Etikettarkiv: EU

Mindre lidande med sprututbyte

Enligt en rapport från EU:s narkotikacentrum, EMCDDA, har Sverige näst högst narkotikarelaterad dödlighet i Europa. Tvärtom vad man kanske kan anta verkar det inte främst vara brist på lag och ordning som inneburit ett dystert resultat för Sveriges räkning.

Det är istället andra metoder som kan minska dödligheten och det svåra lidandet. Därför är det glädjande att som värmlänning notera för att det nu äntligen finns en färdriktning och plan för att genom landstinget införa sprututbyte i vårt län.

Vad innebär det då att genomföra sprututbyte? Jo, det är ett sätt för samhället att erbjuda möjlighet för personer som injektionsmissbrukar att byta ut sina smutsiga kanyler och
sprutor mot oanvända. På så sätt minskas spridningsmöjligheten av svåra sjukdomar och en möjlighet för kontakt och stöd öppnas upp mot målgruppen.

Detta är ett viktigt steg att bekräfta det vi alla vet; bakom varje person som missbrukar finns en människa, med föräldrar, släkt och vänner. En person vi som samhälle vill väl.

Sprututbyte är en beprövad metod som använts länge ute i flera europeiska länder, men också under en längre tid i Skåne, en insats som förordas av Folkhälsomyndigheten och även av vår regering. Varför? Jo, för att det funkar. Smittspridning minskar till följd av sprututbyte.

Det mänskliga lidandet sådana här förändringar kan spara ska därmed inte underskattas. Att slippa allvarliga sjukdomar, att etablera en kontakt med vården, gör att fler så småningom vågar ta emot hjälp och ta steg ut ur sina missbruk mot ett bättre liv.

Det behövs förstås fler initiativ på området för att minska dödligheten. Saker som vi kan och bör göra. Däribland har Regeringen tagit initiativ till en snabbutredning för att se över möjligheten för att öka tillgängligheten utanför sjukvården till opiod- och opiatmotgiftet Naxolon, som häver heroinöverdoser.

Tillsammans med insatser som sprututbyte, visar sådana här ställningstaganden på en behövlig kursändring i synen på missbrukaren som medmänniska. En illa åtgången grupp personer ska få den vård de behöver. Värmland har tagit ställning för att minska lidandet.

Det är jag stolt över att vi gör.

Text: Robert Halvarsson

Europeiska sociala rättigheter i fokus

european_flag_in_karlskrona_2011-foto-bobby-hidy

Arbetsmarknaderna och de sociala rättigheterna i Europa ser inte lika ut överallt. Den ekonomiska krisen under de senaste åren och snabba förändringar i arbetslivet har inte gjort det lättare. För att skapa bättre villkor kommer EU-kommissionen inleda ett initiativ med fokus på rättigheter.

Den 8 mars 2016 startade EU-kommissionen ett samråd som ska lägga fram ett utkast som blir grunden för vad som ska ingå i EU-pelaren för sociala rättigheter. Samrådet kommer sedan att fortsätta diskutera under året. Pelaren är en del av kommissionens arbete för att skapa en mer rättvis och fördjupad union, ekonomiskt såväl som monetärt.

Vilka är då med i samrådet? Förutom kommissionen så ingår bland annat:

– Övriga EU-institutioner
– Nationella myndigheter och parlament från EU:s medlemsländer
– Fack- och näringslivsorganisationer och icke-statliga organisationer
– Experter inom akademi/utbildning
– Allmänheten

Samrådet ska vara avslutat 31 december 2016 och resultatet är tänkt att fungera som en grund för kommissionens slutgiltiga förslag till pelare vid början av 2017.

Varför behövs pelaren?
Den ekonomiska krisen från senare år är en bidragande faktor. För EU kan detta bland annat innebära att möjligheten för tillväxt kan bli sämre längre fram.

Förändrade arbetsvillkor är också en orsak. Detta på grund av händelser så som snabba och omvälvande förändringar i arbetslivet och en växande befolkning.

