En liten grupp som det sällan talas om, är de intersexuella. Cirka en halv till en procent av de barn som föds är intersexuella. Men, på en rullande sten växer ingen mossa. Och nu har den stenen börjat rulla. Politiker verkar vilja förändra relationen till de intersexuella.
För många människor är intersexuell detsamma som intergender, transsexuell eller asexuell. Men detta är felaktigt. Intersexuella syndrom (tidigare kallat hermafroditism) är när barnets kön inte kan avgöras; intergender är de som har en könsidentitet, men flyter mellan olika könsuttryck; transsexuell är en individ som vill ”byta kön” och asexuell är den som saknar sexuella känslor och inte lyckas bli förälskad, oavsett kön.
Ingen win-win situation
Tidigare har läkarna varit väldigt ivriga med att operera bebisar som är intersexuella, till antingen flickor eller pojkar, ofta redan på BB. Det motiverar det med att ”alla vinner på att veta vilket kön barnet har”. Ingen, eller nästan ingen, hänsyn tas till föräldrarnas åsikt och/eller önskemål. För att inte tala om barnet självt. Det finns 50% chans att operationen motsvarar barnets egen könsuppfattning och 50% chans att operationen inte motsvarar barnets egen könsuppfattning. Och det är knappast en win-win situation.
Det fåtal intersexuella barn som inte opereras riskerar att bli utsatta för mobbing, misshandel, utanförskap och trakasserier eller ännu värre saker. En stor andel upplever sig vara fångade i sin kropp. Det finns även de som tar livet av sig i sin förtvivlan över att inte vara som alla andra eller att inte få relevant hjälp. Information om vart de ska gå för att få hjälp är minst sagt bristfällig.
Förändringar i rätt riktning på gång?
När jag talade med integrationsminister Erik Ullenhag (fp) under valrörelsen i Karlstad hade han nyheter. Den första är att det är fler och fler läkare i dag som inte vill operera spädbarn, utan vill vänta och höra vad barnet själv vill. Den andra nyheten är att den minister i EU med ansvar för dessa frågor vill stifta en lag för hela EU som förbjuder operation av spädbarn som är intersexuella.
Praxis, inte lag
Vad säger då den Svenska lagtexten i dag? Det finns ingen lag som styr hurvida intersexuella spädbarn ska opereras eller inte. Det är bara praxis, alltså det vanligaste förhållningssättet. I de fall när bebisen opererats och barnets egen könsuppfattning inte inte stämmer överens med det kön som läkarna opererat det till, beviljas en könsbytesutredning utan de problem en transsexuell (en individ som vill ”byta kön”) möter i vården. Men en stor risk med detta, är att känslig nervvävnad redan kan ha blivit förstörd redan vid den första operationen. Om barnet opereras till flicka, förloras möjligheten att få erektion om flickan vill bli/vara pojke. Om barnet opererats till pojke, förloras möjligheten att få barn om pojken vill bli/vara flicka.
I dag är metoderna för att avgöra barnets kön bättre, ett exempel är ultraljud. Då kan läkarna se om barnet har äggstockar och/eller testiklar i kroppen. Även andra avvikelser kan förekomma. Förut gick läkarna mer på känsla eller det allmänna intrycket av barnet. Kort sagt, en ren chansning.
Hur illa det kan gå
Ett tragiskt exempel på hur illa det kan gå är Adam R. Han föddes som en av två judiska tvillingpojkar. När de skulle omskäras var järnet för varmt och hans penis förstördes. Då beslöt läkarna att operera honom till flicka. Föräldrarna lovade att uppfostra henne till flicka med långt hår, klänning, smink och de andra attributen. Men, hon kände att något var fel under uppväxten. Till slut genomgick hon ett könsbyte och blev man igen. Då avslöjade föräldrarna sanningen och han blev så förtvivlad att han tog livet av sig. När hans bror fick veta det, tog han också livet av sig. Personligen tycker jag att det tydligt visar att könet inte sitter mellan benen, utan i huvudet.
Text: Liselotte Frejdig
Foto: Per Rhönnstad
ASP BLADET 