24 anställda på Nordby. Boendena är bemannade dygnet runt. Tanken var att alla tre boenden skulle öppnas samtidigt men i våras kände man att det blev för mycket på en gång. Per säger att det var klokt att dela upp det och vänta med öppnandet av missbruksboendet till september istället, eftersom det blev lite mycket på en gång, säger Per Johansson.

Eftersom det är bara några månader sedan verksamheten startades har man inte helt och hållet kommit in i rutinerna. Per berättar att det är mycket nytt på en gång, för de boende och personalen.

– När vi i gång och allt har fallit på plats ska det bli väldigt skönt, säger Per men tycker att de har fått en bra start.

Per berättar vidare att under den tid som boendet har varit öppet har man lyckats med huvudsyftet, att skapa en plats som är tryggt för brukarna. Det viktiga är att de boende kan känna sig trygga i sitt eget hem, menar han. ASP bladet fick även en guidad visning av lokalerna.  Per visade stolt oss runt i de renoverade lokalerna. Korridorerna är ljusa, fräscha och luftiga. Man tänker inte på att det är nyrenoverat utan det känns nytt och inbjudande.

De nu kala väggarna kommer att utsmyckas med konst, berättar Per. Han visar ett litet avskilt rum som ska fungera som läshörna. Där kan man sitta i lugn och ro och läsa med en rogivande utsikt mot skogen som omger Nordby. Vi går förbi ett kombinerat TV-rum och TV-spelsrum där de boende kan koppla av med spel och film.

Det finns en tydlig idé om att aktiviteter av olika slag är en viktig del av arbetet på Nordby. Exempelvis anordnas bland annat gemensamma utflykter. Det är en del av livskvaliteten att ha en meningsfull fritid, menar Per Johansson.

– Vi försöker att ta till vara de intressen som brukarna har, säger han.

– Alla är olika oavsett om man har en problematik eller inte, och man har olika behov också, menar Johansson.

För att lyckas i arbetet måste man en individuell och långsiktig approach, där brukarnas olika erfarenheter och intressen uppmärksammas på ett konstruktivt sätt. Detta märks när Per beskriver hur arbetet fungerar på Nordby inte bara när det gäller fritiden utan verksamheten som helhet. ASP bladet fick även titta in ett par lägenheter som ännu inte har några hyresgäster. Vi möttes av lägenheter som är mycket fina. De består av ett stort rum som fungerar som sovrum och vardagsrum. Lägenheterna har ett välutrustat kök och ett stort badrum.

Per hade svårt att tro att det skulle vara möjligt att renovera Nordby med tanke på hur slitet det var innan renoveringen. Det såg riktigt risigt enligt honom. När man ser hur det ser ut nu, inser man vilket jobb som ligger bakom ombyggnationen. Slutresultatet är verkligen imponerande och det kan ASP bladet intyga med eftertryck.

Text: Henrik Sjöberg

Foto: Per Rhönnstad