Från laserklinik till det goda boendet

Från början var det ett motell, sedan höll laserkliniken till där. I slutet av Mars invigde Nordby 3, tre nya lägenheter. Personal och brukare på Nordby har även fått utökade lokaler med konferensrum, aktivitetsrum och kontor. ASP Bladets reporter var där och talade med både enhetschefen och en av de boende.

Nordby 1 och 2 har socialpsykiatriska hyresgäster, det är åtta brukare på vartdera boendet och på det tredje boendet, bor de med missbruk eller beroendeproblematik. Där är de för närvarande nio stycken. Sammantaget bor här allt som allt 25 hyresgäster. För att få leva på Nordby behövs ett beslut om särskilt boende och för Nordby 3 ett biståndsbeslut. Brukarna har personal tillgänglig dygnet runt.

Enhetschefen Anette Åberg har varit där sedan 2011, då hon efterträdde Per Johansson. Anette har jobbat som enhetschef i Karlstad kommun sedan 2007. Innan dess var hon enhetschef i Forshaga.

– Jag trivs fantastiskt bra här. Personalen är bra, brukarna är trevliga och goa, och det är sällan bråk, säger hon

Bostäderna består av ett rum och kök, dusch och toalett och är på mellan 32 och 35 kvadratmeter. Hyran är cirka 3700 kr/månaden.

– De får även betala för maten, fortsätter hon, frukost, lunch och middag kostar 89 kr/dag. Varje enhet har egna kök och matsalar. Ofta lagar personalen mat med hjälp av de boende, ibland bakar de tillsammans. Matsedeln bestäms vid de husmöten som hålls varje månad.

Nyktra gäster
Vissa lokaler är gemensamma, till exempel TV-rummet, allrummet och uppehållsrummet. Där finns det plats för att se film, kanske hålla en gemensam fest, någon gäst som håller föredrag och liknande aktiviteter. Det finns inga besökstider, utan meddelas personalen i förväg, kan besökare komma ”när som helst”. Men för att besöka Nordby 3 krävs att du är både nykter och drogfri.

– Vi har en fest för brukare och anhöriga kring midsommar när vi grillar och umgås allihop. I anslutning till första advent, har vi även en julfest och den är också för brukare och anhöriga.

ASP Bladet träffade även Peo som är en av de boende på Nordby.

– Jag var tidigare uteliggare, bodde på härbärge och jag blev fantastiskt glad när jag fick veta att jag skulle få bo här. Jag blev den första på kölistan. Det har också betytt att jag fått ny kontakt med min dotter. Hon hjälpte mig ordna upp det här, och numera har vi kontakt varje dag.

Tidigare har han bott på Trossen, även det ett gruppboende, men där trivdes han inte. Han var med om en svår olycka och hamnade i rullstol.

– Jag bröt ryggen och fick en kraftig infektion, sammanlagt åt jag 235 penicillintabletter och fick återvända till sjukhuset.

Det var en tuff resa, som han klarade, mot alla odds.

– I dag går jag med rullator, även om jag inte orkar gå några längre sträckor. Innan jag kom hit, bodde jag på Nypan, som även det är ett gruppboende. Det var också fint och bra, men här är det bättre. Jag har även fått några nya vänner och i stort sett kommer vi bra överens.

Text: Liselotte Frejdig
Foto: Per Rhönnstad

Man släcker inte bara bränder på räddningstjänsten

Det pågår en ständig planering av vårt samhälle, vägar ska fungera, man ska vara förberedd vid el – och vattenavbrott i kommunen. Något Pia Holmstrand, säkerhetsansvarig och Jonas Gerborn säkerhetskoordinator vid Räddningstjänsten har koll på.

Ser över säkerheten
– Vi på Räddningstjänsten försöker ligga steget före, planerar och tittar över säkerheten för olika eventuella problem som kan uppstå. Ifall en vattenledning springer läck, tittar vi över hur många tankbilar med vatten som behövs, samt vilken plats tankbilen ska stå i vid bostadsområdet, på skolor och sjukhuset för att alla ska kunna få färskvatten så snabbt som möjligt. Vi är också med och planerar på säkra vägar till sjukhuset, säger Pia.