Vad innebär den?
Den europeiska pelaren för sociala rättigheter är en del av kommissionens arbete för att skapa en mer rättvis och fördjupad union. Pelaren ska inte ersätta några regler utan är tänkt att bygga vidare på de som redan finns. Den ska peka ut en väg för att bedöma och agera som vägvisare för hur man kan anpassa sysselsättnings- och socialpolitiken på ett bättre sätt i framtiden.

Jean-Claude Juncker, EU-kommissionens ordförande och upphovsman till initiativet med pelaren, menar att den först bör fokusera på euroområdet, men även att andra EU-länder ska ha möjlighet att delta om de vill.

Vad ingår?
De sociala rättigheter som ingår i pelaren kan delas in i tre områden:

– Lika möjligheter för alla och att kunna ta del av arbetsmarknaden

– Rättvisa arbetsvillkor som är tänkta att bidra till en jämn nivå på rättigheter och skyldigheter för arbetstagare och arbetsgivare

– Ett starkt socialt skyddsnät där även tillgång till god vård och omsorg/barnomsorg ingår

Text: Matilda Eriksson
Foto: Bobby Hidy

Värmländskt mottagande under lupp

IMG_6853Region Värmland har under hösten 2015 gjort en kartläggning över flyktingmottagandet i Värmlands län. Under en gemensam dag för de värmländska samordningsförbunden den 12 februari, redovisade Britta Zetterlund, regionsstrateg och Katarina Averås, kommunikationskonsult vad de har kommit fram till.

Under fjolårets höst besökte Britta Zetterlund och Katarina Averås samtliga kommuner i Värmlands län. Detta för att skaffa sig en bild av hur läget ser ut vad gäller flyktingmottagandet. Tanken är att dokumentera flyktingarbetet för att sedan presentera resultatet i en rapport, vilken kommer att ges ut av Region Värmland våren 2016. Rapporten ska beskriva hur kommunerna upplevde situationen i höstas.

– Det som sker i världen idag och det som sker i EU, i Sverige, i Värmland och i vardagen, det är någonting som vi alla är säkra på kommer att gå till historien. Därför fick vi ett uppdrag att dokumentera arbetet som vi har gjort, säger Britta Zetterlund.

Det man sett är att kommunerna har olika erfarenhetsnivåer. Förhoppningen med kartläggningen är att skapa kunskap och erfarenhetsutbyte. Kommunerna kan då dela med sig av det de kan och visa sina medkommuner olika vägar man kan ta i flyktingarbetet.

– Den som vet, kan och har provat olika aktiviteter och insatser, kan dela med sig till dem som ännu inte har upplevt de utmaningar som andra kommuner kan ha varit med om, säger Zetterlund.

Det finns en ambition och vilja att ha en bra och fungerande flyktingmottagning bland de värmländska kommunerna. Men det finns också en frustration över de snabba beslut som kommer från högre ort. Migrationsverket öppnar nya boenden hela tiden, exempelvis i form av anläggningsboenden. Det har även tillkommit nya boendeformer, som ankomstboenden och evakueringsboenden. Alla de nya boendeformerna medförde att man inte hann anpassa de lokala systemen i höstas.

– För kommunerna blev det omöjligt att förutse vad som skulle hända och förbereda sig, säger Katarina Averås.

Ett problem har varit kommunernas svårigheter att rekrytera personal. Detta gäller både skolan och socialtjänsten. I många kommuner har lärare och socionomer varit bristyrken långt innan flyktingkrisen. Inom skolan finns det stora behov av lärare i svenska som andraspråk, modersmålsundervisning, studiehandledare och i elevhälsan. Det finns även ett stort behov av fortbildning inom skolan för att stärka kompetensen, så att man ska kunna jobba med barn och unga som har särskilda behov.

