Europeiska sociala rättigheter i fokus

Arbetsmarknaderna och de sociala rättigheterna i Europa ser inte lika ut överallt. Den ekonomiska krisen under de senaste åren och snabba förändringar i arbetslivet har inte gjort det lättare. För att skapa bättre villkor kommer EU-kommissionen inleda ett initiativ med fokus på rättigheter.

Den 8 mars 2016 startade EU-kommissionen ett samråd som ska lägga fram ett utkast som blir grunden för vad som ska ingå i EU-pelaren för sociala rättigheter. Samrådet kommer sedan att fortsätta diskutera under året. Pelaren är en del av kommissionens arbete för att skapa en mer rättvis och fördjupad union, ekonomiskt såväl som monetärt.

Vilka är då med i samrådet? Förutom kommissionen så ingår bland annat:

– Övriga EU-institutioner
– Nationella myndigheter och parlament från EU:s medlemsländer
– Fack- och näringslivsorganisationer och icke-statliga organisationer
– Experter inom akademi/utbildning
– Allmänheten

Samrådet ska vara avslutat 31 december 2016 och resultatet är tänkt att fungera som en grund för kommissionens slutgiltiga förslag till pelare vid början av 2017.

Varför behövs pelaren?
Den ekonomiska krisen från senare år är en bidragande faktor. För EU kan detta bland annat innebära att möjligheten för tillväxt kan bli sämre längre fram.

Förändrade arbetsvillkor är också en orsak. Detta på grund av händelser så som snabba och omvälvande förändringar i arbetslivet och en växande befolkning.

Vad innebär den?
Den europeiska pelaren för sociala rättigheter är en del av kommissionens arbete för att skapa en mer rättvis och fördjupad union. Pelaren ska inte ersätta några regler utan är tänkt att bygga vidare på de som redan finns. Den ska peka ut en väg för att bedöma och agera som vägvisare för hur man kan anpassa sysselsättnings- och socialpolitiken på ett bättre sätt i framtiden.

Jean-Claude Juncker, EU-kommissionens ordförande och upphovsman till initiativet med pelaren, menar att den först bör fokusera på euroområdet, men även att andra EU-länder ska ha möjlighet att delta om de vill.

Vad ingår?
De sociala rättigheter som ingår i pelaren kan delas in i tre områden:

– Lika möjligheter för alla och att kunna ta del av arbetsmarknaden

– Rättvisa arbetsvillkor som är tänkta att bidra till en jämn nivå på rättigheter och skyldigheter för arbetstagare och arbetsgivare

– Ett starkt socialt skyddsnät där även tillgång till god vård och omsorg/barnomsorg ingår

Text: Matilda Eriksson
Foto: Bobby Hidy

Europas unga dricker mindre

Bruket av alkohol och tobak fortsätter att minska bland Europas ungdomar. Trots det har berusningsdrickandet inte minskat och Sverige är det enda landet där tjejer dricker mer än killar.

The European School Survey Project on Alcohol and Other Drugs (ESPAD) har vart fjärde år sedan 1995 samlat in jämförbara data om sextonåriga europeiska skolelevers erfarenhet av olika droger. Alla länder i Europa kan delta och under de 20 år projektet pågått har deltagarantalet varierat mellan 23 och 39 länder.

Nedåtgående trend
Resultatet av undersökningen i Sverige jämfört med övriga deltagande länder i Europa visar på en nedåtgående trend av ungdomars bruk av alkohol, tobak och droger. En anledning tros vara att man umgås mer via sociala medier och att det inte kräver det falska mod alkohol ger. Men trots att färre ungdomar dricker alkohol har inte berusningsdrickandet minskat. Drygt var tredje elev har druckit sig berusad den senaste månaden och resultatet ligger på samma nivå som när den första undersökningen gjordes 1995. Bara Danmark och Estland visar ett högre resultat. Undersökningen visar också att svenska flickor är de enda som druckit mer alkohol vid det senaste berusningstillfället än sina jämnåriga pojkar.

CAN, Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning som sammanställt Espads undersökning vill ändå understryka att de svenska ungdomarna ligger bra till på de flesta andra jämförelserna.

– Alkoholkonsumtionen visar på en tydlig nedgång i alla data och andra undersökningar vi jämför med. Jag tycker ungdomarna är värda en applåd, säger Håkan Leifman, direktör för CAN, till tidningen Accent.

Sammanställningen (Rapport 159) finns att ladda ner på: http://www.can.se

Text: Ylva Alsterlind

 

En folkvandring genom Europa

Flyktingkrisen som härjar ute i Europa just nu har väl inte undgått någon, men hur påverkar den egentligen Europas länder?

Europa står just nu inför den största folkvandringen sedan andra världskriget, där fler än 4 000 000 syrier har tvingats fly sitt hemland. Resan de ger sig ut på är både lång och riskabel.

Antingen kan flyktingarna välja att korsa gränsen mellan Syrien och Turkiet, för att därefter vandra vidare genom Europa. Andra alternativet är att korsa Medelhavet i rangliga och överfyllda båtar. Första destinationen om de överlever färden över havet blir antingen grekiska öarna Kos och Lesbos eller Sicilien vid Italiens sydspets.

Migranterna som anländer till dessa öar blir registrerade, för att sedan åka buss till läkarkontroll och flyktingläger. Sedan kan de, om de har möjlighet till det, fortsätta sin resa mot ett förhoppningsvis tryggare liv.