Inför ett elavbrott är räddningstjänsten också med och planerar, vilka personer och fastigheter som behöver reservkraft. Sjukhuset har egen reservkraft, brandstationen har ett eget dieseldrivet kraftverk. Stadshuset har några rum med extra reservkraft som slår på vid elavbrott.

– Vi har också reservkraft på släpkärra, vi kan köra ut med till exempelvis äldreboende eller andra behövande. Vi tittar också på hur man evakuerar personer från olika boenden, säger Pia vidare till ASP Bladet.

Burkar och torrvaror
För att klara av ett eventuellt elavbrott, har Jonas Gerborn förslag på vad man kan göra, för att vara bra förberedd.
– Ta för vana, att ha några konserver hemma, som man håller ett rotationssystem på för att kunna hålla ett bästföredatum på burkarna, även lite torrvaror är bra att ha med i skåpet. Lägg gärna dit en ficklampa, batterier, trangiaköket, t-sprit, tändstickor och dunkar för färskvatten.

– Det är bra om man kan utrusta sitt hem med brandvarnare, brandsläckare och brandfilt. Som en säkerhetsåtgärd vid en eventuell brand, fyller Pia i.

Nyttig övning på fältet
Under översyn av enhetschefen Roger Hesselius, provar Jonas och ASP Bladets reporter på att släcka en brand med brandfilt, påhejade av Pia. En övning som egentligen borde vara obligatorisk att prova på för alla, och som egentligen ska sitta i ryggmärgen, ifall olyckan väl skulle vara framme.

Det kändes lite ovant och pirrigt att ta brandfilten i ett stadigt grepp för att närma sig elden. Det var många tankar som snurrade. Hur gör man nu? Tänk om det flammar till, men det gick bra och de var nöjd med insatsen och er reporter var en erfarenhet rikare. Det som är viktigt att tänka på, när du ska se efter om branden är släckt, är att lyfta filten från den sida som vetter ifrån dig. Om det skulle flamma till så är du skyddad ifrån lågorna. Låt gärna filten ligga på en stund för att vara säker på att branden är kvävd.

Det hela blev en mycket lyckad dag.

Tänk på att förebygga
Många olyckor händer på hemmaplan. Äldre person kanske behöver hjälp med att titta över hur det är med halkrisken, hur det ser ut med mattorna på golvet, hur halksäkra är de? Har du åldern inne, finns Fixarservice, som kan hjälpa till att sätter upp gardinerna, för att minimera riskerna att råka ut för ett lårbensbrott, om man klättrar på stolar och stegar själv.

Text och foto: Lotta Tammi

Tips hur du säkrar hemmaplan
MSB har en sida som heter Din säkerhet, på nätet. Där kan man hitta många bra tips. De finns på www.dinsäkerhet.se. Räddningstjänsten har också många bra tips om vad man ska tänka, och återfinns på www.räddningstjänsten.se. Polisen har nu ett nytt telefonnummer vid icke brådskande händelser, tips och upplysningar, 114 14. Polisen svarar dygnet runt.

Nordbys nya gruppboenden

ASP-bladet besökte Nordby-boendet för att se hur verksamheten fungerar efter invigningen i våras. Boendet ligger fint nära skog och gröna gräsytor. Trots att boendet ligger nära E-18 känns läget avskilt och lugnt. Enhetschefen Per Johansson möter ASP bladets utsända på parkeringen och vi går in i de nyrenoverade lokalerna.

Det luktar nytt av väggfärg och nylagt golv när vi går igenom en av korridorerna som leder till ett av samlingsrummen. Där sätter vi oss i en soffa i det ljusa och luftiga rummet.

– Nordby är tre gruppboenden under ett och samma tak, förklarar Per.

Två av dessa öppnades i början av maj och är socialpsykiatriboenden för personer med långvariga socialpsykiatriska funktionsnedsättningar. De flesta av brukarna kommer från det tidigare boendet på Norra Allén. Nordby är ett öppet boende där brukarna bor i egna lägenheter. Det finns åtta lägenheter i det socialpsykiatriska boendet.

Boende nummer tre öppnar i september och är ett lågtröskelboende. Sex stycken brukare kommer att bo här i sina egna lägenheter. De som bor i här har missbruksproblematik och omvårdnadsbehov, berättar Per.