Katarina Averås säger att det är en hög arbetsbelastning på socialtjänsten. Det finns idag en stark oro i kommunerna att medarbetarna ska bli sjuka eller sluta sina jobb på grund av brister i arbetsmiljön till följd av det höga arbetstrycket.

Det finns många utmaningar med flyktingkrisen och det medför nya lösningar på de problem som uppstår.

– Vi vet att Värmland behöver de nyanländas kompetens och fler invånare. Arbetsförmedlingen behöver fler matchningsverktyg för att kunna fånga upp de nyanländas kunnande, avslutar Britta Zetterlund.

Text: Henrik Sjöberg
Foto: Stefan Ek

Jobba utomlands

Är du ungdom och har jobbat i ett EU-land under 6 månader eller längre? Nu du kan söka ersättning för kostnader. Även de som vill börja jobba i ett annat EU-land kan nu söka bidrag upp till 11 000 kr som ett startbidrag för den första hyran.

Kristina Ekberg, ansvarig för detta projekt och chef på Arbetsförmedlingens ”enheten för nationell samordning Eures”, säger i ett pressmeddelande att detta kan vara en sätt att öka rörligheten av arbetskraft i Europa och samtidigt få ner den höga ungdomsarbetslösheten. Detta är ett projekt som pågår fram till sommaren 2015.

Erues är ett nätverk i eu/ees-länderna. Detta nätverk av offentliga Arbetsförmedlingar gör att det går att söka arbetskraft inom Europa. Eures är även ett personligt nätverk bestående av 900 Eures-rådgivare.

Text: Simo Paulakoski

Vad vill partierna i Europavalet?

Den 25 Maj är det val till EU-parlamentet. Många partier vill ha din röst, men vad tycker de i frågor som rör arbetsmarknad, psykiatri och social trygghet? Låt ASP Bladet guida dig vart partierna står inför söndagens europaval.

EU-flagga

Europadagen i Bryssel, 2014. Foto: Rockcohen, Använd i enlighet med Creative commons – CC BY-SA 2.0. Wikimedia Commons

Moderaterna
Moderaterna skriver på sin hemsida att man vill ha mer frihandel inom EU och med länder utanför unionen, vilket man tror skapar fler jobb nationellt i Sverige. De tycker det är speciellt viktigt att EU upprättar ett frihandelsavtal med USA.

Enligt sin hemsida vill moderaterna också att EU:s tjänstedirektiv ska genomföras fullt ut i alla unionens länder och att det ska utvidgas till att gälla hela tjänstesektorn, detta för att man tror att de skulle öka tillväxten i Sverige genom ökad export.

Moderaterna har, liksom de andra partierna som ställer upp i Europaparlamentsvalet, ingen EU-politik för psykiatri och social trygghet, men i deras nationella valmanifest finns flera förslag.

Moderaterna vill individanpassa insatserna vid sjukskrivning mer än vad som sker idag, ett led i detta är bland annat att den som är sjukskriven ska få välja vilken aktör som ska utföra vård, rehabilitering och andra stödinsatser. Även personer med psykisk ohälsa eller funktionsnedsättning ska få utökade möjligheter att välja vårdaktör, samt hur vård och rehabilitering ska utformas.

Moderaterna tycker också, enligt sin hemsida, att psykiatrin behöver bli mer evidensbaserad och att kunskapsnivå måste höjas.

Partiet skriver även att det precis som idag ska finnas ett socialt skyddsnät för personer som inte kan försörja sig på egen hand, men man menar att insatserna ska fokusera på att nå egenförsörjning så snabbt som möjligt.

Folkpartiet
Folkpartiet skriver på sin hemsida att man vill ha ett välutvecklat samarbete mellan unionens arbetsförmedlingar och att man vill ha fler europeiska lärlingsplatser, detta för att man tror att det skulle stödja framför allt unionens unga arbetslösa.

För att få ut fler kvinnor på arbetsmarknaden vill Folkpartiet enligt sin hemsida att EU ska avskaffa sambeskattningen mellan makar och att medlemsländerna ska uppmuntras att satsa mer på barnomsorg och äldreomsorg.

