Mindre lidande med sprututbyte

Enligt en rapport från EU:s narkotikacentrum, EMCDDA, har Sverige näst högst narkotikarelaterad dödlighet i Europa. Tvärtom vad man kanske kan anta verkar det inte främst vara brist på lag och ordning som inneburit ett dystert resultat för Sveriges räkning.

Det är istället andra metoder som kan minska dödligheten och det svåra lidandet. Därför är det glädjande att som värmlänning notera för att det nu äntligen finns en färdriktning och plan för att genom landstinget införa sprututbyte i vårt län.

Vad innebär det då att genomföra sprututbyte? Jo, det är ett sätt för samhället att erbjuda möjlighet för personer som injektionsmissbrukar att byta ut sina smutsiga kanyler och
sprutor mot oanvända. På så sätt minskas spridningsmöjligheten av svåra sjukdomar och en möjlighet för kontakt och stöd öppnas upp mot målgruppen.

Detta är ett viktigt steg att bekräfta det vi alla vet; bakom varje person som missbrukar finns en människa, med föräldrar, släkt och vänner. En person vi som samhälle vill väl.

Sprututbyte är en beprövad metod som använts länge ute i flera europeiska länder, men också under en längre tid i Skåne, en insats som förordas av Folkhälsomyndigheten och även av vår regering. Varför? Jo, för att det funkar. Smittspridning minskar till följd av sprututbyte.

Det mänskliga lidandet sådana här förändringar kan spara ska därmed inte underskattas. Att slippa allvarliga sjukdomar, att etablera en kontakt med vården, gör att fler så småningom vågar ta emot hjälp och ta steg ut ur sina missbruk mot ett bättre liv.

Det behövs förstås fler initiativ på området för att minska dödligheten. Saker som vi kan och bör göra. Däribland har Regeringen tagit initiativ till en snabbutredning för att se över möjligheten för att öka tillgängligheten utanför sjukvården till opiod- och opiatmotgiftet Naxolon, som häver heroinöverdoser.

Tillsammans med insatser som sprututbyte, visar sådana här ställningstaganden på en behövlig kursändring i synen på missbrukaren som medmänniska. En illa åtgången grupp personer ska få den vård de behöver. Värmland har tagit ställning för att minska lidandet.

Det är jag stolt över att vi gör.

Text: Robert Halvarsson

Europeiska sociala rättigheter i fokus

Arbetsmarknaderna och de sociala rättigheterna i Europa ser inte lika ut överallt. Den ekonomiska krisen under de senaste åren och snabba förändringar i arbetslivet har inte gjort det lättare. För att skapa bättre villkor kommer EU-kommissionen inleda ett initiativ med fokus på rättigheter.

Den 8 mars 2016 startade EU-kommissionen ett samråd som ska lägga fram ett utkast som blir grunden för vad som ska ingå i EU-pelaren för sociala rättigheter. Samrådet kommer sedan att fortsätta diskutera under året. Pelaren är en del av kommissionens arbete för att skapa en mer rättvis och fördjupad union, ekonomiskt såväl som monetärt.

Vilka är då med i samrådet? Förutom kommissionen så ingår bland annat:

– Övriga EU-institutioner
– Nationella myndigheter och parlament från EU:s medlemsländer
– Fack- och näringslivsorganisationer och icke-statliga organisationer
– Experter inom akademi/utbildning
– Allmänheten

Samrådet ska vara avslutat 31 december 2016 och resultatet är tänkt att fungera som en grund för kommissionens slutgiltiga förslag till pelare vid början av 2017.

Varför behövs pelaren?
Den ekonomiska krisen från senare år är en bidragande faktor. För EU kan detta bland annat innebära att möjligheten för tillväxt kan bli sämre längre fram.

Förändrade arbetsvillkor är också en orsak. Detta på grund av händelser så som snabba och omvälvande förändringar i arbetslivet och en växande befolkning.

Vad innebär den?
Den europeiska pelaren för sociala rättigheter är en del av kommissionens arbete för att skapa en mer rättvis och fördjupad union. Pelaren ska inte ersätta några regler utan är tänkt att bygga vidare på de som redan finns. Den ska peka ut en väg för att bedöma och agera som vägvisare för hur man kan anpassa sysselsättnings- och socialpolitiken på ett bättre sätt i framtiden.

Jean-Claude Juncker, EU-kommissionens ordförande och upphovsman till initiativet med pelaren, menar att den först bör fokusera på euroområdet, men även att andra EU-länder ska ha möjlighet att delta om de vill.