I ett lågtröskelboende finns inga krav att de boende ska vara drog- eller alkoholfria, utan man jobbar utifrån ett långsiktigt perspektiv; en långsiktig plan som ska leda till ett drogfritt liv. Till skillnad från andra typer av boenden där man är tvungen att vara nykter och ren får de boende på Nordby komma in i värmen, utan att behöva leta efter någon annanstans att bo.

– Man ska vara välkommen hem oavsett skick, deklarerar Per.

Per berättar vidare att när verksamheten är i gång kommer det totalt att finnas 24 anställda på Nordby. Boendena är bemannade dygnet runt. Tanken var att alla tre boenden skulle öppnas samtidigt men i våras kände man att det blev för mycket på en gång. Per säger att det var klokt att dela upp det och vänta med öppnandet av missbruksboendet till september istället, eftersom det blev lite mycket på en gång, säger Per Johansson.

Eftersom det är bara några månader sedan verksamheten startades har man inte helt och hållet kommit in i rutinerna. Per berättar att det är mycket nytt på en gång, för de boende och personalen.

– När vi i gång och allt har fallit på plats ska det bli väldigt skönt, säger Per men tycker att de har fått en bra start.

Per berättar vidare att under den tid som boendet har varit öppet har man lyckats med huvudsyftet, att skapa en plats som är tryggt för brukarna. Det viktiga är att de boende kan känna sig trygga i sitt eget hem, menar han. ASP bladet fick även en guidad visning av lokalerna.  Per visade stolt oss runt i de renoverade lokalerna. Korridorerna är ljusa, fräscha och luftiga. Man tänker inte på att det är nyrenoverat utan det känns nytt och inbjudande.

De nu kala väggarna kommer att utsmyckas med konst, berättar Per. Han visar ett litet avskilt rum som ska fungera som läshörna. Där kan man sitta i lugn och ro och läsa med en rogivande utsikt mot skogen som omger Nordby. Vi går förbi ett kombinerat TV-rum och TV-spelsrum där de boende kan koppla av med spel och film.

Det finns en tydlig idé om att aktiviteter av olika slag är en viktig del av arbetet på Nordby. Exempelvis anordnas bland annat gemensamma utflykter. Det är en del av livskvaliteten att ha en meningsfull fritid, menar Per Johansson.

– Vi försöker att ta till vara de intressen som brukarna har, säger han.

– Alla är olika oavsett om man har en problematik eller inte, och man har olika behov också, menar Johansson.

För att lyckas i arbetet måste man en individuell och långsiktig approach, där brukarnas olika erfarenheter och intressen uppmärksammas på ett konstruktivt sätt. Detta märks när Per beskriver hur arbetet fungerar på Nordby inte bara när det gäller fritiden utan verksamheten som helhet. ASP bladet fick även titta in ett par lägenheter som ännu inte har några hyresgäster. Vi möttes av lägenheter som är mycket fina. De består av ett stort rum som fungerar som sovrum och vardagsrum. Lägenheterna har ett välutrustat kök och ett stort badrum.

Per hade svårt att tro att det skulle vara möjligt att renovera Nordby med tanke på hur slitet det var innan renoveringen. Det såg riktigt risigt enligt honom. När man ser hur det ser ut nu, inser man vilket jobb som ligger bakom ombyggnationen. Slutresultatet är verkligen imponerande och det kan ASP bladet intyga med eftertryck.

Text: Henrik Sjöberg

Foto: Per Rhönnstad 

Att praktisera på ASP/ANA – Studenter skriver C-uppsats om sin praktik på enheten

Linn Lagerkvist och Rickard Odin, studerande på Karlstads Universitets socionomlinje, har under hösten/vintern gjort praktik på ASP-ANA, vi mötte upp med dem för ett samtal kring deras upplevelser.

Vad och vart studerar ni? – Socionomlinjen på Karlstads Universitet, med inriktning på administration och ledarskap.

Hur långt gångna är era studier? – Vi tar examen i juni 2010. Om ett halvår.

Hur lång är utbildningen?­ – Tre och ett halvt år.