Resan har blivit krångligare eftersom Ungern har stängt sin gräns mot Serbien, dessutom så har Kroatien, Österrike och Tyskland infört gränskontroller. Antagligen följer väl fler länder efter ifall de anser att det blir en ohållbar situation.

När de äntligen anländer till Sverige så söker de asyl antingen vid gränsen, eller hos Migrationsverket i den stad de kommer till först. Sedan blir de transporterade till ett asylboende, där de får invänta beslut om ansökningen blir godkänd eller avslagen. Ifall ansökan blir godkänd sänds ett meddelande ut till kommuner runt om i Sverige, om att denna person är beviljad uppehållstillstånd och söker ett område där denne kan starta sitt nya liv. Efter det får den nya medborgaren antingen bo kvar på asylboendet, för att invänta någon kommun som är villig att ta emot personen, eller söka efter boende på egen hand.

Text: Patrik Eriksson
Foto: Robert Halvarsson

Flyktingkrisen i siffror
12 000 000 har tvingats fly sina hem i Ukraina, Syrien och Irak med anledning av konflikterna i dessa tre länder, men ej kunnat korsa gränsen.

2 815 personer har dött under de första 8 månaderna i år när de korsade Medelhavet.

Under år 2014 ansökte 81 301 människor om asyl i Sverige.

Handläggningstiden för en asylansökan hos Migrationsverket är 9 månader istället för deras önskemål om 3 månader.

Sociala visioner på Karlstadskonferens

ASP Bladet brukar bevaka ASP-ANA:s konferenser, så också denna oktobereftermiddag. Dagen till ära talade kommunens nya socialdirektör Monica Persson, vilket läsaren fick stifta närmare bekantskap med i förra numret av ASP Bladet.

Foto från ASP Bladets arkiv. Här med vår fotograf och filmare Per Rhönnstad (t.v) och avdelningschef för ASP-ANA, Inger Granhagen (t.h).

Under dagen presenterade Monica Persson en ledningsdeklaration. Vi fick även stifta närmre bekantskap med den centrala Staben genom en film av vår egen mediagrupp och Persson guidade oss genom den vision och värdegrund som också finns dokumenterad i Karlstads kommuns dokument ”Solklart.”
– Kommunledningen i form av dess politiker är de som bestämmer vad vi ska göra. Det finns ingen annan som får bestämma det. Sen är det upp till oss att tänka ut hur vi gör detta på bästa möjliga sätt, säger Monica Persson.

Under konferensdagens gång fick vi som lyssnare också komma Monica Persson lite närmre. Hon hade frågat sin mamma vilka egenskaper hon besatte som skulle vara bra i tjänsten som socialdirektör. Svaret kunde kokas ner till tre ord: självständig, envis och kompromissvillig.
– Sen är det ju så att jag nästan kan ha bestämt mig för något. Då får ni en match att övertyga mig. Men jag tycker inte man ska ge sig förrän man verkligen har sagt sitt och fått mig att lyssna, säger Monica Persson.

Hon talade även om vikten att ibland få göra fel i sitt arbete, för det är på så sätt som man lär sig och kan utveckla sig i sitt arbete. Detta rev ner applåder från åhörarna, för krav på 100 procents felfrihet och strävandet efter en perfektion; som dessutom kanske är ouppnåelig, är inte en väg framåt tror Monica Persson.
– Det viktigaste för mig är medborgarna och då räknar jag in alla som bor i Karlstads kommun. De allra flesta och även jag går till jobbet för att det ska bli lite bättre för andra människor. Det är det jag tror att vi gör. Jag tänker att vi försöker hantera uppkomna situationer så gott det går och lägger ner oss för att alla ska förstå vad som har hänt, säger Monica Persson.

Senare under eftermiddagen återkom hon till den strategiska plan för vision och värdegrund inom Karlstads kommun som heter Solklart. I den står det att läsa om visionen Livskvalitet 100 000 som handlar om att Karlstad ska vara en god plats att leva på för kommunens medborgare. Förvaltningen har under flera år använt det Balanserade styrkortet som verktyg för att få till sin verksamhetsplan. Där blir det tydligt att om man enbart arbetar med ett finansiellt perspektiv på det stora verksamhetsområde som exempelvis Social- och arbetsmarknadsförvaltningen driver, blir man inte lika framgångsrik och framåtsträvande som om man plockar in fler perspektiv i arbetet.

En av de ledstjärnor som visionen omfattar är att Karlstad ska vara en stad för alla. Vilket innebär att Karlstad ska vara en ”bra stad att leva i för människor i livets alla skeden.” Men dokumentet får inte stanna vid idéer som ett fåtal känner till eller bekänner sig till. Värdegrunden måste vara fast förankrad hos de över 500 medarbetarna för att den ska spela någon roll. Man ”måste jobba ner den till den egna verksamheten” i det dagliga mötet med förvaltningens klienter eller brukare.
Det är i mötet med medborgarna som kvaliteten på insatser och bemötande avgörs.
– Den nya tiden ställer högre krav på styrning. Vi har otroligt många komplexa system att förhålla oss till och nu är vi ju en del av Europa och är med i EU. Då måste vi också ta in och förhålla oss till de lagar och regelverk som produceras för att gälla i hela EU, säger Monica Persson.

Text: Robert Halvarsson Foto:Robert Olsson