Folkpartiet vill även att EU upprättar ett frihandelsavtal med USA, något man tror skulle ge fler jobb i Sverige.

Nationellt vill partiet öka antalet platser inom den psykiatriska slutenvården och även på gruppboenden för personer med funktionsnedsättningar.

Folkpartiet vill att bara vetenskapliga metoder ska få användas inom psykiatrin, detta för att man tror att det ska stärka kvalitén på vården. Enligt sin hemsida vill partiet även höja taket i sjukförsäkringen till tio basbelopp.

Folkpartiet vill också ersätta dagens arbetslöshetskassor med en statlig arbetslöshetskassa som är obligatorisk för alla.

Centerpartiet
Centerpartiet skriver på sin hemsida att man vill att regleringarna av EU:s inre marknad ska minska och att alla regler ska granskas utifrån ett småföretagarperspektiv. Detta tror man ska ge fler jobb i Sverige inom mindre företag. Enligt sin hemsida vill även Centerpartiet att EU ska upprätta ett frihandelsavtal med USA.

Nationellt vill partiet satsa på förebyggande insatser inom psykiatrin, bland annat vill man ändra utformningen av journalerna för att lättare kunna identifiera personer som är självmordsbenägna. Centerpartiet skriver också att man vill höja kunskapsnivån hos personalen inom psykiatrin och underlätta för fler privata företag inom vården.

Partiet vill enligt sin hemsida ha låg skatt på låga inkomster, vilket man anser gör det mer lönsamt att gå från ekonomiskt bistånd till jobb.

Kristdemokraterna
Kristdemokraterna skriver på sin hemsida att man vill att tjänstedirektivet inom EU genomförs fullt ut i alla medlemsländer. Detta tror man skulle öka tillväxten i Sverige och ge mer pengar till välfärden.

Partiet vill liksom övriga allianspartier att EU upprättar ett långtgående frihandelsavtal med USA, något man tror skulle skapa större tillväxt och fler jobb i Sverige.

Nationellt vill Kristdemokraterna att införa något som man kallar för värdighetsgaranti för personer med psykiska funktionsnedsättningar. Partiet vill enligt sin hemsida även att det ekonomiska biståndet ska utformas likadant över hela landet, men att kommunerna ska kunna sätta olika ersättningsnivåer beroende på hur ekonomin ser ut i kommunen.

Piratpartiet
Piratpartiet skriver på sin hemsida att man är positiv till fri handeln mellan EU:s medlemsstater och att man vill att handeln ska utvidgas. Partiet vill att tullarna mot länder utanför EU ska avskaffas, detta för att öka handeln.

Piratpartiet vill också enligt sin hemsida att EU:s jordbrukssubventioner ska tas bort och att pengarna istället ska användas till att sänka medlemsavgifterna.

Val EU Karlstad

Valaffischer i Karlstad. Foto: Per Rhönnstad

Socialdemokraterna
Socialdemokraterna skriver på sin hemsida att man vill att EU ska verka för att alla arbetstagare inom unionen ska ha kollektivavtal och stärkt arbetsrätt, vilket man tror skulle minska risken för bland annat lönedumpning.

Socialdemokraterna vill också enligt sin hemsida, att alla EU:s beslut jobbstreamas, vilket innebär att de ska bedömas utifrån om de ger fler jobb eller inte. På så vis tror de att sysselsättningen skulle öka i alla EU-länder.

Nationellt vill partiet att det skapas fler mellanvårdsformer och att personalen inom primärvården ska utbildas för att bli bättre på att fånga upp personer med lindrigare psykisk ohälsa.

Socialdemokraterna vill enligt sin hemsida även ge mer arbetslivsinriktat stöd till personer med psykiska funktionsnedsättningar.

Partiet vill att det ska finnas nationella kvalitetslagar för välfärden och att vinsterna inom välfärden ska begränsa så mycket som möjligt.