Vilka yrkeskategorier är aktuella för en socionom? – Man kan jobba med i stort sett allt inom kommunal verksamhet, som att bli handläggare, socialpedagog eller exempelvis vara enhetschef, med mera.

Sökte ni praktiken själva, eller hur går det till?– I våras kom Bjarne Olsson och Sigge Säll till universitetet och informerade om ett samarbetsprojekt som förvaltningen och universitetet har. Genom att låta studenter gå in i verksamheten på praktikantbasis får de insyn i hur verkligheten på golvet ser ut, dessutom skapas förutsättningar för framtida personalförsörjning i förvaltningens verksamheter. Till detta kommer att praktikanterna skriver en C-uppsats där man fokuserar kring ett specifikt tema. Tanken är att detta ska ge universitetets socionomprogram en bredare kunskapsbas, att man genom samarbetet kopplar utbildningen till den praktiska verkligheten.

Ni väljer själva inriktning på C-uppsatsen? – Vårt huvudämne är brukarinflytande, vilket är ramen för detta projekt. Eftersom vi gjort en ledarskapspraktik från organisationens sida vill vi titta på brukarinflytande ur ett organisationsperspektiv (och kanske mer ett personalperspektiv), hur personalen ser på brukarinflytande, men eftersom vi bara är i planerings stadiet än det är svårt att tala om exakt hur uppsatsen kommer att se ut.

Vad har er praktik inneburit? – Vi läser ju inriktningen administration och ledarskap, så vi gör alltså ledarskapspraktik.

Innebär det att ni utbildas till chefer då, eller? – Vi läser som sagt den inriktningen, men det innebär ju inte att man garanterat kommer att bli chef.

Men inriktningen innebär att ni har den möjligheten? – De kurser vi läser handlar mycket om ledarskap, organisationsteori och personalpolitik, och i vår praktik har vi fått göra det mesta som en enhetschef gör.

Hur mycket tid har ni lagt ner på praktiken? – Trettio timmar i veckan, och vi har en dag ledig för studier, för vi har fortfarande studier att sköta på universitetet: skriva tentor, gå på seminarier och sådant.

Blev praktiken vad ni hoppats på, har ni fått ut det ni önskat? – Det har gått bättre än vi kunnat föreställa oss, det finns egentligen ingenting att klaga på, det har funkat jättebra. Vi har mottagits väldigt väl av alla enhetschefer och deras personal, man har fått lära sig otroligt mycket. Sedan är ju detta, i jämförelse med exempelvis VOF (vård och omsorg), en relativt liten avdelning, (cirka 175 anställda inom ASP-ANA), så vi har fått lära känna många människor.

Och vad har ni fått göra? – Vi har till exempel varit ute på arbetsplatsträff (APT), där personalen träffas och tillsammans med chefen diskuterar frågor som kommit upp. Vi har också deltagit i handläggningsärenden, där kan vi ju inte ta några beslut – man är ju praktikant och inte anställd, så man får ju inte det fulla ansvaret – men vi kan ändå vara med och lära och förbereda oss bättre för framtiden. Och det är ju det detta handlar om egentligen, att lära. Man har varit väldigt bra på att släppa fram oss. Dessutom har det ju varit en omorganisation, då ASP och ANA gått ihop, och det har varit intressant att få vara med och se utvecklingen av sammanslagningen.

Vet ni redan idag vad ni vill göra i framtiden, vilken inriktning ni kommer att välja? – Nej, men vi läser ju administration och ledarskap.

Ni avslutar snart era studier, hur ser arbetsmarknaden ut för socionomer? – Behovet finns. Kanske inte just chefsjobb, dem är det väl inte så lätt att få. Innan man blir chef behöver man dessutom samla på sig erfarenhet. Man hoppas ju att det ska lösa sig fram i sommar, att man kan få ett sommarjobb, och gå vidare därifrån.

Blir ni kvar i Karlstad, eller är ni villiga att flytta på er? – Vi blir nog kvar i Karlstad.

Kan ni tänka er att arbeta inom ASP-ANA när ni tagit er examen? – Ja, det kan vi absolut, svarar både Rickard och Linn.

Text: Christer Adrian Bild: Per Rhönnstad