Vad ingår?
De sociala rättigheter som ingår i pelaren kan delas in i tre områden:

– Lika möjligheter för alla och att kunna ta del av arbetsmarknaden

– Rättvisa arbetsvillkor som är tänkta att bidra till en jämn nivå på rättigheter och skyldigheter för arbetstagare och arbetsgivare

– Ett starkt socialt skyddsnät där även tillgång till god vård och omsorg/barnomsorg ingår

Text: Matilda Eriksson
Foto: Bobby Hidy

Värmländskt mottagande under lupp

Region Värmland har under hösten 2015 gjort en kartläggning över flyktingmottagandet i Värmlands län. Under en gemensam dag för de värmländska samordningsförbunden den 12 februari, redovisade Britta Zetterlund, regionsstrateg och Katarina Averås, kommunikationskonsult vad de har kommit fram till.

Under fjolårets höst besökte Britta Zetterlund och Katarina Averås samtliga kommuner i Värmlands län. Detta för att skaffa sig en bild av hur läget ser ut vad gäller flyktingmottagandet. Tanken är att dokumentera flyktingarbetet för att sedan presentera resultatet i en rapport, vilken kommer att ges ut av Region Värmland våren 2016. Rapporten ska beskriva hur kommunerna upplevde situationen i höstas.

– Det som sker i världen idag och det som sker i EU, i Sverige, i Värmland och i vardagen, det är någonting som vi alla är säkra på kommer att gå till historien. Därför fick vi ett uppdrag att dokumentera arbetet som vi har gjort, säger Britta Zetterlund.

Det man sett är att kommunerna har olika erfarenhetsnivåer. Förhoppningen med kartläggningen är att skapa kunskap och erfarenhetsutbyte. Kommunerna kan då dela med sig av det de kan och visa sina medkommuner olika vägar man kan ta i flyktingarbetet.

– Den som vet, kan och har provat olika aktiviteter och insatser, kan dela med sig till dem som ännu inte har upplevt de utmaningar som andra kommuner kan ha varit med om, säger Zetterlund.

Det finns en ambition och vilja att ha en bra och fungerande flyktingmottagning bland de värmländska kommunerna. Men det finns också en frustration över de snabba beslut som kommer från högre ort. Migrationsverket öppnar nya boenden hela tiden, exempelvis i form av anläggningsboenden. Det har även tillkommit nya boendeformer, som ankomstboenden och evakueringsboenden. Alla de nya boendeformerna medförde att man inte hann anpassa de lokala systemen i höstas.

– För kommunerna blev det omöjligt att förutse vad som skulle hända och förbereda sig, säger Katarina Averås.

Ett problem har varit kommunernas svårigheter att rekrytera personal. Detta gäller både skolan och socialtjänsten. I många kommuner har lärare och socionomer varit bristyrken långt innan flyktingkrisen. Inom skolan finns det stora behov av lärare i svenska som andraspråk, modersmålsundervisning, studiehandledare och i elevhälsan. Det finns även ett stort behov av fortbildning inom skolan för att stärka kompetensen, så att man ska kunna jobba med barn och unga som har särskilda behov.

Katarina Averås säger att det är en hög arbetsbelastning på socialtjänsten. Det finns idag en stark oro i kommunerna att medarbetarna ska bli sjuka eller sluta sina jobb på grund av brister i arbetsmiljön till följd av det höga arbetstrycket.

Det finns många utmaningar med flyktingkrisen och det medför nya lösningar på de problem som uppstår.

– Vi vet att Värmland behöver de nyanländas kompetens och fler invånare. Arbetsförmedlingen behöver fler matchningsverktyg för att kunna fånga upp de nyanländas kunnande, avslutar Britta Zetterlund.

Text: Henrik Sjöberg
Foto: Stefan Ek

Jobba utomlands

Är du ungdom och har jobbat i ett EU-land under 6 månader eller längre? Nu du kan söka ersättning för kostnader. Även de som vill börja jobba i ett annat EU-land kan nu söka bidrag upp till 11 000 kr som ett startbidrag för den första hyran.

Kristina Ekberg, ansvarig för detta projekt och chef på Arbetsförmedlingens ”enheten för nationell samordning Eures”, säger i ett pressmeddelande att detta kan vara en sätt att öka rörligheten av arbetskraft i Europa och samtidigt få ner den höga ungdomsarbetslösheten. Detta är ett projekt som pågår fram till sommaren 2015.

Erues är ett nätverk i eu/ees-länderna. Detta nätverk av offentliga Arbetsförmedlingar gör att det går att söka arbetskraft inom Europa. Eures är även ett personligt nätverk bestående av 900 Eures-rådgivare.

Text: Simo Paulakoski