Socialdemokraterna skriver även att de vill underlätta för personer med ekonomiskt bistånd att få jobb, bland annat genom att tillsammans med arbetsgivare skapa nya utbildningar inom bristyrken.

Miljöpartiet
Miljöpartiet skriver på sin hemsida att man vill att EU ska använda sina stödfonder och kreditinstitut till att göra gröna investeringar i bland annat förnybar energi och modern infrastruktur, vilket man menar skulle ge fler jobb och ett mer hållbart samhälle.

Miljöpartiet vill även införa en skatt på finansiella transaktioner inom EU. Pengarna man får in från skatten ska användas till att göra miljövänliga inventeringar i bland annat infrastruktur. Detta tror man kan skapa nya jobb

Nationellt vill partiet enligt sin hemsida, att man inför en nollvision inom psykiatrin när det gäller självmord och att vården ska får mer resurser för att kunna jobba förebyggande. Miljöpartiet vill att landstingen anställer fler psykologer och terapeuter och att det införs en svensk folkhälsolag.

Partiet vill enligt sin hemsida att det ska finnas en allmän grundförsäkring vid sjukdom och arbetslöshet som finansieras via skatten.

Vänsterpartiet
Vänsterpartiet skriver på sin hemsida att man vill att arbetsrätt och fackliga rättigheter ska vara överordnade EU:s nuvarande ekonomiska friheter. Detta för att man tror att det skulle skapa tryggare arbetsvillkor och högre löner.

Tvärtemot allianspartierna vill Vänsterpartiet enligt sin hemsida, inte ha ett frihandelsavtal med USA, eftersom man tror att det skulle undergräva arbetsrätten och de fackliga rättigheterna.

Nationellt vill partiet enligt sin hemsida utbilda fler specialistsjuksköterskor inom psykiatri och införa en ny skötarutbildning inom yrkeshögskolan, detta som ett led i att höja kunskapen hos personalen och därmed kvalitén på vården.

Vänsterpartiet vill även öka antalet plaster inom arbetsförmedlingens arbetsmarknadsutbildningar, samt avskaffa privata jobbcoacher och aktivitetsrapporterna. Partiet vill också enligt sin hemsida förändra villkoren inom arbetslöshetsförsäkringen så att alla som varit arbetssökande i minst tre månader ska ha rätt till grundbeloppet. Grundbeloppet vill man höja till 410 kr per dag.

Sverigedemokraterna
Sverigedemokraterna skriver på sin hemsida att man kraftigt vill minska EU:s budget och även Sveriges EU-avgift, detta tror man skulle ge mer pengar till svensk välfärd.

Partiet vill även enligt sin hemsida begränsa den fria rörligheten inom EU, bland annat för att man vill att tiggare från andra EU-länder ska hindras från att komma till Sverige.
Nationellt vill partiet satsa på förebyggande insatser inom psykiatrin och att barn- och ungdomspsykiatrin ska vara prioriterad.

Sverigedemokraterna vill även införa ett femte jobbskatteavdrag.

Partiet skriver på sin hemsida att de istället för fas 3 vill satsa på utbildning och lönebidragsanställningar för de som varit arbetslösa länge. Man vill också avskaffa instegsjobben som är en arbetsmarknadsåtgärd som riktar sig till nyanlända invandrare.

Val F! Karlstad
Sätt en feminist på plats, F! kampanjar på Stora torget. Foto: Per Rhönnstad

Feministiskt initiativ
Feministiskt initiativ skriver på sin hemsida att de vill arbeta för att EU:s alla medlemsländer bygger ut barnomsorg och äldreomsorg, detta för att man tror att det skulle underlätta för fler kvinnor att komma ut på arbetsmarknaden.

Partiet vill även ha mer demokratiskt inflytande över beslut som rör den ekonomiska politiken inom EU, detta tror man skulle stärka jämställdheten och de mänskliga rättigheterna.

Nationellt vill Feministiskt initiativ ge mer resurser till kvinnoteam inom socialtjänsten, sjukvård och psykiatri.

Partiet vill även att det självmordsförebyggande arbetet inom psykiatrin ska ha ett HBTQ-perspektiv.

Text: Therese Nilsson

Minskat våld till följd av smartare drickande

Utav cirka de 9 miljoner människor som lever i Sverige så dricker 4- 500 000 tusen personer på tok för mycket, man kan säga att dessa har en alkoholkonsumtion som är skadlig.

Ny statistik säger att vi har börjat dricka på ett annat sätt mot hur vi gjort tidigare. Idag konsumerar vi mer av de lite mindre alkoholprocenthaltiga dryckerna. Exempelvis kan det handla om alkoläsk och öl istället för starksprit. Myndigheterna menar att det kommer mycket gott ur att vi gjort det här valet, statistiken visar också att vi ändrat våra dryckesvanor.

Det ser man bland annat genom att mindre antal människor dör på olika sätt. Risken att bli dödad på ett sätt som är alkoholrelaterat är klart störst i Stockholm, samtidigt är Stockholm den region där det dödliga våldet har minskat mest. Dagens Nyheter har i en artikel visat på detta samband, att det har skett förändringar i samhället på grund av ändrade dryckesvanor. Sedan finns det givetvis fler faktorer än ändrade alkoholförändringar som påverkar det minskade våldet.

Krogar och klubbar

Det bor många människor i Stockholm och de har ett stort utbud av krogar och klubbar. Många klubbar är öppna ända fram till fem på morgonen. Utöver det går också många vidare till både svartklubbar och efterfester. Med andra ord så finns det ett stort nöjesutbud i Stockholm. Självklart är även drogutbudet stort i en sådan miljö. För det är inte många som kan festa fram till nio, tio på morgonen utan att ta droger. Då är en lina av något slag underlättande, så att man lättare kan vara kung på dansgolvet ända fram till morgonkvisten.

DN sammanfattar det hela på följande sätt: ”Under de åtta-tio år som har gått sedan EU-inträdet har den totala alkoholkonsumtionen i Sverige ökat. Samtidigt har konsumtionsmönstret ändrats. Vi dricker mindre intensivt och ungdomar tenderar att vara mer måna om att hålla stilen. Allt detta dämpar risken för att bråk ska leda till döden.”

Dagens nyheter menar att trenden gäller över hela Sverige, men städer som Göteborg och Stockholm märks det väldigt tydligt.

Färre mord

En annan orsak till varför Stockholms mordfrekvens faller snabbare än andra regioner kan vara att stockholmarna ofta får snabbare hjälp till sjukvård. Även att avstånden inte är så långa. Förutsättningarna att få akut vård efter exempelvis en knivattack är störst i den största staden. Den faktorn är viktigast för att minska dödligt våld i nöjeslivet och på andra offentliga platser.

Kommer de här positiva tendenserna fortsätta?

Man kan tänka sig att de andra regionerna kommer i kapp, det vill säga att mordfrekvenserna även minskar där. Det har även skrivits och uppmärksammats att den kriminella världen i Malmö har blivit mer våldsam. Det är till och med så att dödligt våld är vanligare i Malmö än Stockholm. I Malmös fall sker det dödliga våldet ofta inom ramen för kriminella konflikter.

– Bortser man från gängen är det inte ett våldsamt län, säger Sven Granath som är en brottsforskare.

Internationellt är den svenska mordfrekvensen mycket låg. Norges är något lägre och Tysklands ungefär densamma. Finland har mer än dubbelt så mycket mord som i Sverige. USA:s mordfrekvens är ungefär fem gånger så hög som Sveriges.

Men det är ingenting mot hur det ser ut i delar av Latinamerika. Tittar man på de våldsammaste länderna där så ser man att det är cirka 30-50 gånger värre än i Sverige. I Mexiko så är det så mycket annat än alkoholen som spelar roll, tex. att knarkkartellerna ligger i krig mot myndigheter, polis eller soldater. De ligger alltid i krig mot någon. Därför befinner sig dödssiffran i Mexiko på över 12 000 personer per år.

 Text: Christer Adrian

Källa: Dagens nyheter

17th European Social Services Conference Prague, 22-24 Juni 2009

inger unt ingerI juni deltog vi, Inger Granhagen och Inger Olsson i en konferens i Prag om kvalitet i socialtjänsten i Europa. Det var European Social Network som var arrangörer. Vårt bidrag var en work-shop ”Human Technology – a new world of possibilities in supportning a normal lifstyele for people with invisible disabilities”.

I den stora kongresshallen hölls större seminarier, plenar-sessioner, där vi som åhörare kunde lyssna på föreläsningar och samtal om olika sätt att mäta kvalitet inom socialtjänsten. Under invigningsseminariet talade vår folkhälsominister Maria Larsson om olika sociala frågor som kommer att lyftas fram i EU under Sveriges ordförandetid. Inom EU rör det sig framförallt om satsningar mot fattigdom och social utslagning.

I Sverige är fokus lagt på nationella riktlinjer, öppna jämförelser och fritt vårdval Allt som presenterades tolkades till engelska, tjeckiska, spanska, franska, italienska och tyska. Den största möjligheten till erfarenhetsutbyte för konferens-deltagarna fanns i de 28 work-shops som genomfördes.

Vi deltog till exempel i en tjeckisk där man presenterade processen med att arbeta fram kvalitetssystem för tjänster till personer med olika funktionsnedsättningar. Vi genomförde vår work-shop på onsdag morgon den 24 juni. Det var en mycket noggrann planering vi hade fått göra innan vi blev ”godkända”. Dels hade vi fått lämna in ett mycket detaljerat tidsschema i förväg, dels skickat alla PowerPoint-bilder i förväg. Allt för att vår tolk skulle ha möjlighet att förbereda sig. Vår Mediagrupp på ASP/ANA har gjort en film åt oss som visade hjälpmedel. Den engelska texten till filmen fick också skickas i förväg för att tolken skulle kunna förbereda sig.

Vi genomförde presentationen på engelska och den tolkades till tjeckiska. Spontana kommentarer efter presentationen av filmen och hjälpmedlen var: ”Det här kunde jag också behöva”, ”Fler grupper skulle kunna använda de här”, ”Mycket intressant”, ”Mycket väl genomfört”

kongressKonferensen hölls i en enormt stor kongress-byggnad i Prag. Totalt deltog 27 länder och vi var ungefär 400 deltagare. I entréhallen, där vi minglade med andra deltagare, bland annat från Sverige och Danmark, fanns även utställningar att titta på.

Totalt deltog ett 30-tal personer. De kom från t ex Slovenien, Slovakien, Tjeckien, Belgien, Storbritannien och Irland. Det fanns också några deltagare från Sverige med. Dessutom deltog ordförande i European Social Network – Lars Göran Jansson.

I de efterföljande diskussionerna blev det mycket tydligt vilka stora skillnader det är i levnadsförhållandena för personer med psykisk funktionsnedsättning, dels mellan medlemsländerna i EU, dels mellan EU och de länder som ännu inte är medlemmar. På många ställen finns det fort-farande mentalsjukhus och vi fick många frågor om hur vi ger stöd så att man kan bo själv i egen lägenhet. I fler länder är man beroende av välgörenhet för att få möjlighet att kunna delta i någon form av daglig aktivitet eftersom det inte finns någon social service. Vi framförde våra synpunkter på vikten av brukarinflytande, att man som brukare ska ha möjlighet att påverka det stöd man får, att det finns möjlighet till ett gott vardagsliv med sysselsättning och meningsfull fritid.

Vi hoppas att vi planterade några bra idéer i Europa från vår verksamhet.

Text & Foto: Inger Granhagen, Inger Olsson